23 ème année
Tidlisin nniḍen :
http://www.ayamun.com/telechargement.htm Inasiwen
(claviers) : 1_ Anasiw
azegrar : Clavier complet, deg-s ţ,Ţ, v, o, p ; deg-s taggaɣt (ḋ, ġ, k̇, ṫ)
2_ Anasiw_n_mass_Sliman_Amiri : clavier complet, deg-s ţ,Ţ, v, o, p |
|
|
Prénoms algériens authentiques
(mis à jour et augmenté)
4°) Tidlisin nniḍen, en PDF : TEXTES_BERBERES_DANS_LE_PARLER_DES-AIT-SEGROUCHEN_Charles_PELLAT_1955.PDF
5°) Amaynut_Tazmilt ɣef
tɣuri : Tamuɣli-umeɣri
ɣef ‘ungal « tiṭ de yilleḍ » n Md-Akli Salḥi, sɣur Lmulud Sellam
Tukkist
sed ‘ungal wis 6, isebtaren 76-85
Sɣur Σmer Mezdad
Aṭas i lḥan armi d
Σemrayen ! Tayuga tis snat n warkasen teḥfa si tikli, igelman dlen
kan timceṭ uḍar, igerzan nṫin ţuɣalen
amzun d aɣeggad.
Llina, yenna-yas Jriri :
– Ad naf anida ara neẓzel,
ad nesεeddi tanafa, azekka ad nkemmel abrid-nneɣ. Ur ilaq ara ad nens
di lexla ur neţwazdeɣ, yezmer ad yerzu ’izem fell-aɣ !
Tura Miduc yezuɣur iman-is,
yal asurif d isegni i yekkaten deg ʼigerzan, ma d tiglulin-is kmumsent amzun
d ablaḍ.
Llina di Tiṭ-n-teslent,
sarden, ddurin, nniqal din ara nsen, acu ulac amekkan yentellen. Izem, zgan
ţaggaden-t medden. Yif ma kecmen taddart yeţwazedɣen, wanag da
ulamek ara ten-id-yas ’iḍes.
Akken sġunfan cwiṭ,
ddmen isegras d iεekkzen-nsen, rran metwal tasift-nni iferqen leεrac.
Γas yesġunfa kra, iḍarren n Miduc, akken yebɣu yeqrec tuɣmas, d ayen ugin ad as-aɣen awal.
Slan i kra yenneqneq, am yir taḍsa
deg wennar, ma yeswa yiwen lbuxa.
– Tesliḍ ? i ʼs-yenna
Jriri.
– Sliɣ. Wissen d acu-t wa ?
– Wagi d ifis yeţneqniqen,
atan deffir-neɣ, yeţḍafar deg-neɣ. Ur
ţaggad ! ur d-yeggar ara ɣur-neɣ
skud nbedd ɣef ʼiḍarren,
nedder. Ifis ur yeţseggid ara imuddiren, iteţ kan ayan yemmuten. Imi i ’ɣ-d-yeţḍafar akka, ahat d
kra i yesraḥ neɣ d kra i yeḍmeε. Skud tella tafat, ma
tesliḍ i ’ifis, cwiṭ ad d-yeḍfer ugerfiw nnig-s, akken kan i
dduk̇ulen. Qqaren wat zik, d agerfiw i ʼs-yemmalen anida ara yerr,
anida ara iwet, dɣa zgan cerrken tiremt. Tura, limer ad tesik̇deḍ s igenni, ad twaliḍ agerfiw
neɣ sin tezzin nnig-neɣ !
Din din, Miduc yesak̇ed s
igenni, iwala igerfiwen tezzin nnig-sen.
– D tideţ ! Atenad
ʼigerfiwen tezzin nnig-neɣ. Acu, mačči yiwen neɣ
sin, lferg-nsen ahat deg-s 10.
– Ma d lferg meqqren,
mačči d igerfiwen. Ihi d ičeεčaε[1], neɣ ahat d
iɣaṭɣaṭen[2], tugeţ dɣa
ma suguten aweqweq. Igerfiwen ur suguten
ara aweqweq, yerna ţferfiren d tayuga : unti d umalay-ines, ur ţemfaraqen ara
skud ddren, akken i ţinigen, akken i ţṣeggiden. Ma twalaḍ
yiwen kan i iman-is, in-as d tuǧǧla i yeǧǧel. D unti neɣ
d amalay, ur ţallsen ara i jjwaǧ ma iḍaε yiwen deg-sen,
mačči am ’imdanen ijewwǧen, rennun. Ma d lferg yeggten, ad iniɣ
d ičeεčaε, neɣ d iɣaṭɣaṭen.
Widat suguten aweqweq, tura kan ad asen-tesleḍ mara εemren sseḥǧa.
Cwiṭ akka yekker wahruḥu
deg ʼigenni, d ibuǧmilaten
mara sunẓuyen lɣiḍa.
– Yak nniɣ-ak. D ayen walan-aɣ-d.
