ayamun

CyberRevue de littérature berbère

ⴰⵢⴰⵎⵓⵏ, ⵛⵢⴱⴻⵔ-ⵔⴰⵙⵖⵓⵏⵜ ⵜⵙⴻⴽⵍⴰ ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ

 

23 ème année

Numéro 119  Mai 2022

 

Email :  ayamun@hotmail.com

 

 

Retour à Bienvenue

 

Tidlisin nniḍen : http://www.ayamun.com/telechargement.htm

 

Inasiwen (claviers) :  

 1_ Anasiw azegrar :

Clavier complet, deg-s ţ,Ţ, v, o, p ; deg-s taggaɣt (, ġ, k̇, )

2_ Anasiw_n_mass_Sliman_Amiri :

clavier complet, deg-s ţ,Ţ, v, o, p

 

 

   

Prénoms algériens authentiques (mis à jour et augmenté)

 

Sommaire :

 

1°) Texte en prose :   Tukkist seg «Ungal wis 6 », Isebtaren 76-82, sɣur Σmer Mezdad, 2022

2°) Etude :  ITRI N TMAZƔA IREQQEN I LEBDA, sɣur Ɛebdelmuṭṭalib Zizawi, Tasdawit Ibn Zuhr, Agadir

3°) Interview :   Akked Lewnis Ait-Menguellet,  in Izen Amaziɣ, uḍun 6, 1996

4°) Tidlisin nniḍen, en PDF :  TEXTES_BERBERES_DANS_LE_PARLER_DES-AIT-SEGROUCHEN_Charles_PELLAT_1955.PDF

5°) Amaynut_Tazmilt ɣef tɣuri :  Tamuɣli-umeɣri ɣef ‘ungal « tiṭ de yilleḍ » n Md-Akli Salḥi,  sɣur Lmulud Sellam

 6°) Evocation :  Hommage à Tahar Djaout, par Leonor Merino

7°) Le poème :   « Lehlak n Belqasem », asefru sɣur Ziri At-Mεemmer

7°) Toutes  les rubriques :

 

  

 

Retour en haut

Numéro 119  Mai 2022

 

Le texte en prose :

Aṭas i lḥan armi d Σemrayen

 

Tukkist sed ‘ungal wis 6, isebtaren 76-85

Sɣur Σmer Mezdad

 

Aṭas i lḥan armi d Σemrayen ! Tayuga tis snat n warkasen teḥfa si tikli, igelman dlen kan timceṭ uḍar, igerzan nṫin ţuɣalen amzun d aɣeggad.

Llina, yenna-yas Jriri :

– Ad naf anida ara neẓzel, ad nesεeddi tanafa, azekka ad nkemmel abrid-nneɣ. Ur ilaq ara ad nens di lexla ur neţwazdeɣ, yezmer ad yerzu ’izem fell-aɣ ! 

Tura Miduc yezuɣur iman-is, yal asurif d isegni i yekkaten deg ʼigerzan, ma d tiglulin-is kmumsent amzun d ablaḍ.

Llina di Tiṭ-n-teslent, sarden, ddurin, nniqal din ara nsen, acu ulac amekkan yentellen. Izem, zgan ţaggaden-t medden. Yif ma kecmen taddart yeţwazedɣen, wanag da ulamek ara ten-id-yas ’iḍes.

Akken sġunfan cwiṭ, ddmen isegras d iεekkzen-nsen, rran metwal tasift-nni iferqen leεrac. Γas yesġunfa kra, iḍarren n Miduc, akken yebɣu yeqrec tuɣmas,  d ayen ugin ad as-aɣen awal.

Slan i kra yenneqneq, am yir taḍsa deg wennar, ma yeswa yiwen lbuxa.

– Tesliḍ ? i ʼs-yenna Jriri.

– Sliɣ. Wissen d acu-t wa ?

– Wagi d ifis yeţneqniqen, atan deffir-neɣ, yeţḍafar deg-neɣ. Ur ţaggad !  ur d-yeggar ara ɣur-neɣ skud nbedd ɣef  ʼiḍarren, nedder. Ifis ur yeţseggid ara imuddiren, iteţ  kan ayan yemmuten. Imi  i ’ɣ-d-yeţḍafar akka, ahat d kra i yesraḥ neɣ d kra i yeḍmeε. Skud tella tafat, ma tesliḍ i ’ifis, cwiṭ ad d-yeḍfer ugerfiw nnig-s, akken kan i dduk̇ulen. Qqaren wat zik, d agerfiw i ʼs-yemmalen anida ara yerr, anida ara iwet, dɣa zgan cerrken tiremt. Tura, limer ad tesik̇deḍ s igenni, ad twaliḍ agerfiw neɣ sin tezzin nnig-neɣ !

Din din, Miduc yesak̇ed s igenni, iwala igerfiwen tezzin nnig-sen.

– D tideţ !  Atenad  ʼigerfiwen tezzin nnig-neɣ. Acu, mačči yiwen neɣ sin, lferg-nsen ahat deg-s 10.

– Ma d lferg meqqren, mačči d igerfiwen. Ihi d ičeεčaε[1], neɣ ahat d iɣaṭɣaṭen[2], tugeţ dɣa ma suguten aweqweq. Igerfiwen ur suguten  ara aweqweq, yerna ţferfiren d tayuga :  unti d umalay-ines, ur ţemfaraqen ara skud ddren, akken i ţinigen, akken i ţṣeggiden. Ma twalaḍ yiwen kan i iman-is, in-as d tuǧǧla i yeǧǧel. D unti neɣ d amalay, ur ţallsen ara i jjwaǧ ma iḍaε yiwen deg-sen, mačči am ’imdanen ijewwǧen, rennun. Ma d lferg yeggten, ad iniɣ d ičeεčaε, neɣ d iɣaṭɣaṭen. Widat suguten aweqweq, tura kan ad asen-tesleḍ mara εemren sseḥǧa.

Cwiṭ akka yekker wahruḥu deg ʼigenni, d ibuǧmilaten  mara sunẓuyen lɣiḍa.

– Yak nniɣ-ak. D ayen walan-aɣ-d.

– A Miduc, akken i ʼk-nniɣ llina  ad k-awiɣ ɣef tuyat-iw alamma newweḍ tasift, tinna yegget uɣanim, ad d-nezḍ taferrugt n yiwen ’iɣil di tehri neɣ ɣas ur tewwiḍ, ad telhu, tura abrid ur yesawen, ur yesekser,  twalaḍ ddzen-t ’iqebqaben n lmal d ’iḍarren n ’imdanen ! Di tferrugt-nni,  ad neqqen isegras-nneɣ amzun d tasumta, kečč ad tegneḍ, neɣ ad teqqimeḍ sufella, ad naf amek ara trekdeḍ,  nekk ad ţ-zuɣreɣ alamma tḥulfaḍ i iman-ik ccwi-k. Nezmer ad naweḍ akken alamma d Σemrayen. Ma ur aɣ-yeṭif ara ’iḍ, fiḥel ma nerkeḍ tamdint. Yella daɣen dinna lberǧ uṬerki.  Uggadeɣ ad d-inin daɣen awit-d amekkes imi i d-tkecmem. Akken nebɣu neggal-asen, ad d-inin kunwi d tteǧǧar yeznuzun kra, ahat maḍi d ayen yellan d uffir neɣ d ayen igedlen. Ad aɣ-kksen isegras-nneɣ,  ad aɣ-kksen tixellal-nneɣ, kra din ad yaweḍ lqaεa, ad inin :  « Ahaw ! Salit ifassen, salit iɣallen ! » Ad nadin ddaw tɣerdin, ad aɣ-sferfden i testawt, ahat nadin taḥwayt, ad sferfden i dduzan-nneɣ, ad sferfden gar tmeccacin-nneɣ ma ad afen kra. Llan wid mara awḍen ɣur din, dɣa din ara qqimen. Ma tenniḍ-as i ’k-yesferfuden : « Kkes afus-is, tinna d tamekkant iḥermen ! » yezmer ad yeɣli fell-ak ujelkaḍ. Mačči abrid neɣ sin i tεedda fell-i. Wigi ulac ɣur-sen tilawin daymi kkaten zdat, deffir.

Yesuli Miduc ɣef yiwen ubabder, yeserkeb-it ɣef tuyat-is am win  ara yeserkben  mmi-s mara t-yawi ad isewweq.

Miduc, deg ʼul-is : “ Daymi i yi-tenna Yemma : Jriri, a mmi, ur ţaggad am win yeddan d wat Rebbi. Fkiɣ-as lamana, ad taweḍ alamma d amekkan ! Ihi, tura wagi ur walaɣ d acu akka i d-yesuli deg-i imi yeţḥarab fell-i am mummu n tiṭ-is. Ur walaɣ d acu ara yesfaydi deg uguzal am nekk. Ur iɣallen, ur iḍarren, anagar taqerrut d ’iles i iteddun cwiṭ i ixeddmen fell-i.”

– Acu, a Miduc, deg ʼiḍ igerfiwen, ičeεcaε d iɣaṭɣaṭen gganen, ur ţwalin ara di tillas. Ma ǧǧan  dinna imecṭah, ad uɣalen ɣur lεec-nsen, mulac  ad εennǧen ɣef ufurk ara afen alamma yuli wass. Ifis neţa ad ikemmel aṣegged ɣas yeɣli-d ’iḍ.  Acu, deg ʼiḍ, anida yella ’ifis, izem ur igemmeḍ ara. Ayen i d-iṣegged ’izem neɣ tizemt, ifis ad ifakk tasigert-ines, ɣas ulamma d iɣsan kan !  Aɣesmar-is iberri iɣsan akken nberri εeqqa ubelluḍ  ur nla iqcer ! Ihi, deg ʼiḍ anida ara nsell i ’ifis, ilaq uḥader meqqren, nezmer ad d-nemlil izem, daymi mi d-ɣlint tillas yewwi-d ad neddari, yerna anida yentell lḥal, d tazeqqa n weblaḍ, neɣ d aεecciw ubudid iǧehden. Izem anida yella umuddir ad t-yesriḥ, ur iteţ ara lǧifa, mačči am ’ifis, winna awi-d  kan ad yaf d acu ara yeffeẓ. Mačči am bu sin ’iḍarren, izem, ma yeṛwa, ur yeţṣeggid ara !           

Yebda ’iṭij ijebbed s igli mi wwḍen ɣur tasift-nni. Jriri  yesers-d Miduc. Yeddem taflist-nni annectilaţ, yeεna amḍiq anida yegget uɣanim.

– Aɣanim-a, tlaq-aɣ seg-s tadla meqqren. Syin ad d-negzem kra ʼibudiden si tẓebbujt-inna. 3 ad ilin nnig tehri n tferrugt ! 2 ad ilin 3 ’iɣallen di teɣzi, ad as-ilin daɣen d iḍarren, i uzuɣer !  Sin nniḍen i nekkni, tuzert-nsen d ayen ara yarez ufus, i usεukkez ! Ad ten-neţawi yid-neɣ deg-s d asεukkez, deg-s ad ten-naf ma yella kra n dir ara ɣ-d-iger webrid !  Yerna aṭas ara ’ɣ-ṭfen : aεekkaz uẓebbuj ur yeţruẓ, ur yeţleɣwi, ur irekku.