– A Miduc, akken i ʼk-nniɣ
llina ad k-awiɣ ɣef tuyat-iw
alamma newweḍ tasift, tinna yegget uɣanim, ad d-nezḍ taferrugt
n yiwen ’iɣil di tehri neɣ ɣas ur tewwiḍ, ad telhu, tura
abrid ur yesawen, ur yesekser, twalaḍ
ddzen-t ’iqebqaben n lmal d ’iḍarren n ’imdanen ! Di
tferrugt-nni, ad neqqen isegras-nneɣ
amzun d tasumta, kečč ad tegneḍ, neɣ ad teqqimeḍ
sufella, ad naf amek ara trekdeḍ,
nekk ad ţ-zuɣreɣ alamma tḥulfaḍ i iman-ik
ccwi-k. Nezmer ad naweḍ akken alamma d Σemrayen. Ma ur aɣ-yeṭif
ara ’iḍ, fiḥel ma nerkeḍ tamdint. Yella daɣen dinna
lberǧ uṬerki. Uggadeɣ ad
d-inin daɣen awit-d amekkes imi i d-tkecmem. Akken nebɣu neggal-asen,
ad d-inin kunwi d tteǧǧar yeznuzun kra, ahat maḍi d ayen yellan
d uffir neɣ d ayen igedlen. Ad aɣ-kksen isegras-nneɣ, ad aɣ-kksen tixellal-nneɣ, kra din
ad yaweḍ lqaεa, ad inin : « Ahaw ! Salit
ifassen, salit iɣallen ! » Ad nadin ddaw tɣerdin, ad aɣ-sferfden
i testawt, ahat nadin taḥwayt, ad sferfden i dduzan-nneɣ, ad
sferfden gar tmeccacin-nneɣ ma ad afen kra. Llan wid mara awḍen ɣur
din, dɣa din ara qqimen. Ma tenniḍ-as i ’k-yesferfuden :
« Kkes afus-is, tinna d tamekkant iḥermen ! » yezmer ad yeɣli
fell-ak ujelkaḍ. Mačči abrid neɣ sin i tεedda fell-i.
Wigi ulac ɣur-sen tilawin daymi kkaten zdat, deffir.
Yesuli Miduc ɣef yiwen
ubabder, yeserkeb-it ɣef tuyat-is am win
ara yeserkben mmi-s mara t-yawi
ad isewweq.
Miduc, deg ʼul-is : “ Daymi i
yi-tenna Yemma : Jriri, a mmi, ur ţaggad am win yeddan d wat Rebbi.
Fkiɣ-as lamana, ad taweḍ alamma d amekkan ! Ihi, tura wagi ur
walaɣ d acu akka i d-yesuli deg-i imi yeţḥarab fell-i am mummu
n tiṭ-is. Ur walaɣ d acu ara yesfaydi deg uguzal am nekk. Ur iɣallen,
ur iḍarren, anagar taqerrut d ’iles i iteddun cwiṭ i ixeddmen
fell-i.”
– Acu, a Miduc, deg ʼiḍ
igerfiwen, ičeεcaε d iɣaṭɣaṭen gganen, ur
ţwalin ara di tillas. Ma ǧǧan
dinna imecṭah, ad uɣalen ɣur lεec-nsen, mulac ad εennǧen ɣef ufurk ara afen
alamma yuli wass. Ifis neţa ad ikemmel aṣegged ɣas yeɣli-d
’iḍ. Acu, deg ʼiḍ,
anida yella ’ifis, izem ur igemmeḍ ara. Ayen i d-iṣegged ’izem neɣ
tizemt, ifis ad ifakk tasigert-ines, ɣas ulamma d iɣsan kan ! Aɣesmar-is iberri iɣsan akken
nberri εeqqa ubelluḍ ur nla
iqcer ! Ihi, deg ʼiḍ anida ara nsell i ’ifis, ilaq uḥader
meqqren, nezmer ad d-nemlil izem, daymi mi d-ɣlint tillas yewwi-d ad
neddari, yerna anida yentell lḥal, d tazeqqa n weblaḍ, neɣ d
aεecciw ubudid iǧehden. Izem anida yella umuddir ad t-yesriḥ,
ur iteţ ara lǧifa, mačči am ’ifis, winna awi-d kan ad yaf d acu ara yeffeẓ.
Mačči am bu sin ’iḍarren, izem, ma yeṛwa, ur yeţṣeggid
ara !
Yebda ’iṭij ijebbed s igli
mi wwḍen ɣur tasift-nni. Jriri
yesers-d Miduc. Yeddem taflist-nni annectilaţ, yeεna amḍiq
anida yegget uɣanim.
– Aɣanim-a, tlaq-aɣ
seg-s tadla meqqren. Syin ad d-negzem kra ʼibudiden si tẓebbujt-inna.
3 ad ilin nnig tehri n tferrugt ! 2 ad ilin 3 ’iɣallen di teɣzi,
ad as-ilin daɣen d iḍarren, i uzuɣer ! Sin nniḍen i nekkni, tuzert-nsen d ayen
ara yarez ufus, i usεukkez ! Ad ten-neţawi yid-neɣ deg-s d
asεukkez, deg-s ad ten-naf ma yella kra n dir ara ɣ-d-iger
webrid ! Yerna aṭas ara ’ɣ-ṭfen :
aεekkaz uẓebbuj ur yeţruẓ, ur yeţleɣwi, ur
irekku.
Asegres n Jriri, ulac ayen ur
nella deg-s. Mi ifukk agezzum, yesenser-d syin takurt ʼileẓwi, yebda
ikessu tiɣanimin ta ɣur ta azal n
’iɣil, cuddent akken ilaq, ur tezmir tin ara d-yennesren. Syin,
yenna-yas i Miduc : « Fiḥel ma ktaleɣ-k. Qqaren d yir lfal win ara
yektilen wayeḍ, neţa yedder. Ihi, tura ad gezmeɣ taferrugt teɣzi
n 3 ʼiɣallen akken ad teẓzleḍ fell-as, ad tafeḍ
iman-ik alamma newweḍ, neɣ yefsi wesfugan-ik. »
Mi ifukk, icudd-as i tferrugt-nni
tamrart swayes ara ţ-yezuɣur
mara zegren tasift, yerna-yas snat tzitma, yiwet i ’isegras, tayeḍ
akken ara yerked Miduc.
– Aţan taferrugt tura tuli.
Ad adreɣ d akessar alamma d aman akked izemziyen. Ad ilin ahat n 5 ʼiɣallen ! Ad iniɣ dagi ur lqayet ara maḍi,
ussan-a mačči aṭas n waman i d-yemmaren : igenni
mačči am zik, tineggura-ya, yuɣal d amecḥaḥ,
yeġren wul-is ɣef medden.
Dɣa akken i yexdem. Yuder s
lemḥadra, yesik̇id nezzeh anida ara yesers aḍar, yerna
izeggwir iggig-nni uẓebbuj, d aḍar-is wis 3. Daymi qqaren akken i ʼk-yehwa ḥader,
mara tnadi fell-ak nnek̇sa, ad k-id-taf, ɣas ffer di lεeqda n tɣanimt.
Akken yesers aḍar-is ɣef
uzemzi, azemzi-nni yennegdam, yewwi Jriri yid-s
s amruj n waman. Yezwar s ’iḍarren, yekcem dinna s lqedd-is,
sbelεen-t waman, tsumm-it temda.
Miduc isuɣ : « A Dda Jriri, a
Dda Jriri ! » mi t-iwala yezzer dayen. Atan tura Jriri yufrar-d, imi-s
yeldi, yeqbeṛ, dayen icedha azwu. Iwet ad d-isuɣ, awal ur d-yeffiɣ
seg ’imi. Syin yuɣal d akessar, aman
sbelεen-t daɣen. Akken 3 tik̇al, ad yeɣḍes, ad
d-yifrir ! tudert-ines aţan gar icangalen. Ccwi kan yella Miduc. Ccwi
kan tella tferrugt-nni i d-ihegga Jriri. Din din Miduc iḍegger-iţ s
aman, yurez tamrart-nni gar ʼifassen-is, yezzi- iţ i teblaṭ
tenta dinna. « Ṭef deg-s, a Dda Jriri, ṭef deg-s, a Dda Jriri
! » Wissen ma yesla-yas-d Jriri, ma
tewweḍ ɣur-s tiɣri
neɣ aha°. Mi d-yuli tik̇elt taneggarut, yeckunṭed di
tferrugt-nni yurez Miduc s temrart. Jriri dayen yemneε !
Mi zegren i tasift, Jriri yerra
deffir udarnu, yekkes acluḥ, yekkes tastawt, yekkes taxellat, yekkes
arkasen, yebda iẓelleg deg-sen.
Syinna i ʼs-d-yeqqar : « Yak
nniɣ-ak ! akken iyi-tufiḍ ara k-afeɣ ! Acu-t wassen i
ʼs-nniɣ i yemma-k, xalt-i Melεez, wagi yiwen wass yezmer ad iyi-imneε si
lmut. Atan ɣur din i teffeɣ. I limer dɣa mačči d
kečč, amek ara teḍru yid-i ? »
Mi yeẓleg iceṭiḍen-is,
yerra-ten ɣas akken bezgen. Sersen isegras-nsen ɣef tferrugt, gan
asumet i uqerru n Miduc. Cuddent tzitma. Ifassen-is zzin i terkizt n tehri tinna ufella, iḍarren-is
ttekkan di terkizt tinna n wadda, temrart tezzi-d i tferrugt amzun d tabaggust.
Akka ar yerked akken ilaq.
Jriri igerrez tifeskert zun d tazebgeţ, yezzi
tamrart i 'iɣil-is, yebda yezuɣur taferrugt, Miduc sufella.
Ibudiden-nni n tferrugt uɣalen d iḍarren
neɣ d tagersa inebbcen akal. Miduc fessus, taferrugt teǧhed, Jriri
iserreḥ i tikli.
Ilaq ad naweḍ uqbel tillas. Atan ula d
ifis-nni izger-d tasift yerna ahat ur bzigent tuccar-is. Axut mačči
ma nekkni, yeẓra anida ara yesers taqejjirt ! Mačči
ikellex-iyi uzemzi amcum yerna nnumeɣ yid-s, acḥal d abrid i d-kkiɣ
sya, rekḍen fell-as ’iḍarren mačči yembawel. Assa atan
yenna-d aha°. Akka, ad nteddu, ad nteddu yiwen wass ad neţwaṭef,
daymi yif ɣef umsikel mara
tili terbaεt. Tikli iman-ik tezmer
ad ak-d-tekker ɣlayet ! Skud
teţwalid igerfiwen nnig-neɣ, tuggdi ulac. Mara rsen, mi
tesulles, imir ara d-yendekwal ’izem, ad
d-yeffeɣ iman-is neɣ d terkift-is ! Ifis d win yezgan
deffir-s, anida i t-yeẓra yella,
ad yeţneqniq, ad yeskan iεebbed sidi-s, ad yeţḥellil deg-s
akken ad as-yeǧǧ talqimt ! Izem d amcic aġeεmir, acu,
yeţseggid kan ma yelluẓ. Nekkni d iɣerdayen zdat-s. Ifis-a
ixeddem fell-as !