Asegres n Jriri, ulac ayen ur nella deg-s. Mi ifukk agezzum, yesenser-d syin takurt ʼileẓwi, yebda ikessu tiɣanimin ta ɣur ta azal n  ’iɣil, cuddent akken ilaq, ur tezmir tin ara d-yennesren. Syin, yenna-yas i Miduc : « Fiḥel ma ktaleɣ-k. Qqaren d yir lfal win ara yektilen wayeḍ, neţa yedder. Ihi, tura ad gezmeɣ taferrugt teɣzi n 3 ʼiɣallen akken ad teẓzleḍ fell-as, ad tafeḍ iman-ik alamma newweḍ, neɣ yefsi wesfugan-ik. »

Mi ifukk, icudd-as i tferrugt-nni tamrart swayes ara ţ-yezuɣur  mara zegren tasift, yerna-yas snat tzitma, yiwet i ’isegras, tayeḍ akken ara yerked Miduc.

– Aţan taferrugt tura tuli. Ad adreɣ d akessar alamma d aman akked izemziyen. Ad ilin ahat n 5 ʼiɣallen !  Ad iniɣ dagi ur lqayet ara maḍi, ussan-a mačči aṭas n waman i d-yemmaren : igenni mačči am zik, tineggura-ya, yuɣal d amecḥaḥ, yeġren wul-is ɣef medden.

Dɣa akken i yexdem. Yuder s lemḥadra, yesik̇id nezzeh anida ara yesers aḍar, yerna izeggwir iggig-nni uẓebbuj, d aḍar-is wis 3.             Daymi qqaren akken i ʼk-yehwa ḥader, mara tnadi fell-ak nnek̇sa, ad k-id-taf, ɣas ffer di lεeqda n tɣanimt.

Akken yesers aḍar-is ɣef uzemzi, azemzi-nni yennegdam, yewwi Jriri yid-s  s amruj n waman. Yezwar s ’iḍarren, yekcem dinna s lqedd-is, sbelεen-t waman, tsumm-it temda.

Miduc isuɣ : « A Dda Jriri, a Dda Jriri ! » mi t-iwala yezzer dayen. Atan tura Jriri yufrar-d, imi-s yeldi, yeqbeṛ, dayen icedha azwu. Iwet ad d-isuɣ, awal ur d-yeffiɣ seg ’imi. Syin yuɣal d akessar, aman sbelεen-t daɣen. Akken 3 tik̇al, ad yeɣḍes, ad d-yifrir ! tudert-ines aţan gar icangalen. Ccwi kan yella Miduc. Ccwi kan tella tferrugt-nni i d-ihegga Jriri. Din din Miduc iḍegger-iţ s aman, yurez tamrart-nni gar ʼifassen-is, yezzi- iţ i teblaṭ tenta dinna. « Ṭef deg-s, a Dda Jriri, ṭef deg-s, a Dda Jriri ! » Wissen ma yesla-yas-d Jriri, ma  tewweḍ ɣur-s  tiɣri neɣ aha°. Mi d-yuli tik̇elt taneggarut, yeckunṭed di tferrugt-nni yurez Miduc s temrart. Jriri dayen yemneε !

Mi zegren i tasift, Jriri yerra deffir udarnu, yekkes acluḥ, yekkes tastawt, yekkes taxellat, yekkes arkasen, yebda iẓelleg deg-sen.

Syinna i ʼs-d-yeqqar : « Yak nniɣ-ak ! akken iyi-tufiḍ ara k-afeɣ ! Acu-t wassen i ʼs-nniɣ i yemma-k, xalt-i Melεez,  wagi yiwen wass yezmer ad iyi-imneε si lmut. Atan ɣur din i teffeɣ. I limer dɣa mačči d kečč, amek ara teḍru yid-i ? »

Mi yeẓleg iceṭiḍen-is, yerra-ten ɣas akken bezgen. Sersen isegras-nsen ɣef tferrugt, gan asumet i uqerru n Miduc. Cuddent tzitma. Ifassen-is zzin i terkizt  n tehri tinna ufella, iḍarren-is ttekkan di terkizt tinna n wadda, temrart tezzi-d i tferrugt amzun d tabaggust. Akka ar yerked akken ilaq.

Jriri  igerrez tifeskert zun d tazebgeţ, yezzi tamrart i 'iɣil-is, yebda yezuɣur taferrugt, Miduc sufella.

 Ibudiden-nni n tferrugt uɣalen d iḍarren neɣ d tagersa inebbcen akal. Miduc fessus, taferrugt teǧhed, Jriri iserreḥ i tikli.

 Ilaq ad naweḍ uqbel tillas. Atan ula d ifis-nni izger-d tasift yerna ahat ur bzigent tuccar-is. Axut mačči ma nekkni, yeẓra anida ara yesers taqejjirt ! Mačči ikellex-iyi uzemzi amcum yerna nnumeɣ yid-s, acḥal d abrid i d-kkiɣ sya, rekḍen fell-as ’iḍarren mačči yembawel. Assa atan yenna-d aha°. Akka, ad nteddu, ad nteddu yiwen wass ad neţwaṭef, daymi yif ɣef umsikel  mara tili  terbaεt. Tikli iman-ik tezmer ad ak-d-tekker ɣlayet !  Skud teţwalid igerfiwen nnig-neɣ, tuggdi ulac. Mara rsen, mi tesulles,  imir ara d-yendekwal ’izem, ad d-yeffeɣ iman-is neɣ d terkift-is ! Ifis d win yezgan deffir-s,  anida i t-yeẓra yella, ad yeţneqniq, ad yeskan iεebbed sidi-s, ad yeţḥellil deg-s akken ad as-yeǧǧ talqimt ! Izem d amcic aġeεmir, acu, yeţseggid kan ma yelluẓ. Nekkni d iɣerdayen zdat-s. Ifis-a ixeddem fell-as !

Lḥan  d  acu lḥan, armi  gemmaḍ-in tkad-d  temdint n Σemrayen :

– Twalaḍ, a Miduc, agemmaḍ-in d Σemrayen, acu ur nkeččem ara ɣur-s, ad t-ncellef kan. Ma yers uḍar dinna, ɣas ur  d ssuq, nniɣ-ak ad nxelleṣ ayen ur d-nesuli, ɣur-sen ulac aɣiḍi. Twalaḍ tawrirt-inna ɣef ẓelmeḍ, metwal adrar ? Γer din ara naweḍ. D tasawent cwiṭ, acu ur ţaggad, taferrugt-a teǧḥed, ţekleɣ fell-as, tezmer ad aɣ-teṭef akka alamma d lḥewc n Laɣa Ḥmed. I teglulin-ik serrḥent neɣ werεad ?

– Tama tazelmaṭ tserreḥ, tama tayeffust maẓal-ţ teggursel. Acu, ma tebɣiḍ, tura ad rseɣ di tsawent-a.

– Aha° ! Qim ! Ur ẓzayeḍ ara maḍi.

– Limer ẓzayeɣ, ǧehḋen ifadden-iw, ur iyi-teţaḋam ara tgerfa.

– Limer zẓayeḍ, ǧehḋen ifadden-ik, daɣen ur nsennu ara taferrugt. Limer mačči d taferrugt-a amek ara teḍru yid-neɣ ? Mačči  dɣa  ččan-iyi waman ? yerna di tasift yegnen,  yerna d tuqmiṭ maḍi !

– I nekk dɣa mačči ad gerrzeɣ d talqimt i ’izem, ifis ad yebri tiɣeswatin-iw ?

 

Mi bdan alluy di tsawent, kecmen akal ʼizemran. Isekla, ulac win yulin deg-sen d asawen. Iguncicen-nsen muggent amzun d iḍudan ufus.

– Twalaḍ, a Miduc, tizemrin-inna amek muggent ’iguncicen-nsent ? Teẓrid ayɣer gemmunt akka amzun d iḍudan ?

– D ayen werǧin walaɣ, yerna ulac win i yi-d-yewwin fell-as !

– Tizemrin-inna ţwagezment ddeqs aya, ahat d timrawin ’iseggasen neɣ d leqrun maḍi !  Tura gmant-d swadda, ixalafen-nni wa ɣur wa, simal ţimɣuren, ţihriwen, simal ţemyenṭaḍen. Tik̇wal d afus ufellaḥ i ten-yeţarzen s temrart, mi ten-icerreg s ujemmer[3], dɣa gemmun akken d afus.

– Anwa akka ara iqeblen ad yegzem annect-a izemran ?

– Anwa akka ? D acengu ! Akken ara agin ’imesdurar ad fken amekkes, ad asen-εeggnen abrid neɣ sin, ad asen-inin, abrid-a dayen, qabel ad d-nuɣal, azemmur ad yeţwagzem seg ʼakal. Yif ma txellṣem tabzert, neɣ kra din ad yeţwagzem !  Dɣa ad d-awin lemḥella s ’imencaṛen annectilaten, si tmurt-nsen i ten-id-sasayen. Kra n wussan, tizemrin-nni dayen ţwagezment. Asɣar-nni ţawin ɣur Mzaɣna neɣ ɣur Tdellest, ţarran-t i lqaε ʼiɣerruba ; asmi ara yeqqar, d awezɣi ad t-kecmen waman, neɣ znuzun-t i ineǧǧaren ama d wid n da ama d win yellan akkin i uzegza !

– Ihi, ziɣ daymi ur asen-ţmekkin ara times.

– Asɣar uzemmur εziz, azal-is yugar win n zzit-ines.

– AṬerki ur yesεa ara tasa fell-aɣ, nekkni yellan d inselmen. Yesεa kan lemdafiε, lkurrat, iṭaɣanen n ddkir ɣlayen, ulḍacen d ’inkicaren  d imeyyaten, daymi iḥemmel tadrimt aṭas !

Tukkist sed ‘ungal wis 6, isebtaren 76-85

Sɣur Σmer Mezdad

 

Retour en haut

Numéro 119  Mai 2022        

      Etude :  

Itri n Tmazɣa ireqqen i lebda

Ɛebdelmuṭṭalib Zizawi

(Tasdawit Ibn Zuhr, Agadir)

 

D awardi i yiman n uselmad-inu Ḥasan Benɛaqiya

 

 

Tout ce que l’Amazigh porte comme ethnicité n’est pas susceptible de lui signifier une stigmatisation identitaire. Peut-être cette haine, bizarrement, est-elle l’assurance d’une survie à venir. Et explique, sans doute, la marginalisation « consacrée ». La thérapie est alors nécessaire pour cette société qui ne veut point se reconnaître en tant que telle.

Hassan Banhakeia (1966-2022)

 

Wer ufiɣ min ɣa iniɣ ula s minzi ɣa ssentiɣ, weḍḍren-ayi wawalen, ugnuɣ wami sliɣ belli aselmad-inu iruḥ mani ɣa nrewweḥ marra. Aneɣmis-a iwḍa-d xaf-i amen wer umineɣ, ugiɣ ad amneɣ belli iruḥ, s twaḥit-nnes qqimeɣ d agujil, necc d marra inni xef iɛizz, jarkṭar imeḥḍaren-nnes. Ttuɣa ssitimeɣ ɛad akkid-s mmelqiɣ am lebda, ad neqqim, ad nessiwel… maca texḍef-ic tmennawt amen wer zzay-k sxiɣ...

 

1- Tanfust-inu akked Mass Ḥasan Benɛaqiya

Aselmad d tawmat Ḥasan Benɛaqiya ssneɣ-t aseggwas n 1999, wami sɣiɣ twalat tamezwarut aɣmis Tawiza. Din, ufiɣ yura ijjen umagrad[4] anict n min t-iqedden. Zi ssenni dewleɣ ttebliɣ s Tawiza, tigira n mkul ayur ssaɣeɣ-tt, minzi ufiɣ deg-s ixef-inu, jarkṭar imagraden n umusnaw ttuɣa jehden, isruɣa zzay-sen tifawin x waṭṭas n iɣezdisen issullsen. Idwel iɛizz xaf-i amen ɛemmars wer kid-s mmelqiɣ. Ruḥen wussan usin-d, ar ami d aseggwas n 2000, ijj n wass zelmeɣ-t ittaley akked webrid ittawyen ɣer uɣiwen n tsekliwin[5], ruḥeɣ ɣar-s s tazzla, sellmeɣ xaf-s di twalat tamezwarut. Nemsawal cway, isseqsa-ayi min tteggeɣ, uca inna-ayi : melmima teḥwajed ca aqqayi.

Zi ssenni, ruḥen wussan usin-d, ar aseggwas asdawan 2006/2007, wami ttuɣa-ayi d ameḥḍar di "DESA"* : "atturat accaɛbi fi alɣarb al islami" i irẓem uselmad iɛizzen Musa Aɣerbi s twiza n iselmaden nniḍen (Belqasem Ljeṭṭari, Farid Lemrini, Jamal Ddin Sserraj…). Aseggwas-nni ɣriɣ ɣer Ḥasan Benɛaqiya. Ɛad ɛeqleɣ x wass amezwaru di ɣer-s nudef ; irẓem-aneɣ tiṭṭawin x Imaziɣen imezwura yuran s tegrigit d tlatinit. Bla Afulay, din yenniḍen (Afer, Tertulian, Arnub…). Neccin ttuɣa ɛemmars wer nessin belli iẓewran n Imaziɣen wtin allaɣ-nsen deg umezruy anict uya. Zi ssenni, d netta dayi ireẓmen tiṭṭawin x tcuni n tsekla tamaziɣt yuran, ijja-ayi ad renyeɣ ad ɣreɣ uggar ungalen, tinfas, tadyazt. S tidet, wami ten-qqaseɣ, ufiɣ belli din ca n wesnulfu[6] iqaden.

Zi lebda isselmad-aneɣ ad nessers iseqsan, issegma deg-neɣ ad neswingem, issegma deg-neɣ ad nesrusa iseqsan maci ad nesseɣley minma neɣra, niɣ minma uran yenniḍen. Mazal ɛeqleɣ lweqt-nni iwca-aneɣ min xef ɣa nexdem, necc ixḍareɣ ad xedmeɣ x uzamal[7] deg yezlan n Arif. Lxedmet akkid-s wer tesseqniḍ, issufeɣ-d zzay-i ca n yeswingimen ttuɣa ffren, mli lliɣ weḥdi ili wer ttiwḍeɣ ad fesyeɣ izlan n Arif. Issken-ayi ula mamec ɣa xedmeɣ. Ttuɣa-t lebda iwjed ad iɛawen imeḥḍaren iffuden tussna, jarkṭar min iqqnen akked tmaziɣt. Waxxa ksiɣ "DESA" di 2006, maca iqqim wemsawaḍ lebda irẓem akked uselmad-inu.

Ruhen wussan usin-d, ar 2007 terẓem tebridt n tɣuriwin timaziɣin di Wejda x ufus n uselmad Mimun Ḥemdawi s twiza n iselmaden nniḍen, (Belqasem Ljeṭṭari, Mustafa El-Adak, Jamal Ddin Sserraj...) bla ma ad ttuɣ tawasit n Ḥasan Benɛaqiya, i ttuɣa iccaten uggar n 100km mkul imalas zi Nnaḍur ar Wejda ḥuma ad issɣar tadyazt tamaziɣt d tsekla yuran (Amezgun d wungal). Tameslayt wer tt-itteg ɣir netta, minzi d Amaziɣ ar aduf.

Aseggwas n 2008, yiweḍ wakud n uzemmem di dduktura, nqeḍwen zzay-i iseɣwan wami wer ufiɣ wi ked ɣa xedmeɣ, zegga ttuɣa swejdeɣ asenfar[8] n tarezzut-inu. Laɣiɣ-as, ɛawdeɣ-as min ayi-imsaren. Ttreɣ zzay-s akkid-s ṭṭfeɣ tarezzut-inu n dduktura, uca iqbel s wul-nnes d ameqqran. Issiɣ-ayi-d afus. Wer ayi-teksi tmurt s lefraḥet, minzi zi lebda turjit-inu akkid-s xedmeɣ.

Zi ssenni nessenta jmiɛ ijj n webrid nniḍen n tussna d tarezzut, iẓra min swejdeɣ, waxxa di tidet, qbel ma ad zemmemeɣ ttuɣa iḍaffar min tteggeɣ, mkul twala ittseqsa-ayi : « mani tiwḍed ? ». Akked umeggar wami iẓra asenfar-inu, yufa-as azwel, isemma-t : La poésie rifaine, de l’oral à l’écrit : continuité et rupture. Tlata n iseggusa nfukka deg-s dduktura, iwḍeɣ ad saliɣ zik minzi afus n uselmad-inu d amimun.

Ttuɣa temsar-ayi am yijj n uderɣal ittedren di tillas, maca netta ittgewwad-ayi, isskan-ayi abrid ɣa ḍfareɣ… necc i d-yusin d anewji zeg yiger n umezruy ɣer yiger n yezlan d tsekla. Mazal ɛeqleɣ ass-nni, wami neqqim jmiɛ ḥuma ad ixzar ixef[9] ameggaru n tarezzut. Isegged min iferɣen, uca inna-ayi : « ṣafi "la thèse" tsala ». Ttbehḍeɣ, minzi necc ttɣileɣ-ayi ɛad iqqim aṭṭas, "la thèse" ttuɣa tettban-ayi am ca n tsawent wer iqeṭṭin.

 

2- Ḥasan Benɛaqiya Amusnaw

Ḥasan Benɛaqiya, d ijjen uterras ismunen jar waṭṭas n iɣezdisen. Awarn-i dduktura-nnes i iksi aseggwas n 1994 zi tesdawit n Paris 8, tarezzut-nnes iggi-tt x Confrontation narrateur-espace ou le règne de l’écriture dans l’œuvre de Michel Butor. Qbel ma ad idwel d aselmad n tsekla tafransist di tesdawit n Wejda awarn-as di Nnaḍur, ixdem di tesdawit n Barsiluna. Din, - imken ɛad qbel -, ttuɣa isenta aswingem d tarezzut di tmaziɣt. Issufeɣ-d akked iselmaden nniḍen (Muḥend Tilmatin d Carlos Castellanos), adlis La llengua rifenya i ismunen jar tjerrmut takatalant d tmaziɣt n Arif.

Di Wejda, waxxa ttuɣa issɣara tasekla tafransist, ittfeṣṣel-itt d afeṣṣel, manaya ttuɣa ittbban di tinawin tisdawanin[10] ula di temsirin[11] n lmaster "Littérature générale et comparée et interculturalité". Maca tarezzut di tmaziɣt ttuɣa-tt wer tettbeddi. Deg waṭṭas n twalatin, imeḥḍaren niɣ iselmaden melmi kid-s mmelqan labudd ad yili ca n wawal x tmaziɣt. Tamaziɣt ttuɣa-tt d aswingem n kul ass. Amec nniɣ, Ḥasan Benɛaqiya, wer t-ttuɣi ca ɣir d aselmad, ttuɣa nettwala-t d tfawt, d aterras iksin amnus n tmaziɣt, d ameɣnas n tidet. Maci am ca n yewdan wer jar-asen d tmaziɣt ɣir lxir. S manaya i ttuɣa iɛizz xaf-neɣ aṭṭas. Ttuɣa nettwala-t d ijj n Qaḍi Qeddur nniḍen.

Deg uɣezdis nniḍen, icrec deg waṭṭas n imelqan i ggint tmesmunin di tmurt-nneɣ ula berra (Ṣeppanya, Aliman…), ttuɣa-t ula deg waṭṭas n tmesmunin am : tamesmunt n Ayt Nṣar, tamesmunt n Ayt Sɛid, tamesmunt n tnettit tamaziɣt… Wer nettettu ca n imsagaren ussnanen[12] di tesdawiyin timeɣrabiyin ula tinni n berra (Fransa, Ddzayer, Ṣeppanya…).

Qbel ma terẓem tebridt n tɣuriwin timaziɣin di tesdawit n Wejda (2007) d Nnaḍur (2017), Amusnaw ttuɣa issenta issɣara tamaziɣt deg uɣiwen agtiẓli[13] n Nnaḍur, irẓem abrid-a bla ma ad iraja ḥedd, igga minzi yumen. Qbel ma t-ttawi tmettant, yiweḍ ar ai irẓem lmaster aseggwas-a, ttuɣa ifreḥ aṭṭaṣ minzi ttuɣa ixs ad yili lmaster n tmaziɣt di Nnaḍur.

Awarn-i Muḥemmed Budhan, Amusnaw ula netta ttuɣa-t zeg isutar[14] n Tawiza,. Mkul ayyur deg-s ca n umagrad[15] anict n min t-iqedden. D tizrawin[16] ullɣent, mkul ict zzay-sent degs- zi tlata ar rebɛa n isebtar[17], niɣ uggar. Ccuren s weswingem deg yiger n tsekla, amezruy, tafilusuft… d manaya i ijjin Tawiza maci ɣir d aɣmis am yeɣmisen nniḍen, maca d aɣbal n yenn iffuden tussna tamaziɣt. Ḥasan Benɛaqiya qbel ma ad yari, ireddel min nnan d min uran yenniḍen x tmaziɣt d Imaziɣen, issifif-it, izeggw-it, iferrn-it ɛad i ɣa ibna aswingem-nnes.