Lḥan d acu
lḥan, armi gemmaḍ-in
tkad-d temdint n Σemrayen :
– Twalaḍ, a Miduc, agemmaḍ-in
d Σemrayen, acu ur nkeččem ara ɣur-s, ad t-ncellef kan. Ma
yers uḍar dinna, ɣas ur d
ssuq, nniɣ-ak ad nxelleṣ ayen ur d-nesuli, ɣur-sen ulac aɣiḍi.
Twalaḍ tawrirt-inna ɣef ẓelmeḍ, metwal adrar ? Γer
din ara naweḍ. D tasawent cwiṭ, acu ur ţaggad, taferrugt-a
teǧḥed, ţekleɣ fell-as, tezmer ad aɣ-teṭef akka
alamma d lḥewc n Laɣa Ḥmed. I teglulin-ik serrḥent neɣ
werεad ?
– Tama tazelmaṭ tserreḥ,
tama tayeffust maẓal-ţ teggursel. Acu, ma tebɣiḍ, tura ad
rseɣ di tsawent-a.
– Aha° ! Qim ! Ur ẓzayeḍ
ara maḍi.
– Limer ẓzayeɣ,
ǧehḋen ifadden-iw, ur iyi-teţaḋam ara tgerfa.
– Limer zẓayeḍ,
ǧehḋen ifadden-ik, daɣen ur nsennu ara taferrugt. Limer
mačči d taferrugt-a amek ara teḍru yid-neɣ ?
Mačči dɣa ččan-iyi waman ? yerna di
tasift yegnen, yerna d tuqmiṭ maḍi !
– I nekk dɣa mačči
ad gerrzeɣ d talqimt i ’izem, ifis ad yebri tiɣeswatin-iw ?
Mi bdan alluy di tsawent, kecmen
akal ʼizemran. Isekla, ulac win yulin deg-sen d asawen. Iguncicen-nsen
muggent amzun d iḍudan ufus.
– Twalaḍ, a Miduc,
tizemrin-inna amek muggent ’iguncicen-nsent ? Teẓrid ayɣer
gemmunt akka amzun d iḍudan ?
– D ayen werǧin walaɣ,
yerna ulac win i yi-d-yewwin fell-as !
– Tizemrin-inna ţwagezment
ddeqs aya, ahat d timrawin ’iseggasen neɣ d leqrun maḍi ! Tura gmant-d swadda, ixalafen-nni wa ɣur
wa, simal ţimɣuren, ţihriwen, simal ţemyenṭaḍen.
Tik̇wal d afus ufellaḥ i ten-yeţarzen s temrart, mi ten-icerreg
s ujemmer[3], dɣa gemmun
akken d afus.
– Anwa akka ara iqeblen ad yegzem
annect-a izemran ?
– Anwa akka ? D acengu !
Akken ara agin ’imesdurar ad fken amekkes, ad
asen-εeggnen abrid neɣ sin, ad asen-inin, abrid-a dayen, qabel ad
d-nuɣal, azemmur ad yeţwagzem seg ʼakal. Yif ma txellṣem
tabzert, neɣ kra din ad yeţwagzem ! Dɣa ad d-awin lemḥella s ’imencaṛen
annectilaten, si tmurt-nsen i ten-id-sasayen. Kra n wussan, tizemrin-nni dayen
ţwagezment. Asɣar-nni ţawin ɣur Mzaɣna neɣ ɣur
Tdellest, ţarran-t i lqaε ʼiɣerruba ; asmi ara yeqqar,
d awezɣi ad t-kecmen waman, neɣ znuzun-t i ineǧǧaren ama d
wid n da ama d win yellan akkin i uzegza !
– Ihi, ziɣ daymi ur
asen-ţmekkin ara times.
– Asɣar uzemmur εziz,
azal-is yugar win n zzit-ines.
– AṬerki ur yesεa ara
tasa fell-aɣ, nekkni yellan d inselmen. Yesεa kan lemdafiε,
lkurrat, iṭaɣanen n ddkir ɣlayen, ulḍacen d
’inkicaren d imeyyaten, daymi iḥemmel
tadrimt aṭas !
Tukkist
sed ‘ungal wis 6, isebtaren 76-85
Sɣur Σmer
Mezdad
Numéro 119
Mai 2022
Etude :
Itri n
Tmazɣa ireqqen i lebda
Ɛebdelmuṭṭalib Zizawi
(Tasdawit Ibn Zuhr, Agadir)
D awardi i yiman n uselmad-inu Ḥasan Benɛaqiya
Tout ce
que l’Amazigh porte comme ethnicité n’est pas susceptible de lui signifier une
stigmatisation identitaire. Peut-être cette haine, bizarrement, est-elle
l’assurance d’une survie à venir. Et explique, sans doute, la marginalisation
« consacrée ». La thérapie est alors nécessaire pour cette société
qui ne veut point se reconnaître en tant que telle.
Hassan Banhakeia (1966-2022)
Wer ufiɣ
min ɣa iniɣ ula s minzi ɣa ssentiɣ, weḍḍren-ayi
wawalen, ugnuɣ wami sliɣ belli aselmad-inu iruḥ mani ɣa nrewweḥ
marra. Aneɣmis-a iwḍa-d xaf-i amen wer umineɣ, ugiɣ ad
amneɣ belli iruḥ, s twaḥit-nnes qqimeɣ d agujil, necc d marra
inni xef iɛizz, jarkṭar imeḥḍaren-nnes. Ttuɣa
ssitimeɣ ɛad akkid-s mmelqiɣ am lebda, ad neqqim, ad nessiwel… maca
texḍef-ic tmennawt amen wer zzay-k sxiɣ...