Tira n Umusnaw ttuɣa-tent ullɣent aṭṭas, iksi x weɛrur-nnes ijj n wemnus d adrar maca ma fehmen-as yewdan ? zeg yeswingimen-nnes mayemmi "Amaziɣ" ikreh ixef-nnes ? mayemmi ca n twalatin "Amaziɣ" ittwala ixef-nnes d "Amaziɣ" maca netta iweḍḍer ? niɣ ixess ad yili d "Amaziɣ" ɛla ḥsab mamec t-ẓarren inniḍen, mamec t-ttwalan nitni? niɣ mamec xsen ad yili ?[18]

Bla iswingimen-a, Amusnaw irẓem ijjen webrid nniḍen iqqnen n uturjem n tsekla zeg yelsawen nniḍen ɣer tmaziɣt, am tmezgunt taglanzit yura Harold Pinter d-iffɣen di Tawiza[19], niɣ zi tmaziɣt ɣer yelsawen nniḍen[20]. Abrid-a iḍfar-it minzi ttuɣa ittwala-t d ijjen webrid i ɣa issedren tamaziɣt. Imken d manaya i t-ijjin ad irẓem lmaster « Littérature et traduction » i d-issufɣen aṭṭas n tarwa n tmurt i itteggen tizemmar deg yiger-a. Iẓẓu deg-sen Umusnaw timexsa n tmaziɣt, ssufɣen-d ula nitni idlisen iseklanen (amezgun, ungal, tadyazt)  

Amusnaw ijja later-nnes deg waṭṭas n yewdan, mkul ijjen d tanfust-nnes akkid-s. Ḥasan Benɛaqiya d aselmad i issarɣen tifawin i yenn iffuden tussna d trezzut. Amusnaw irebba antun zeg imeḥdaren i issɣar, necc d ijjen zeg-sen, mala s tidet iɛizz xaf-neɣ ixess-aneɣ ad neḍfar abrid-nnes, abrid n tussna d twiza, d usiɣi n ufus i mkul ijjen nettwala deg-s tfawt ḥuma ula d netta xmi yaweḍ ad issiɣ afus i yenniḍen. Aṭṭas n iseqsan d yeswingimen qqimen uglen, ixess yenni yumnen s webrid n Umusnaw ad t-ḍfaren mala s tidet iɛizz xaf-sen.

Deg umeggar xseɣ ad ak-iniɣ :

Timexsa-nnek teẓẓu deg wul-inu i lebda,

Tala n telsawit[21]-nnek ɛemmars ad teqḍa,

Qqim di lehna ay itri n Tmazɣa ireqqen i lebda,

Iman-nnek d imaɣlalen i lebda.

 

Tabiblyugrafit :

 

- Llibertats tatuades (poésie, 1996)

- Le maure errant (roman, 2001)

- L’enseignement de l’amazigh (2011)

- L’amazighité en question (2011)

- L’enfant barbare (roman, 2012)

- L’histoire de l’homme qui était cadavre (roman, 2012)

- Mots et maux (essai sur les récits de voyage en Afrique du Nord) (2013)

- Histoire de la pensée nord-africaine (2016)

- La traduction poétique amazighe (2016)

- Distiques de la poésie rifaine (tradition et traduction) (2016)

- Le coupable (roman, 2017)

- La littérature rifaine, de la tradition orale à aujourd’hui (2019)

- Les envers de l’amazighité (2019)

- Le fils des cieux (roman, 2019)

- Amuddu n Ḥullic (amezgun, 2020)

- Jar taɣɣrect d tebqect (amezgun, 2020)

- Jar Tecri d weṭṭu (ungal, 2020)

- Tagelda n tmeḍlin (ungal, 2021)

- Tazdemt n usefru arifi (2021)

- Dictionnaire rifain de traduction. (Rifain-français/français-rifain) (2021)

 

Retour en haut

Numéro 119  Mai 2022        

      Interview :

 

AKW D LEWNIS AT MANGELLAT

"Amussnaw n yimir-a"

In “Izen Amaziɣ”  uḍun 6__1996

Agraw Adelsan Amaziɣ

 

IZEN :   Taggara yagi, s kra la d- yettnulfun ɣef yedles d tutlayt nneɣ yettaɣ-ed aẓar seg wayen i-d-yeǧǧa Lmulud At Mɛammer. Am- aken teẓriḍ, Lmulud At Mɛammer yekkes-ed seg ymi n tatut tutlayt   d    yedles nneɣ, yessebded tigejda n tmussni n at zik, isers-itent deg yedlisen i-wimi ysemma "isefra n teqbaylit igburen" d "yennas -yas Ccix Muhend". Ass n wass-a, ahat ulac Win ur d-nugim seg yedlisen agi, ulac yiwen seg tsuta nneɣ ur teddhim tigawt n Lmulud At Mɛammer. I keččini, S yisem ik d-amedyaz seg at tura, amek i-k- yerza wayen i-d-yeǧǧa?

 

L.A.M :  Ahat, d-aɣurru ma nniɣ-awen-ed ur iyi-d-glin ara s waṭas yedlisen i-d-yessufey Lmulud At Mɛammer deg wsurif amezwaru... Maca, Lmulud At Mɛammer d- aɛefrit, d-yi wen wergaz. . . Maca, ur yeḥwaǧ ara ad-t-id-cekkrey. D-ayen isehlen ad- awen-ed-iniɣ : ssegs ɣer da, idlisen is "Isefra n teqbaylit igburen” d ”Yenna-yas Ccix Muhend" d-idlisen yettrusen sennig yixef iw. Tɣeǧǧbeɣ deg wayen iga Lmulud At Mɛammer : d-imalasen di ddunit. Llant snat tyawsiwin i-diyi-eǧǧan ad-d-iniɣ ayagi : tamezwarut, imi d- ayen yerzan anadi neɣ tagmi ɣef yedles nney, tin ɣres, d-ayen i-d- yeskeflen atas n imedyazen nney imezwura i-yellan yuli-ten uyebbar n tatut. D-ayen daɣen i-yi-ssefken ad-semdey awal i-d-ugmey sɣur yemma, awal nni n at zik. D-amedya, zemreɣ ad-d-bedreɣ "Taqsidt n ledyur", tessawed-iyi-d yemma kra n tseddarin degs; Lmulud At Mɛammer yura-d tamacahut agi s timmad is meṛṛa.

Ernut ɣer tmacahut agi "Taqsidt n Sidna Yusef’, "Taqsidt n Sidna Musa" akw d-tiyad. Tellez tasa-w imi semdeɣ ayen i-d-lemdeɣ di temzi-w s yedlisen i-d-yura Lmulud At Mɛammer, ladɣa ayen i-yi- d-tecna yemma, akka am "Teqsidt n Sidna Yaɛla".

Zemrey daɣen ad-awen-ed-ernuɣ yef waya aṭas n temsal, aṭas n isefra d yinnan i-yellan deg wedlis "Yenna-yas Ccix Muhend" d- ayen i-wimi selleɣ di twannaḍt- iw... Win yekkren ad-ak-yini deg wawal is : "akken yenna Ccix Muhend". Nekk s timmad- iw, aṭas aya i-ttarraɣ tidmi-w ɣer yinnan n Ccix Muhend.  Llan greɣ-ten-id si zik di tuɣac iw, maca ur zriɣ ara d-Ccix i-ten-id-yennan. Almi d-ass i-deg d-effɣen yedlisen n Lmulud At Mɛammer i-t-ufiɣ degsen. Ɣurwat ladya ad-tɣillem idlisen agi ur yi-d-ernin ara kra i wayen ssneɣ deg wawal n at zik!

Ad-awen-ed-awiɣ yiwet teqsidt ɣef wasmi d-yeffeɣ wedlis”Isefra n teqbaylit igburen”. Yusa-d ɣuri Lmulud At Mɛammer netta d Taher Ǧaɛut, Ben Muhemmed d kra n imeddukal is, ekkreɣ ad-t- ttrey ɣef wawal "aguliz". Awal agi ufiɣ-t yers-ed deg yiwen usefru, yerra-yas Dda Lmulud "awal agi ur d yeqqim ara unamek is ass-a".

 Maca nessuref i wawal, ur t-ttireɣ ara.

Ayen i-riɣ ad-as-t-iniɣ d-akken awal agi yella ar ass-a ɣurney, lemmer i-d-inuda ɣer taddart nney ad-yaff anamek is. D-acu yekkan ger At Yanni d-taddart- nney? I widen ur nessin ara awal agi anamek is "d-agwray nni n walim neɣ n usaɣur i-nettak i lmal, nettara-yasen-t d-usu”.

Ur ttzuxuɣ ara, ur dawen-ed-qqareɣ ara d-nekk i-d-yeskecmen ini yagi neɣ wayeḍ sdat Lmulud At Mɛammer, ɣas ulamma idlisen is effɣen-ed segmi cniɣ kra n tuɣac iw. Niɣ-as awal n at zik d-adif n yedles d tutlayt nneɣ, ahat d-tutlayt nneɣ s timmad is. Yessefk ad-t- id-egreɣ deg ysefra, ad-t-ssiwdeɣ i wiyad am-akken i-yi-t-id- ssawwden. Lmulud At Mɛammer yezdi-d ixef ixef awal nneɣ d tsekla nneɣ; yiwen ur igi ayen iga!

 

IZEN : Segmi d-effɣen yedlisen “Yenna-yas CGix Muhend” d “Isefra n teqbaylit igburen“ ɣer da, amek i-teḍra tfemsalt?  Tettawiḍ-ed ssegsen taktiwin neɣ tettarrad tidmi -k ugar ɣer wayen yellan degsen?

L.A.M. : Tidet kan, d-ttrebga n zik, d-ayen i-ddreɣ di taddart i-yi-meslen ugar, d-tawannaḍt iw i-ymeslen isefra-w...

Ad-d-uɣaleɣ daɣen alamma d-adlis "Yenna-yas ccix

Muhend". Udren-ed degs yiwen wergaz isem is Lhaǧ ɛumeṛ At Ziɛ. zik is, taqayemt is meqqwret atas, yiwen ur as-yezmir, ssegs ɣer da trab. Lhaǧ Ɛumeṛ agi, si taddart nneɣ, tuɣ-it seg widen yettzuṛun Ccix Muhend. Fkiɣ-t-id d-amedya akken ad-awen-ed-iniɣ : innan n Ccix Muhend uɣen aṭas di temnaḍt nneɣ; llan widen i-ten-id-yessawaḍen seg ymi-s ɣurney. Innan is kecmen deg wawal nneɣ, ttekkin di tudert nneɣ. D-ayen ur tezmired ad-tekksed si tmeslayt nneɣ.

Ad-d-ernuɣ amedya nniḍen yerza asefru i-wimi qqareɣ "ifer ibawen yegman d-asawen". D-asefru i-d-ttawint tulawin akken ad- cekkrent win neɣ tin yesɛan yiwen weqcic naɣ yiwet teqcict itewlen sdat win neɣ tin yesɛan geddac maca ula d-yiwen ur yetwil. Widen d tiden i-yeqqaren werǧin d-nnin d-ayla n Ccix Muhend. Almi segmi ɣriɣ idlisen n Lmulud At Mɛammer i-t-zriɣ!

"Taqsiḍt I-ledyur" tewwi-yi-tt-id yemma. Teqqar-iyi-d yella jeddi yettawi-d yiwet temɣart isem is Fadma At Wewdiɛ. Asmi d- tettas s axxam nneɣ, yemma ɣures tmanya iseggwasen di lɛemr, is, ma d-ttamɣart agi ad-tili tessawed meyya iseggwasen!

Di tallit nni n 1920, ala win izemren ara d-yawin Fadma At Wewdiɛ s axxam is, amzun d-tameɣra, mačči aṭas i-das-yessawḍen. Tamɣart agi d-afeggag n wurreɣ, d-amedya deg tsekla, d-agerruj n wawal nneɣ. Aṭas n temsal i-d-telmed syures yemma. Akka i-diyi-d- tessaweḍ "Taqsidt 1-ledyur", tettawi-yi-tt-id di tallit nni  n 1950!

 

 IZEN : Ahati ernan-ak-ed ifadden yedlisen n Lmulud At

Mɛammer sseg i-d-effɣen?

L.A.M : Ulac din tuffra, d-ayen yellan! Idlisen n Lmulud At Mɛammer d-ayen i-y ssemden ayen i-yi-efkan widen i-diyi-d- yesnekkren, widen i-diyi-d-iṛebban. Uɣaleɣ ttwaliɣ timsal amek teddunt di tillay, amek teddunt ger temnadin n tmurt, ger imussnawen. Idlisen agi ernan-ed aṭas i-wayen i-d-ugmeɣ sɣur yemɣaren d temɣarin n taddart. Tikwal, regglen ilmawen nni i-d- yeqqimen deg wayen lemdeɣ. Ma nniɣ-ed ssney ayen akw i-d-yezdi Lmulud At Mɛammer deg yedlisen is d-akellex. Ur tzuxuɣ ara s wannect-a.

 

IZEN : Tirirt i-d-terriḍ i tuttra yagi yezrin ad-aɣ-tawii ɣer umedyaz d tmetti-s, ɣer twannaḍt i-t-id-yesnekkren. Ma nesmuqel ɣer Ccix Muhend, turew-it-id teqbaylit n snat tillay : tin yezrin sdat waggwad n Fransis akw d tin n wasmi ɣuɣ Fransis tamurt nneɣ. Ma nuɣal-ed, ɣurek tennid-ed d-ttṛebga n at zik akw d tnekkra i-d- tekkreḍ di taddarf i-k-yerran d-ayen telliḍ . Tesdukkleḍ-ed tigejda n  yedles d tmetti nneɣ, tfehmed aḍif n teqbaylit, Terrin-ten d-ayla-k, tessexdamed-ten akken iwata. Ayagi , ma yehwa-yak, d-ayen i-d- yusan seg wayla nneɣ. Wissen ma tzemred ad-d-tinid d-acu n temsal i-d-yusan si beṛṛa i-ymeslen daɣen awaI ik? Akka  am ṭṭrad  n 1954, am wass i-deg tewwi tmurt  nneɣ azarug is di 1962, Ltg...

L.A.M : Cukkeɣ sehlent temsal. Di tazwara, ad-d-iniɣ yella wayen i-diyi-ttunefken. Ssɣen, am-akka i-d-tennam, yella wayen i- di yi-tesselmed ttrebga n at zik d twannaḍt iw. Di taggara, llant temsal akka am ṭṭrad d tegrawla n 1954.

Di tallit nni n tegrawla, liɣ di taddart. Yerna temziw tenhewwal, teččur d-iɣilifen, erran-iyi-d leḥyud akken ilaq! Ahat llan yemdanen i-yenḥafen ugar iw, i-rẓan iɣilifen ugar iw, maca ur ssinen ara ad-t-id-inin, ur zmiren ara ad-t-id-inin. Nekk ssawdeɣ ad-t-id- ssuffyeɣ s isefra. Ihi, Ilan widen yessnen ad-gen isefra s timmuɣbent nnsen, llan widen ur nessin ara. Wiggi tseggimen Kan awalen wa sdeffir wayed. S tidet, tikwal yessefk ad-d-tinid daɣen ayen i- yderrun, maca asefru mačči am-akken ara txedmeḍ tayawsa... yessefk ad-yili di tazwara-s wayen akka i-dak-yettunefken. Ssyen ad- d-yas i yman is mačči akken i-trid, maca akken i-rant temsal!

Ma nuɣal-ed ɣer tegrawla, aṭas n temsal i-d-tewwi yides imi tewweḍ ula s ixxamen. Tzebbwaɛ-iten, tebḍa-ten. Tebḍa amdan d yiman is, tebḍa-t d tara-s. Tagrawla d-iɣilifen d lqella i-daɣ-ed- tewwi, d-laz, d-tuǧǧla, atg...

Yiwen wass, yusa-d ɣuri yiwen ilemzi, yenna-yi-d ma hemmleɣ acerrid. Acerrid agi d-aɣrum aberkan i-ntett di tillay nni -i- deg yekker laẓ di tudrin : tis tlata degs d-timzin, tis tlata d-agwercal, tis tlata d-abelluḍ. Nniɣ-as i ylemzi yagi : ”ruh a mmi a wer twaliḍ acerrid ula di tirga-k!" Asmi lliɣ meẓẓiyeɣ, ddreɣ di tillay n laẓ d uɣilif. Eččiɣ seksu nni aberkan ur yezmir wemdan ad-yessiweḍ s imi- s ass n wass-a! Tagrawla d-timmuɣbent, d-tiggujelt d tuǧǧla!

Ma d-azarug, am-akken i-das-yenna yiwen n Lḥemmam : "Lḥemdu lillah, seggwasmi nerbeḥ d-lexsara"! Nekk seq yiwet tsuta iḥuzan ssyen d ssya. Tagrawla tewwet-iyi, azarug ikemmel-iyi. Asmi tefra yewweḍ laɛmer iw akken ad-fehmeɣ ayen akw i-daɣ-ed-isureg uzarug n tmurt nneɣ. Lliɣ 12 iseggwasen asmi d-tḍal tafat ɣef tmurt nneɣ, maca terra-yi ddunit am-akken d-ilemẓi, d-bnadem ameqqwran.

Lemmer ad-awen-ed-iniɣ ɣef 12 iseggwasen lliɣ nebbgeɣ am wakli di Lezzayer, ttḍummuɣ deg tzeɣwin n ixeggaden! ɣef 12 iseggwasen, eqqwleɣ-ed yakan si ddunit! Di 1962, ssawdeɣ akken ad-fehmeɣ timsal, akken ad-ezrey sanida  la teddunt!

 

IZEN : Maca, d-kra n temsal ibanen i-d-yettawin isefra, neɣ

d-timsal timeqwranin? I ssyenna, amek i-d-tturugen neɣ amek i-d-teffɣen isefra?

L.A.M : Twaliɣ am-akken di tazwara ad-tili kra n ssebba; ssyen taktiwin ta ad-d-tettḍfar ta. Neɣ ma tram : tella tallit n umeyyez       d uwali i-deg ttarraɣ yer wul, ad-sseblaɛeɣ rennuɣ, ssyen ad-d-tas tallit nniden i-deg ad-d-ttreḍqeɣ. Ad-d-yeffeɣ akw wayen yellan, ad- d-iniɣ ayen yeffren degi. Tikwal d-kra n temsalt yedran ara d- yessuffɣen ayen yeffren am ifettiwej deg walim, neɣ timeqqit i-yess ara d-ifegged ubuqal n iɣilifen i-daɣ-izedyen. Ssyen awalen ad-d- ttasen d-iwezwazen wa ɣer wa, isefra ad-d-kessun am isura.

 

IZEN : Azarug n tmurt nneɣ d-tafsut n 1980 daɣen... taggara n tallit 1970 am-akken tetti degs yiwet si tewriqin n umezruy n Leẓẓayer atrar, ssebba-s d-tafsut n 1980. Amek llant temsal ɣurek?

L.A.M : Ahat tikwal ur nettwal'ara timsal akken yessefk. Atan amek i-diyi-d-iban webrid : di 1962, nettnaɣ akken ad-d-nagwem tussna, akken ad-nekcem s iyerbazen. Ssyen terna-d tallit i-deg nettnaɣ ɣef ixeddim : yessefk ad-d-nettixxeṛ seg wɣerbaz, akken ad- naff kra n wemdiq i-deg ara nexdem...

Nekk, asmi wwdeɣ 17-iseggwasen yettuḥettem felli ad- uɣaleɣ d-amsewweq, neɣ, ma tram, d-aqerru n wexxam nneɣ, s kra yellan felli i-yers. Uɣaleɣ i wemdegger nekk d ddunit. Asmi i-d-tḍal felli, ufiɣ ixeddim, nniɣ-as "d-ayen uɣaleɣ d-ales (d-lɛebd) am wiyad!” Imiren i-bdiɣ ssufuɣeɣ-ed isefra, ssufuɣeɣ-ed iɣilifen iw. Maca, ur urǧiɣ ara taggara n tallit 1970 akken ad-d-eltiɣ neɣ akken ad-akwiɣ d tutlayt d yedles nneɣ. D-acu kan lliɣ ɛebbaɣ almi d- ulamek, liɣ ezḍen-iyi iɣweblan d iɣilifen, ekniɣ ddawatsen...

 

IZEN : Mačči akken ad-tsisehleḍ timsal i-tuɣed abrid n  tayrï?

L.A.M : Awwah! Akken ad-rewleɣ i yɣeblan d iɣilifen. akken ad-anfeɣ ɣef yir tudert i-yezdɣen temzi-w. Di tallit nni m'ara d- emlileɣ tizzyiwin iw, ttmeslayen-iyi-d ɣef tudert yelhan, ɣef wallaz (lferh), ɣef liser. Nekk lliɣ di ddunit nniden : ayen i-diyi-yerzan, ur- ten-yerz'ara. Ladɣa ukiɣ tewweḍ-ed tallit i-deg ara d-ssuffɣeɣ ayen akken i-wimi-ttḥulfun nutni. M'ara t-id-iniɣ deg ysefra-w, am-akken d-nekk i-t-yettidiren, am-akken ssawdeɣ ɣer tmeddurt nnsen. Am- akken yella ula d-nekk wayla-w deg wayen i- ttḥulfun.

Atas i-diyi-rran seg at-tayri, seg widen teqqed tmes n tayri, netta Rebbi yezra : ur wwiɣ ur rriɣ! Sseg i-d-snulfuyaɣ, snulfaɣ-ed "iman iw” nniden, neɣ yiwen wemdan i-yellan kan deg wallaɣ iw, nekk ttidireɣ am tili-s, uɣaleɣ amzun d-wayeḍ. Ihi, amdan agi yuɣal d-ameddakwel iw, ugiɣ ad-as-ebruɣ. Yal tikkelt ad-as-ed-snulfuɣ kra n tmacahuț, ad-t-greɣ degs, nekk ad-d-ezgeɣ akin am tili. Maca, tameddurt iw ur telli d-tin n win i-tudef tayri!

 

IZEN : Amek almi temsebram kečč d tallit agi tamezwarut i- deg tessefruyeḍ ɣel tayri ɣas ulamma usu n tayri-k d isennanen d iɣilifen, tekkreḍ tkecmeḍ ɣer tallitf nniden i-deg tuɣaIeḍ ɣer tiḍet? D- acu i-k-id-isendekwalen? D-acu i-k-id-yekksen si tirga idegger-ik-id      ɣ    e    r tilawt mebla ma teṭṭfeḍ degsent i snat? Wissen ma tella kra n taluft i-k-yessawden ɣer waya?

L.A.M : S tideț d-amsebru! TewweḌ -ed tallit i-deg enniɣ : d- ayen fukkent tmucuha n tayri! Yerna timucuha n tayri mačči d-ayla- w, ur ḍrint ara yidi... tin ɣres d-ayen meqqwreɣ, effɣeɣ -ed si temzi!