1- Tanfust-inu
akked Mass Ḥasan Benɛaqiya
Aselmad
d tawmat Ḥasan Benɛaqiya ssneɣ-t aseggwas n 1999, wami
sɣiɣ twalat tamezwarut aɣmis Tawiza. Din, ufiɣ yura
ijjen umagrad[4]
anict n min t-iqedden. Zi ssenni dewleɣ ttebliɣ s Tawiza,
tigira n mkul ayur ssaɣeɣ-tt, minzi ufiɣ deg-s ixef-inu, jarkṭar
imagraden n umusnaw ttuɣa jehden, isruɣa zzay-sen tifawin x waṭṭas
n iɣezdisen issullsen. Idwel iɛizz xaf-i amen ɛemmars wer kid-s
mmelqiɣ. Ruḥen wussan usin-d, ar ami d aseggwas n 2000,
ijj n wass zelmeɣ-t ittaley akked webrid ittawyen ɣer uɣiwen n
tsekliwin[5],
ruḥeɣ ɣar-s s tazzla, sellmeɣ xaf-s di twalat tamezwarut. Nemsawal
cway, isseqsa-ayi min tteggeɣ, uca inna-ayi : melmima teḥwajed
ca aqqayi.
Zi
ssenni, ruḥen wussan usin-d, ar aseggwas asdawan 2006/2007, wami
ttuɣa-ayi d ameḥḍar di "DESA"* : "atturat accaɛbi fi alɣarb
al islami" i irẓem uselmad iɛizzen Musa Aɣerbi s twiza
n iselmaden nniḍen (Belqasem Ljeṭṭari, Farid Lemrini, Jamal
Ddin Sserraj…). Aseggwas-nni ɣriɣ ɣer Ḥasan Benɛaqiya.
Ɛad ɛeqleɣ x wass amezwaru di ɣer-s nudef ; irẓem-aneɣ
tiṭṭawin x Imaziɣen imezwura yuran s tegrigit d tlatinit. Bla
Afulay, din yenniḍen (Afer, Tertulian, Arnub…). Neccin ttuɣa ɛemmars
wer nessin belli iẓewran n Imaziɣen wtin allaɣ-nsen deg umezruy
anict uya. Zi ssenni, d netta dayi ireẓmen tiṭṭawin x tcuni n
tsekla tamaziɣt yuran, ijja-ayi ad renyeɣ ad ɣreɣ uggar
ungalen, tinfas, tadyazt. S tidet, wami ten-qqaseɣ, ufiɣ belli din ca
n wesnulfu[6]
iqaden.
Zi lebda
isselmad-aneɣ ad nessers iseqsan, issegma deg-neɣ ad neswingem,
issegma deg-neɣ ad nesrusa iseqsan maci ad nesseɣley minma neɣra,
niɣ minma uran yenniḍen. Mazal ɛeqleɣ lweqt-nni iwca-aneɣ
min xef ɣa nexdem, necc ixḍareɣ ad xedmeɣ x uzamal[7]
deg yezlan n Arif. Lxedmet akkid-s wer tesseqniḍ, issufeɣ-d zzay-i
ca n yeswingimen ttuɣa ffren, mli lliɣ weḥdi ili wer ttiwḍeɣ
ad fesyeɣ izlan n Arif. Issken-ayi ula mamec ɣa xedmeɣ. Ttuɣa-t
lebda iwjed ad iɛawen imeḥḍaren iffuden tussna, jarkṭar min
iqqnen akked tmaziɣt. Waxxa ksiɣ "DESA" di 2006, maca iqqim
wemsawaḍ lebda irẓem akked uselmad-inu.
Ruhen
wussan usin-d, ar 2007 terẓem tebridt n tɣuriwin timaziɣin di
Wejda x ufus n uselmad Mimun Ḥemdawi s twiza n iselmaden nniḍen, (Belqasem
Ljeṭṭari, Mustafa El-Adak, Jamal Ddin Sserraj...) bla ma ad ttuɣ
tawasit n Ḥasan Benɛaqiya, i ttuɣa iccaten uggar n 100km mkul
imalas zi Nnaḍur ar Wejda ḥuma ad issɣar tadyazt tamaziɣt
d tsekla yuran (Amezgun d wungal). Tameslayt wer tt-itteg ɣir netta, minzi
d Amaziɣ ar aduf.
Aseggwas
n 2008, yiweḍ wakud n uzemmem di dduktura, nqeḍwen zzay-i iseɣwan
wami wer ufiɣ wi ked ɣa xedmeɣ, zegga ttuɣa swejdeɣ
asenfar[8]
n tarezzut-inu. Laɣiɣ-as, ɛawdeɣ-as min ayi-imsaren. Ttreɣ
zzay-s akkid-s ṭṭfeɣ tarezzut-inu n dduktura, uca iqbel s
wul-nnes d ameqqran. Issiɣ-ayi-d afus. Wer ayi-teksi tmurt s lefraḥet,
minzi zi lebda turjit-inu akkid-s xedmeɣ.
Zi
ssenni nessenta jmiɛ ijj n webrid nniḍen n tussna d tarezzut, iẓra
min swejdeɣ, waxxa di tidet, qbel ma ad zemmemeɣ ttuɣa iḍaffar
min tteggeɣ, mkul twala ittseqsa-ayi : « mani tiwḍed ? ».