Maca ula d-tuɣac nni n tayri d-tamedyazt, zḍant akken izețț wemyaru ungalen is. Am-akken teẓram win yețțarun ur ḍerrunt ara yakw yides temsal iḍerrun d yemdanen i-d-yeggar deg wungalen is.

Di 1967, asmi bdiɣ ssufuɣeɣ -ed ayen akw izedɣen ul iw di tesgilt nnii n ”lɣennayen uzekka", ma tecnid s teqbaylit icuba s iniɣ;  d-timejqirrewt, ladɣa di Leẓẓayer. Cfiɣ ma nettmeslay s teqbaylit deg wezniq, ad-d-yekker walbaɛd garaneɣ ad-aɣ-ed-yini : "yurwat ad-aɣ- ed-eslen”! Yessefk ad-nemmeslay s taɛrabt!

Dimi win yecnan s teqbaylit am win yennuɣen! Ernu ɣer waya, nella meẓẓiyit, widen yeṭṭtfen ixef n ṛṛadyu wessrit, tuɣal d- amberrez nekwni yidsen!

 

IZEN : Yezmer ad-yili ahat d-kra i-tettnadiḍ di tallit agi yakw i-tekkiḍ kečč  d ccna n tayri? Ahat d-kra yerzan iman nneɣ aɣref nneɣ ? Neɣ tettnadiḍ abrid yettawin ɣer tmussni?

L.A.M : Win yettwalin timsal si beṛṛa, yezmer ad-d-yini akken. Ma ɣef win i-tent-yettwalin si sdaxel, akka am nekk, tiɣwasiwin ur fṛizent ara akka. D-acu kan ma yella beṭṭu i-bğiɣ d ccna n tayri d-ixf n tallit emm wazal meqqwren, dinna ad-edduɣ d tamuɣli n win yettwalin si beṛṛa.

 

IZEN : Si tayri, ad-d-nezzi ɣer tmussni. Awal n "tmussni" tbedreḍ-t-id di taɣwect ik "Ɛli d Waɛli", taggara yagi, terriḍ ɣer bab is, neɣ s "amussnaw", ladɣa di taɣwect nni “Lukan elliɣ d- amussnaw“,terniḍ tessawleḍ i ccix, acku zik ccix d-amussnaw, mi tenniḍ “yenna ccix deg wawal is“! Amek i-tettwaliḍ aya?

L.A.M : Ur din awal, d-idlisen n Dda Lmulud "Isefra n teqbaylit igburen" d "Yenna-yas Ccix Muhend" i-ɣer rriɣ.

 

IZEN : Nettwali degk am win ara "ybeddlen ticlemt" : tunfed si “tussna” ɣer "tmussni", tadɣa di taggara yagi mi d-tegreḍ amussnaw s timmad is s annar n imenɣan n at tura!

L.A.M : Icuba-yi Rebbi am-akken d-tamuɣli n win yettwalin timsal si beṛṛa. Tidet kan, amussnaw zemreɣ ad-as-efkeɣ udmawen i- riɣ, zemreɣ ad-t-egreɣ deg wennar i-riɣ, neɣ ad-as-sselseɣ tajellabt n winna akken i-tnadiɣ ad-t-id-yurar. Di taywect "Aɛli d Waɛli", efkiy- as i wmussnaw tajellabt n winna akken i-riɣ ad-t-id-ssekneɣ, neɣ tajellabt i-d-tezḍa tegwnit nni i-yi-yessawden ad-aruɣ taɣwect agi.

Ass n wass-a, saherweɣ aṭas anamek (lmaɛna) n umussnaw, smeɣwreɣ-as azal is akken ad-smeɣwreɣ tiɣawsiwin nni i-yteddun yides, akken ad-smeɣwreɣ azal n temsal ara d-yini, akken ad-d- sekkney temɣwer n yemdanen i-yellan sdeffir umussnaw. D-amedya taywect "Lukan lliɣ d-amussnaw" atan wamek i-tt-walaɣ : "lemmer stir lqwedra, ad-xedmeɣ akka. . . , imi ur sɣiɣ ara lqwedra, ur xeddmeɣ ara!"

Icuba-yi Rebbi yella kra n wemgirred ger wamek i-twaliɣ timsal d wamek i-tent-ttwalin widen i-diyi-smuzguten. Ahat ur ssefṛazeɣ ara akken yessefk? Ad-d-iniɣ kan tidet : tikwal treggwi-yi tmuɣli n widen yettwalin si beṛṛa timsal : ad-d-cnuɣ tamsalt tban, tefra, d-tin yellan d-menwala,  wiyaḍ  ad-tt-erren d-adrar, ad-as-ksun ticrurin.

 

IZEN : Atan d-ayen yellan. Maca tamuɣli-k tuɣ-ed si tin n imussnawen yettagwaren tilla d temsal, deg wawal ik trefdeḍ awal- nnsen tleqqmeḍ fellas. D-ayen i-daɣ-yeǧǧan ad-d-nsiferr deg ysefra-k yiwen webrid yezḍan d-asaru, d-win i d-abrid nni n imussnawen.

Yerna, afran i-tferneḍ ger wudmawen ara tefkeḍ i yemdanen i-

-d-teggareḍ s annar : wa d-ameddah, wa d-afṣiḥ, wa d-amussnaw, amseḍfer i-ttemseḍfarent temsal di ccna-k mačči seg ygenni i-d-ɣlin! D-amedya di tuɣac tineggura, tferẓeḍ ger umeddaḥ d umussnaw, ger wemkan n nnsen di tmetti nnef, ger wazal nnsen, ger wawal nnsen...

L.A.M : Ameddah ssexdameɣ-t akken i-t-riɣ, s webrid iw. Di taɣwect "Ssuq", sxedmeɣ ameddaḥ akken ad-d-yini timsal amek llant, mebla tuzzya d tunnḍa. Sxedmey awal imserreḥ; ur zmireɣ ara ad-erreɣ amussnaw deg wemḍiq is. ɣef waya, uriɣ' asefru ya akken ad-d-yeffeɣ deg ymi n umeddaḥ, win iwalan timsal anida ssawḍent. Yessefk-as ad-tent-id-yini s wawal isehlen. Lemmer d-amussnaw yessefk ad-yaɣ abrid nniḍen : ur d-iteffeɣ ara wawal seg ymi-s alamma imeyyez-it, alamma yebna-t s teqbaylit iweznen. Asefru n "Ssuq" fessus yeqqar-ed tidet akken tella, mebla ticrurin. Dinna, ameddaḥ d-bu-yiles. Maca tikwal, zemreɣ ad-erẓeɣ tikli ya, akken ad-d-ssekneɣ tagwnit yerwin, tagwnit i-deg yuɣal uqelmun s iḍarren, m'ara yili win i-ɣef ad-d-mmeslayeɣ ur yell'ara deg wemkan is.

 

IZEN : Am -akken i-d-teskecmeḍ taggara yagi timsal n "umussnaw" d "tmussni", terniḍ-asent-ed a yen i-tent-yettḍafaren : "awal". Di tuɣac ik tineggura terriḍ tidmi-k s "awaf" : teban-ed taIuIt tmed. llan akw iɛeqqaren akken ad-neg asaka ger tmedyazt ik d tmedyazt n at zik... amek i-tettwaliḍ tamsalt agi n "wawaI", d-acu i-t- yeggunin ger sdat?

L.A.M : S tidet, akka i-d-tettban taluft n tutlayt nneɣ, maca awal nneɣ yessullef-as ubeddel, abeddel agi d-tira. Seg wawal yessefk-aɣ ad-nekcem di tira. Maca, tira daɣen s wudmawen is yelhan, s wuguren is. Tira tezmer ad-tessider azal n tmussni, maca tezmer daɣen ad-as-ed-tawi kra n wudmawen imaynuten igerrzen. Awal ɣures udmawen ur nezmir ara ad-eddun d tira. D-amedya : zik mi lliɣ ttaruɣ isefra-w akken riɣ, rennuɣ-asen kra n tecraḍ i-yi-ttallen (ttɛawanen) m'ara d-taweḍ tizi n ccna. Tella akken kra n tara i- yzedɣen kan deg wawal neɣ di tmussni, ur das-tezmir ara tira. Asmi ttwarun isefra-w s tira yagi yettuseggmen, ufiy teffeɣ-iten tara nni i- ten-izedɣen, txuṣṣ-iten tecreḍt nni n wawal d tmussni.

Awal nneɣ ɣures yiwen wudem i-yurzen ɣer tmenna-s, am- akken d-aya i-yettuyalen yurneɣ deg webdil n tira. Ma nettu ticreḍt agi, atan yejla kra di tutlayt nneɣ. Ugadeɣ ad-jlun wudmawen neɣ tecraḍ nniḍen di tutlayt nneɣ asm'ara tekcem di tira. Maca akken ad- d-teqqim i tsutwin i-d-iteddun yessefk ad-tettwaru.

 

IZEN : Ad-d-nezzi ɣer”Teqsiḍt n-ledyur“, qqaren-ed d Sidi Qali i-tt-yessefran. D-yiwen seg ymussnawen n temnaḍt n At Jlil. Innan is bnan ɣef tlata temsal i-d-yetbanen am tgwejda n tmussni. Lmulud At Mɛammer yefra-ed kra seq wudmawen nnsent deg wedlis is “isefra n teqbaylit igburen“. Tikwal nettaf deg ysefra-k talɣa yagi n tlata temsal, yella-yak wannecta deg wqerru neɣ teddiḍ kan deg webrid imezwura?

L. A.M : Deg wayagi, ad-efkeɣ azal d-ameqqwran i wayen i- yura Dda Lmulud. Ma deg wayen yerzan isefra-w ad-d-iniɣ ddiɣ kan deg webrid n imezwura, ur diyi-d-teww'ara tedmi-w ad-sxedmeɣ talɣa yagi. Ahat d-ttrebga nni n zik i-deg tt-id-uɣeɣ. Am-akken i-wen- ed-nniɣ, imi d-ekkreɣ di taddart nneɣ lliɣ smuzguteɣ i tmucuha i-d- tettawi yemma. Ațas degsent ersent ɣef tlata temsal. Zemreɣ ad-d- bedreɣ yiwet si tmucuha n teryel anida tettwesși yessis ɣef tlata temsal, neɣ tamacahuț n igudar, atg... Ahat akka i-yella deg wayen i- yess nettamen... Ula d-tislit, ass i-deg ara teddu, mi tekker ad-teffeɣ seg wexxam is ad-tsew tlata tceṛṛibin n waman deg wfus n babas. Ma tegrem tamawt ɣurneɣ sin yemḍanen i-d-yettuɣalen di tmucuha nneɣ : d-tlata akw d sebta.

 

Tadiwennit agi teḍra-d deg waggur n meyres 1996.

Uḍun 6 n Izen Amaziɣ

 

 

 

 

 

Haut du formulaire

Bas du formulaire

Retour en haut

Numéro 119  Mai 2022        

Tidlisin nnien :

 

TEXTES_BERBERES_DANS_LE_PARLER_DES-AIT-SEGROUCHEN_Charles_PELLAT_1955.PDF

 

LA_VIE_BERBERE_ PAR_ LES_TEXTES_ARSENE_ROUX_1955.PDF

Les grands symboles meditérranéens dans la poterie algérienne_JB_Moreau

SIN-NNI.PDF, par Muḥend-Uyeḥya

Culture_savante_culture_vecue_MAMMERI_Tala

Dictionnaire_Français_Kabyle_Père Huygue_1902_1903.PDF

MUHYA_Sinistri.pdf

BOULIFA_TEXTE_KABYLE_MAJ.pdf

JOURNEE_D_ETUDE_DE_LINGUISTIQUE_BERBERE_LA_SORBONNE_1989.pdf

Akken qqaren medden sɣur Mohia GEB, 1978

Berber Art_Jeanne_d'Ucel_Norman_University_Oklahoma_1942

Dictionnaire_de_proverbes_Remḍan_At_Menṣur_3eme_Edition.pdf

Ageldun-amecṭuḥ_St-Exupery_Tasaɣelt_sɣur Habib-Llah-Mansouri

Aglam-deg-wungal-n-Amer-Mezdad-Ass-nni, sɣur Ferhane Badiaa

TUDERT-IW_Abdellah_Hamane.pdf

RECUEIL_DE_PRENOMS_AMAZIGHS_Md_Akli_HADDADOU.pdf

ITIJ_BU_TCERKETT_Taher_Djaout_tasuqilt_Samir_Tighzert.pdf

La_Babel_du_Ponant_2eme_partie_Ali_Farid_Belkadi.pdf

Aglam_deg_wungal_n_Amer_Mezdad_Ass-nni_FERHANE_BADIAA.pdf

DESCRIPTION_ET_HISTOIRE_DU_MAROC_Leon_GODARD_1860.pdf

APERCU_SUR_TRENTE_TROIS_SIECLES_DE_L'HISTOIRE_DES_IMAZIGHEN.PDF

MUHYA_SI_PERTUF_traitement_de_texte.pdf

Revue Izen Amaziɣ, 3 numéros :

Izen-amazigh3.PDF

Izen-amazigh5.PDF

Izen-amazigh6.PDF

Textes berbères de l'Aurès_ Parler des Ait Frah

Romans et ambiances dans la maison kabyle traditionnelle.pdf

La_Kabylie_Recherches_et_Observations_1833.pdf

Jules_Maistre_Moeurs_et_Coutumes_Kabyles_1905.pdf

Tighermin_yemmeccen_Sari_Med.pdf

MOULIERAS_Auguste_Une_tribu_Zenete_anti-musulmane_au_Maroc_Les_Zkara.pdf

Si_Pertuf_Muhend_Uyehya.pdf

LA_LANGUE_BERBERE_EN_AL_ANDALUS_Md_Tilmatine.pdf

Inédite, une pièce de théâtre de Idir Amer :

Idir_Amer_Ay_Afrux_iferelles.pdf

Inédite, Dom Juan de Molière, en langue kabyle :

DOM_JUAN_LE FESTIN_DE_PIERRE_MOLIERE_SI YEHYA_TASEGLULT-S-UDΓAΓ.PDF

 Dictionnaire_Francais_Berbere_Antoine_JORDAN.PDF

Les_Cabiles_et_Boudgie_F.PHARAON_Philippe_libraire_Alger_1835.PDF

Tidmi tamirant, n°2, 1990

Habib-Allah_Mansouri_Inventaire_des_neologismes_amazighs.pdf

Ddem_tabalizt-ik_a_Mu_Kateb_Yacine, version bilingue

Ad lemmdeɣ tamaziɣt  n Hamek : http://www.ayamun.com/adlis-usegmek.pdf

Belkacem Bensedira_Cours de langue kabyle_Adolphe Jourdan_1887

JM_DALLET_LE_VERBE_KABYLE_FDB_1953.pdf

AMAWAL_TUSNAKT_H.SADI_1990.pdf

CHANTS_BERBERES_DE _KABYLIE_Jean_AMROUCHE_CHARLOT_Ed.1947.pdf

OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome1_FDB_1971.pdf

OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome2_FDB_1971.PDF

 

  

Plus de livres dans notre rubrique  Téléchargement :

http://www.ayamun.com/telechargement.htm

 

 

 

Retour en haut

Numéro 119  Mai 2022          

 

 

Tazmilt ɣef tɣuri :

 

Tamuɣli  ‘umeɣri

 

Ungal tiṭ d yilleḍ n Muḥend Akli Salḥi

Sɣur Lmulud Sellam

27-05-2022

 

Ur lliɣ d amussnaw di tsekla , maca yelha ma fkiɣ tamuɣli-w deg wayen d-yeffɣen d amaynut deg taɣult-a .

 

Wagi d ungal " Tiṭ d yilleḍ " i d-yura Mass Muḥend Akli Salḥi , aselmad n tsekla n tmaziɣt di tesdawit n Tizi-Wezzu . Ungal yettnuzun deg tnedlist " Muḥemmed Uhaṛun " deg Uqbu .

 

Ungal yellan ass-a gar yifassen-iw , ungal ay bdiɣ s tɣuri , umi ṛuḥeɣ ddac ddac , iwakken ad as-sibenneɣ ugar , umi ttɛawadeɣ tikwal ula i wayen ɣriɣ yagi deg wakken yelha nezzeh . Ad tiɣzif tɣuri-s ilmend imi d ṣṣnef amaynut deg wayen yerzan ungal di tsekla taqbaylit .

 

" Tiṭ d yilleḍ " d ungal amezwaru n uselmad amaru " Muḥend Akli Salhi " , i d-iḍefṛen aṭas n yidlisen yura yagi . Ma bedreɣ-d tlata kan deg-sen acku d ayen yerzan tasekla , d wigi i d tisura swayes ara yekcem umeɣri ar umaḍal-agi meqqren atnan yidlisen-agi ihi : " amezwaru ɣef tsekla d tɣuri " , " wis sin ɣef tɣuri n tneqqist d usefru ", " wis kraḍ d asegzawal ameẓẓyan n tsekla ".

 

D idlisen iwulmen , i ilaqen i wid yebɣan ad ɣren taɣuri iṣeggmen , neɣ ladɣa i wid yebɣan ad d-arun " ungalen " imi taggara-yagi " yuɣal wungal d annar n userwet ideg ur yelli usizdeg .

 

D idlisen i izemmren ad ɛiwnen win ara yeɣren ungal-agi amezwaru ines , d ungal i d-ineǧǧren abrid ajdid , ma qurneɣ-ten ar wid kan yagi ɣriɣ nekk , ma ɣelṭeɣ init-d anda , d wamek , kunwi yellan di lḥirfa , neɣ kunwi yeɣran ungalen mazal ɣriɣ !

 

" Tiṭ d yilleḍ " mebla ccekk d lɣella n waṭas inadiyen s telqay di tsekla , d tɣuri n waṭas n wungalen di tlata n tutlayin yessen umaru ( Taqbaylit , tafṛansist , taɛṛabt ) . Mačči d ayen isehlen maḍi ! Mačči d asfeckukel ur nesɛi lsas ! D tira s uɣanib d-yufraren yufafen , n uswir aɛlayen , yerẓan asalu deg wayen yeɛnan amaynut di tsekla n teqbaylit d tmaziɣt s umata . D tira ara yernun ccan d wazal i tutlayt-nneɣ .

 

" Tiṭ d yilleḍ " ur telli d tiḥkayin-nni nwulef neqqar i yerzan tudert n kra n yimdanen kan di tmetti , d wuguren d-ttemlilin yal ass deg uxeddim neɣ di temɛict . Maca d ayen nniḍen , d ayen iḥuzan timetti s timmad-is , d aṭan ur d-nettban yedreg ula ɣef tmuɣli n umejjay , d aṭan iḥuzan ula d amejjay , d aṭan n tmetti ineqqen deg umdan cwiṭ cwiṭ .

 

D aṭan iḥuzan amsawal n teḥkayt . Amsawal-awadem d tafremlit yettawin tettarra gar umejjay d yimuḍan . Tagi d llal n tewriqin i d-yettunefken i umaru . Ula d amaru ur t-yezgil waṭan , yal mara d-yejbed tawriqt , yettaf-d iman-is deg umkan uwadem mebla ma yebna fell-as .

 

Taḥkayt n " Tiṭ d yilleḍ " ɣezzifet d ayen kan , yettwarun deg tewriqin . D ayen tura tin yecban ifeṭṭiwej n tmes d-yewwin tafat yid-s . D tiwriqin i d-yettwakksen deg tezmamt n tin akken yuḍnen , tiwriqen ta sdat ta , ttbeddilent ula d ini , ta ur teddi d ta , d asaru ɣezzifen iwumi ur tban taggara .

Gedha i Mass Muḥend Akli Salḥi .

 

Lmulud Sellam .

 

 

Retour en haut

Numéro 119  Mai 2022        

 

L’évocation :

Leonor Merino rend hommage à Tahar Djaout

 

 

Docteur de l'Université Autonome de Madrid, Leonor Merino est traductrice et auteur de l'ouvrage Encrucijada de Literaturas Magrebíes (Carrefour des littératures maghrébines)

Au dixième anniversaire de l'attentat terroriste contre le poète et journaliste Tahar Djaout: Le sourire timide de l'homme reste légèrement estompé mais sa voix poétique retentira à jamais à travers son écriture.

Leonor Merino

(Doct. de l'Université Autonome de Madrid,

traductrice et auteur de Carrefour de Littératures Maghrébines) )

 

 

     Tahar Djaout est né en 1954 à Azzeffoun en Kabylie maritime. Il passe son enfance à la Casbah d'Alger. Il fait des études de Mathématiques à l'Université d'Alger (1977) puis des études en Sciences de l'Information et de la Communication à Paris (1985). D'abord, comme journaliste professionnel, chroniqueur et éditorialiste de la revue Algérie-Actualité, il prend part d'une manière continue aux débats politiques, linguistiques et culturels de l'Algérie. Plus tard, avec cette vigueur si paisible chez lui, il n'hésita pas, dans la revue Ruptures dont il était le directeur, à dénoncer les défauts d'une certaine société ainsi que ses vices destructeurs. Sa jeune trajectoire était jalonnée par une œuvre - récompensée à deux reprises - composée de poèmes et de romans.

                   Sa poésie (Solstice barbelé, 1973-1974, L'Arche à vau-l'eau, Insulaire et Cie, L'Oiseau minéral, L'Étreinte du sablier et Pérennes. Poésies posthumes) brille par sa force et par un retour à la grandeur d'une mémoire ancienne qui révèle, en même temps, la nostalgie de l'enfance, la mémoire, la désignation des êtres et des choses, la résurrection du sud, le voyage.

     Ses romans (L'Exproprié, Les Chercheurs d'os, Les Rets d'oiseleur, L'Invention du désert, Les vigiles et Le Dernier été de la raison: posthume) se caractérisent par leur originalité, la recherche d'un espace de pureté, ils sont souvent teintés de causticité et d'une saine ironie. Des œuvres qui donnent preuve du rythme poétique, de l'allure enlevée de son écriture, dont le héros se trouve doublement exproprié: de l'espace natal et des propres mots, mais toujours coruscant dans une cité endormie, ankylosée, qui ne sait plus répondre aux questions d'une jeunesse qui ne peut vivre dans l'hypocrisie.