Akked umeggar wami iẓra asenfar-inu, yufa-as azwel, isemma-t : La
poésie rifaine, de l’oral à l’écrit : continuité et rupture. Tlata n
iseggusa nfukka deg-s dduktura, iwḍeɣ ad saliɣ zik minzi afus n
uselmad-inu d amimun.
Ttuɣa
temsar-ayi am yijj n uderɣal ittedren di tillas, maca netta ittgewwad-ayi,
isskan-ayi abrid ɣa ḍfareɣ… necc i d-yusin d anewji zeg yiger n
umezruy ɣer yiger n yezlan d tsekla. Mazal ɛeqleɣ ass-nni, wami neqqim
jmiɛ ḥuma ad ixzar ixef[9]
ameggaru n tarezzut. Isegged min iferɣen, uca inna-ayi : « ṣafi "la
thèse" tsala ». Ttbehḍeɣ, minzi necc ttɣileɣ-ayi
ɛad iqqim aṭṭas, "la thèse" ttuɣa tettban-ayi
am ca n tsawent wer iqeṭṭin.
2- Ḥasan
Benɛaqiya Amusnaw
Ḥasan
Benɛaqiya, d ijjen uterras ismunen jar waṭṭas n iɣezdisen.
Awarn-i dduktura-nnes i iksi aseggwas n 1994 zi tesdawit n Paris 8,
tarezzut-nnes iggi-tt x Confrontation narrateur-espace ou le règne de
l’écriture dans l’œuvre de Michel Butor. Qbel ma ad idwel d aselmad n tsekla
tafransist di tesdawit n Wejda awarn-as di Nnaḍur, ixdem di tesdawit n
Barsiluna. Din, - imken ɛad qbel -, ttuɣa isenta aswingem d tarezzut
di tmaziɣt. Issufeɣ-d akked iselmaden nniḍen (Muḥend
Tilmatin d Carlos Castellanos), adlis La llengua rifenya i
ismunen jar tjerrmut takatalant d tmaziɣt n Arif.
Di
Wejda, waxxa ttuɣa issɣara tasekla tafransist, ittfeṣṣel-itt
d afeṣṣel, manaya ttuɣa ittbban di tinawin tisdawanin[10]
ula di temsirin[11]
n lmaster "Littérature générale et comparée et interculturalité".
Maca tarezzut di tmaziɣt ttuɣa-tt wer tettbeddi. Deg waṭṭas
n twalatin, imeḥḍaren niɣ iselmaden melmi kid-s mmelqan labudd
ad yili ca n wawal x tmaziɣt. Tamaziɣt ttuɣa-tt d aswingem n kul
ass. Amec nniɣ, Ḥasan Benɛaqiya, wer t-ttuɣi ca ɣir d
aselmad, ttuɣa nettwala-t d tfawt, d aterras iksin amnus n tmaziɣt, d
ameɣnas n tidet. Maci am ca n yewdan wer jar-asen d tmaziɣt ɣir
lxir. S manaya i ttuɣa iɛizz xaf-neɣ aṭṭas. Ttuɣa
nettwala-t d ijj n Qaḍi Qeddur nniḍen.
Deg uɣezdis
nniḍen, icrec deg waṭṭas n imelqan i ggint tmesmunin di
tmurt-nneɣ ula berra (Ṣeppanya, Aliman…), ttuɣa-t ula deg waṭṭas
n tmesmunin am : tamesmunt n Ayt Nṣar, tamesmunt n Ayt Sɛid,
tamesmunt n tnettit tamaziɣt… Wer nettettu ca n imsagaren ussnanen[12]
di tesdawiyin timeɣrabiyin ula tinni n berra (Fransa, Ddzayer, Ṣeppanya…).
Qbel ma
terẓem tebridt n tɣuriwin timaziɣin di tesdawit n Wejda (2007)
d Nnaḍur (2017), Amusnaw ttuɣa issenta issɣara tamaziɣt
deg uɣiwen agtiẓli[13]
n Nnaḍur, irẓem abrid-a bla ma ad iraja ḥedd, igga minzi
yumen. Qbel ma t-ttawi tmettant, yiweḍ ar ai irẓem lmaster aseggwas-a,
ttuɣa ifreḥ aṭṭaṣ minzi ttuɣa ixs ad yili lmaster
n tmaziɣt di Nnaḍur.
Awarn-i
Muḥemmed Budhan, Amusnaw ula netta ttuɣa-t zeg isutar[14]
n Tawiza,. Mkul ayyur deg-s ca n umagrad[15]
anict n min t-iqedden. D tizrawin[16]
ullɣent, mkul ict zzay-sent degs- zi tlata ar rebɛa n isebtar[17],
niɣ uggar. Ccuren s weswingem deg yiger n tsekla, amezruy, tafilusuft… d
manaya i ijjin Tawiza maci ɣir d aɣmis am yeɣmisen nniḍen,
maca d aɣbal n yenn iffuden tussna tamaziɣt. Ḥasan Benɛaqiya
qbel ma ad yari, ireddel min nnan d min uran yenniḍen x tmaziɣt d
Imaziɣen, issifif-it, izeggw-it, iferrn-it ɛad i ɣa
ibna aswingem-nnes.