     Dans son œuvre, le poète nous rend compte, non du vertige dont il souffre, mais de sa vaste citoyenneté. Cet écrivain parlait toujours de sa peau provisionnelle, comme s'il se sentait en mutation et afin de recouvrer sa peau originelle: les racines de sa Kabylie en des temps reculés, le paganisme ancestral, la communication charnelle avec la terre, l'amour pour l'Algérie (je n'ai jamais été d'ailleurs): Je crois qu'un écrivain algérien est un écrivain de nationalité algérienne et le regard qu'il peut adresser autour de lui et au monde ne peut être qu'un regard algérien, regard qui enrichira l'Algérie d'autant plus qu'il l'inscrit dans un contexte de valeurs universelles.

     Non seulement la rigueur perce son écriture, et son rêve était la paix des siens, mais il participait aux préoccupations de la littérature contemporaine dans laquelle il trouvait une vraie amitié. Sa défense acharnée des droits de l'homme, partout où il allait, était due à sa plume trempée dans la poésie et le courage.

      Sa silhouette moyenne, élégante, dégageait de la fraternité. Sa moustache - qu'on aurait dite du XIXème sièscle. - encadrait un sourire accueillant et sincère, derrière lequel se blottissait la timidité et l'humilité. Son ton de voix chaleureux, affable, résonne encore sur les trottoirs, récemment arrosés, de la Carrera de San Jerónimo et de la Plaza de Santa Ana, lors de son arrivée au Colloque "Maghreb-Europe" qui eut lieu au Círculo de Bellas Artes de Madrid, le 2 juin l992: juste un an avant de mourir à Alger, après des jours dans un profond coma, dans un attentat terroriste perpétré le 26 mai, 1993.

     Le vent madrilène conserve encore la chaleur de son contact lorsque ensemble, à côté du rire contagieux de Nabile Farès, nous regardions - nos cœurs légers et indolents - le vol de l'oiseau que Tahar Djaout chanta: Maître tisserand et géomètre, voici l'oiseau ordonnateur des formes et des architectures célestes [...] Par la perfection de son vol, par sa justesse de trapéziste, par son emprise sur les saisons, l'oiseau est le maître des sabliers. C'est la cheville qui affermit l'édifice volatil du ciel, c'est la ponctuation nécessaire au temps qui goutte dans l'oubli.

     Ce jeune poète algérien parla de l'amour avec naturel et violence, il sut aussi écarter de ses propres mains la violence où le papillon de l'âme se tourne, avec sa mine de lumière, pour aller à la recherche de la fontaine. Mais il y a des villes - se plaint le poète - où il est horrible d'avoir vingt ans; vingt ans qu'on voudrait jeter par la fenêtre, sur tout lorsqu'on voit sa cousine réduite à la seule vertu de procréer. Cependant, il subsiste mon poème, un écu où le réfugié protège ses dernières loques et attise sa dernière haleine, comme un part subversive.

     Et ce poète sensible, qui craint de lacérer le sommeil d'autrui, lui, l'aphone, avec ses pensées à vau l'eau, bredouille d'un visage de protestation, tandis que les potentats donnent l'ordre d'incarcérer ce grand consommateur de rêves.

     Poète intuitif qui chanta la mer s'identifiant avec son ressac, qui parla aussi de la forêt, de l'agonie du figuier, de son pays, des astres qui ont été mis en boîtes pour rendre amoureux le touriste, de l'errance, de l'exil, du rejet et de la solitude des hommes.

     Mais chez Djaout il y a aussi une profonde et païenne joie de vivre, comprise entre la difficulté quotidienne et la fadeur de certaines ambiances - une nuance qu'on trouve chez Farès, dans une certaine mesure.

     Son œuvre en entier représente constamment une subversion de ce qui a été déjà confirmé, un éclat de tous les conformismes, de toutes les formules convenues. Si les premiers textes sont parfois mordants dans ce sens, dans les suivants l'humeur se révélera comme une arme plus efficace que l'anathème, mais toujours la poésie donnera un souffle chaud et tendre à son œuvre.

     Tahar!: Tes trente [-neuf] ans te sont restés comme un harpon au travers de la gorge. Il faut pourtant avancer, poussé par des mains invisibles. Avancer vers le lieu de l'enfance et vers le lieu de la mort, vers la respiration des rues d'Alger - que tu as haïes et que tu as aimées -, car c'est toujours avec une sensation confuse que je retrouve ce lieu que j'aime et hais équitablement, Alger seconde ville de mon enfance, Alger où je dois chaque fois m'arrêter avant de reprendre mon voyage pour retrouver un peu plus loin dans l'arrière-pays le caveau où dort, momifié et intact, le souvenir de mes premières années. Alger, entaille de lumière et de beauté crasseuse.

      Il y a longtemps que tu reposes dans ta chère Kabylie, mais personne ne savait, comme toi, que la nature est infatigable meurtrière, infatigable génitrice, personne ne sentait, comme toi, l'humus de cette terre, et que le henné est plante d'Arabie, que le benjoin est parfum d'Arabie. Tout ce qui vient de là-bas colore, parfume ou guérit. C'est pour cela que [toi] enfant rêvai[s] d'y aller dans la migration des hirondelles, au moment où leurs volutes sidérales se perdent dans le fluide du ciel.

     Le poète ne nous disait-il pas: Le silence est la mort / Si tu dis, tu meurs / Si tu ne dis pas tu meurs / Alors dis et meurs ?

     Que nous reste-t-il alors? Il ne nous reste que d'être capables d'actes de vie par nos hommages, de proclamer que la traversée du désert - son espace vierge - n'offre pas de crainte et que l'honneur d'être écrivain, d'être poète, c'est le grand honneur que notre Tahar Djaout - à nous tous - mérita.

     On ne verra plus le sourire timide de l'homme, mais sa voix poétique retentira à jamais dans son écriture enlevée.

 

          Ami,

          lorsqu'il pleut,

          la terre sent

          l'humus, l'herbe.

 

          C'est toi qui sous le sol

          Répands ton essence,

          Sur La Kabylie, les mers.

 

          C'est toi, mon Ami à moi, bercé par les vents.

          Ton corps pur, nid douillet pour l'enfance.

 

          

(Cet hommage et mes vers inédits sont aussi publiés dans la revue Amanecer, Madrid, juillet, 200

Leonor Merino

Retour en haut

Numéro 119  Mai 2022        

Le poème : 

 

                              Lehlak n Belqasem

 

                                             Asefru sɣur Ziri At-Mεemmer

 

Zwina teffer deg iciwi

Tisura n tɣurfatin

Deg ufus-is teddem amelwi

Tuɣ abrid ɣer telmatin

 

I tiɣilt tis-snat teffel

Temlal-d yiwen umeksa

D Belqasem, werǧin yeɣfel

"Ay ass imgerrez, ay ass-a!"

 

Awal d as-yehwan tini-t

Netta ihedder-as ɣef tsura

Tejbed-as-d baba-s tessen-it

Yenna-yas: „Ad tent-id-ddmeɣ tura?“

 

- "A nnger-ik, a Belqasem

Awal-ik ur d iyi-hwi

Ssusem a taxenfuct n ssemm!"

Yečča tiɣrit s umelwi

 

 

Belqasem deg-s yettellil

Ad s-ternu cwi n teɣrit

Ur yuksan ɣef waṭṭan, alil

Yedder yes-s i lebda yeffer-it

 

Zwina ur tefhim tren

Ur teri d acu ad s-tini

Ula d allaɣ-is yettwabren

Mi d as-yenna, qqen-iyi

 

Netta am Buzitwar i d ameksa

Ihi i tqurar yezmer

Yeggull-as ueqq assen d wass-a

Ar tawi yiwen izimer

 

Zwina tkukra ssi Funi

Yerna ssi Tadir ma ur yewhim

Amek ara yessuqel ad yini

Lehlak n Belqasem ur tefhim

                                                           

                                                           Ziri At-Mεemmer

 

 

 

                           

 

 

Retour en haut

Numéro 119  Mai 2022        

 


LES RUBRIQUES :

 

ACCUEIL         INDEX  GENERAL     NUMEROS PARUS

LIBRAIRIE      TELECHARGEMENT  SITES FAVORIS

 

             

Retour en haut

Adresse de messagerie électronique :  ayamun@Hotmail.com

Adresse Web : http://www.ayamun.com/

 

Retour en haut

 

tanemmirt, i kra iuren « ayamun, cyber-tasγunt n tsekla tamaziɣt » akked wid i d-yefkan afus.

ⵜⴰⵏⴻⵎⵎⵉⵔⵜ, ⵉ ⴽⵔⴰ ⵉⵥⵓⵔⴻⵏ “ⴰⵢⴰⵎⵓⵏ, ⵛⵢⴱⴻⵔ-ⵔⴰⵙⵖⵓⵏⵜ ⵏ ⵜⵙⴻⴽⵍⴰ ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ” ⴰⴽⴽⴻⴷ ⵡⵉⴷ ⵉ  ⴷ-ⵢⴻⴼⴽⴰ, ⴰⴼⵓⵙ.

 

Retour à Bienvenue

@Copyright  ayamun 2000


Dernière révision :
  28/05/2022               samedi 28 mai 2022

 

 

 



[1] Ičeεčeε : choucas

[2] Aɣaṭɣaṭ : corneille

[3] Ajemmer : fente

[4] Article

[5] Faculté des lettres

* Diplôme des Études Supérieures Approfondies

[6] Création

[7] Symbolique

[8] Projet

[9] Chapitre

[10] Conférences universitaire

[11] Cours

[12] Scientifiques

[13] Faculté polydisciplinaire

[14] Piliers

[15] Article

[16] Études

[17] Pages

[18] « Au lieu d’engendrer la reconnaissance symbolique ou bien de la compassion auprès de l’Autre, cette haine de soi engendre chez ce même Autre un regard folklorique « méprisant » : elle assigne l’identité à l’effacement ou à l’assimilation. Depuis le portrait de Hérodote de l’Amazigh « premier » jusqu’au dernier texte de l’anthropologie, le schéma de l’amazighité se fait uniforme, redondant, voire statique. Se voulant totalité « folklorisante », il se constitue doublement : à partir d’une allergie vis-à-vis du propre, et à partir d’un asservissement symbolique, digne d’un « mercenaire » vis-à-vis d’un étranger ».

« La haine de soi amazigh », Tawiza, n° 170, juin 2011

[19] Zeg iḍrisen iturjem zi tefransist nettaf inni n Jean de la Fontaine, Victor Hugo, Charles Baudelaire… llant deg wedlis-nnes : La traduction poétique amazighe.

[20] Am wammud wiss tlata n Zzeyyani Iɣembab irezzun x wudem-nsen deg wudem n waman (s twiza akked Ɛebdellah Bumalk), Cahrazad n Karim Kannuf (s twiza akked Sana Yeccu d Ḥusayen Ferḥad) bla ma nettu adlis ameggar Tazdemt n usefru arifi (S twiza akked Sana Yeccu).

[21] Humanisme