Tira n Umusnaw
ttuɣa-tent ullɣent aṭṭas, iksi x weɛrur-nnes ijj n
wemnus d adrar maca ma fehmen-as yewdan ? zeg yeswingimen-nnes mayemmi
"Amaziɣ" ikreh ixef-nnes ? mayemmi ca n twalatin
"Amaziɣ" ittwala ixef-nnes d "Amaziɣ" maca netta
iweḍḍer ? niɣ ixess ad yili d "Amaziɣ" ɛla
ḥsab mamec t-ẓarren inniḍen, mamec t-ttwalan nitni? niɣ
mamec xsen ad yili ?[18]
Bla
iswingimen-a, Amusnaw irẓem ijjen webrid nniḍen iqqnen n uturjem n
tsekla zeg yelsawen nniḍen ɣer tmaziɣt, am tmezgunt taglanzit
yura Harold Pinter d-iffɣen di Tawiza[19],
niɣ zi tmaziɣt ɣer yelsawen nniḍen[20].
Abrid-a iḍfar-it minzi ttuɣa ittwala-t d ijjen webrid i ɣa
issedren tamaziɣt. Imken d manaya i t-ijjin ad irẓem lmaster « Littérature
et traduction » i d-issufɣen aṭṭas n tarwa n tmurt i itteggen
tizemmar deg yiger-a. Iẓẓu deg-sen Umusnaw timexsa n tmaziɣt,
ssufɣen-d ula nitni idlisen iseklanen (amezgun, ungal, tadyazt)
Amusnaw
ijja later-nnes deg waṭṭas n yewdan, mkul ijjen d tanfust-nnes akkid-s.
Ḥasan Benɛaqiya d aselmad i issarɣen tifawin i yenn iffuden
tussna d trezzut. Amusnaw irebba antun zeg imeḥdaren i issɣar, necc
d ijjen zeg-sen, mala s tidet iɛizz xaf-neɣ ixess-aneɣ ad neḍfar
abrid-nnes, abrid n tussna d twiza, d usiɣi n ufus i mkul ijjen nettwala deg-s
tfawt ḥuma ula d netta xmi yaweḍ ad issiɣ afus i yenniḍen.
Aṭṭas n iseqsan d yeswingimen qqimen uglen, ixess yenni yumnen s
webrid n Umusnaw ad t-ḍfaren mala s tidet iɛizz xaf-sen.
Deg
umeggar xseɣ ad ak-iniɣ :
Timexsa-nnek
teẓẓu deg wul-inu i lebda,
Tala n
telsawit[21]-nnek ɛemmars ad
teqḍa,
Qqim di
lehna ay itri n Tmazɣa ireqqen i lebda,
Iman-nnek
d imaɣlalen i lebda.
Tabiblyugrafit :
- Le
maure errant (roman, 2001)
- L’enseignement
de l’amazigh (2011)
-
L’amazighité en question (2011)
-
L’enfant barbare (roman, 2012)
-
L’histoire de l’homme qui était cadavre (roman, 2012)
- Mots et
maux (essai sur les récits de voyage en Afrique du Nord) (2013)
-
Histoire de la pensée nord-africaine (2016)
- La
traduction poétique amazighe (2016)
-
Distiques de la poésie rifaine (tradition et traduction) (2016)
- Le
coupable (roman, 2017)
- La
littérature rifaine, de la tradition orale à aujourd’hui (2019)
- Les
envers de l’amazighité (2019)
- Le fils
des cieux (roman, 2019)
- Amuddu
n Ḥullic (amezgun, 2020)
- Jar taɣɣrect
d tebqect (amezgun, 2020)
- Jar
Tecri d weṭṭu (ungal, 2020)
-
Tagelda n tmeḍlin (ungal, 2021)
- Tazdemt
n usefru arifi (2021)
-
Dictionnaire rifain de traduction. (Rifain-français/français-rifain) (2021)
Numéro 119
Mai 2022
Interview :
"Amussnaw n yimir-a"
In “Izen Amaziɣ” uḍun 6__1996
Agraw
Adelsan Amaziɣ
IZEN : Taggara
yagi, s kra la d- yettnulfun ɣef yedles d tutlayt nneɣ yettaɣ-ed
aẓar seg wayen i-d-yeǧǧa Lmulud At Mɛammer. Am- aken teẓriḍ,
Lmulud At Mɛammer yekkes-ed seg ymi n tatut tutlayt d yedles nneɣ, yessebded tigejda n tmussni
n at zik, isers-itent deg yedlisen i-wimi ysemma "isefra n teqbaylit
igburen" d "yennas -yas Ccix Muhend". Ass n wass-a, ahat ulac
Win ur d-nugim seg yedlisen agi, ulac yiwen seg tsuta nneɣ ur teddhim tigawt
n Lmulud At Mɛammer. I keččini, S yisem ik d-amedyaz seg at
tura, amek i-k- yerza wayen i-d-yeǧǧa?
L.A.M : Ahat,
d-aɣurru ma nniɣ-awen-ed ur iyi-d-glin ara s waṭas yedlisen i-d-yessufey
Lmulud At Mɛammer deg wsurif amezwaru... Maca, Lmulud At Mɛammer d- aɛefrit,
d-yi wen wergaz. . . Maca, ur yeḥwaǧ ara ad-t-id-cekkrey. D-ayen isehlen
ad- awen-ed-iniɣ : ssegs ɣer da, idlisen is "Isefra n teqbaylit igburen”
d ”Yenna-yas Ccix Muhend" d-idlisen yettrusen sennig yixef iw. Tɣeǧǧbeɣ
deg wayen iga Lmulud At Mɛammer : d-imalasen di ddunit. Llant snat
tyawsiwin i-diyi-eǧǧan ad-d-iniɣ ayagi : tamezwarut, imi d- ayen
yerzan anadi neɣ tagmi ɣef yedles nney, tin ɣres, d-ayen i-d- yeskeflen
atas n imedyazen nney imezwura i-yellan yuli-ten uyebbar n tatut. D-ayen daɣen
i-yi-ssefken ad-semdey awal i-d-ugmey sɣur yemma, awal nni n at zik.
D-amedya, zemreɣ ad-d-bedreɣ "Taqsidt n ledyur",
tessawed-iyi-d yemma kra n tseddarin degs; Lmulud At Mɛammer yura-d tamacahut
agi s timmad is meṛṛa.
Ernut ɣer tmacahut agi "Taqsidt n
Sidna Yusef’, "Taqsidt n Sidna Musa" akw d-tiyad. Tellez tasa-w imi semdeɣ
ayen i-d-lemdeɣ di temzi-w s yedlisen i-d-yura Lmulud At Mɛammer, ladɣa
ayen i-yi- d-tecna yemma, akka am "Teqsidt n Sidna Yaɛla".
Zemrey daɣen ad-awen-ed-ernuɣ yef
waya aṭas n temsal, aṭas n isefra d yinnan i-yellan deg wedlis
"Yenna-yas Ccix Muhend" d- ayen i-wimi selleɣ di twannaḍt-
iw... Win yekkren ad-ak-yini deg wawal is : "akken yenna Ccix
Muhend". Nekk s timmad- iw, aṭas aya i-ttarraɣ tidmi-w ɣer
yinnan n Ccix Muhend. Llan greɣ-ten-id
si zik di tuɣac iw, maca ur zriɣ ara d-Ccix i-ten-id-yennan. Almi
d-ass i-deg d-effɣen yedlisen n Lmulud At Mɛammer i-t-ufiɣ
degsen. Ɣurwat ladya ad-tɣillem idlisen agi ur yi-d-ernin ara kra i wayen
ssneɣ deg wawal n at zik!
Ad-awen-ed-awiɣ yiwet teqsidt ɣef
wasmi d-yeffeɣ wedlis”Isefra n teqbaylit igburen”. Yusa-d ɣuri Lmulud
At Mɛammer netta d Taher Ǧaɛut, Ben Muhemmed d kra n imeddukal
is, ekkreɣ ad-t- ttrey ɣef wawal "aguliz". Awal agi ufiɣ-t
yers-ed deg yiwen usefru, yerra-yas Dda Lmulud "awal agi ur d yeqqim ara
unamek is ass-a".
Maca nessuref
i wawal, ur t-ttireɣ ara.
Ayen i-riɣ ad-as-t-iniɣ d-akken awal agi
yella ar ass-a ɣurney, lemmer i-d-inuda ɣer taddart nney ad-yaff
anamek is. D-acu yekkan ger At Yanni d-taddart- nney? I widen ur nessin ara
awal agi anamek is "d-agwray nni n walim neɣ n usaɣur i-nettak i
lmal, nettara-yasen-t d-usu”.
Ur ttzuxuɣ ara, ur dawen-ed-qqareɣ
ara d-nekk i-d-yeskecmen ini yagi neɣ wayeḍ sdat Lmulud At Mɛammer,
ɣas ulamma idlisen is effɣen-ed segmi cniɣ kra n tuɣac iw.
Niɣ-as awal n at zik d-adif n yedles d tutlayt nneɣ, ahat d-tutlayt
nneɣ s timmad is. Yessefk ad-t- id-egreɣ deg ysefra, ad-t-ssiwdeɣ
i wiyad am-akken i-yi-t-id- ssawwden. Lmulud At Mɛammer yezdi-d ixef ixef
awal nneɣ d tsekla nneɣ; yiwen ur igi ayen iga!
IZEN : Segmi d-effɣen yedlisen “Yenna-yas
CGix Muhend” d “Isefra n teqbaylit igburen“ ɣer da, amek i-teḍra tfemsalt? Tettawiḍ-ed ssegsen taktiwin neɣ
tettarrad tidmi -k ugar ɣer wayen yellan degsen?
L.A.M. : Tidet kan, d-ttrebga n zik, d-ayen
i-ddreɣ di taddart i-yi-meslen ugar, d-tawannaḍt iw i-ymeslen isefra-w...
Ad-d-uɣaleɣ daɣen alamma d-adlis
"Yenna-yas ccix
Muhend". Udren-ed degs yiwen wergaz isem is
Lhaǧ ɛumeṛ At Ziɛ. zik is, taqayemt is meqqwret atas,
yiwen ur as-yezmir, ssegs ɣer da trab. Lhaǧ Ɛumeṛ agi, si
taddart nneɣ, tuɣ-it seg widen yettzuṛun Ccix Muhend. Fkiɣ-t-id
d-amedya akken ad-awen-ed-iniɣ : innan n Ccix Muhend uɣen aṭas
di temnaḍt nneɣ; llan widen i-ten-id-yessawaḍen seg ymi-s ɣurney.
Innan is kecmen deg wawal nneɣ, ttekkin di tudert nneɣ. D-ayen ur tezmired
ad-tekksed si tmeslayt nneɣ.
Ad-d-ernuɣ amedya nniḍen yerza
asefru i-wimi qqareɣ "ifer ibawen yegman d-asawen". D-asefru i-d-ttawint
tulawin akken ad- cekkrent win neɣ tin yesɛan yiwen weqcic naɣ
yiwet teqcict itewlen sdat win neɣ tin yesɛan geddac maca ula d-yiwen
ur yetwil. Widen d tiden i-yeqqaren werǧin d-nnin d-ayla n Ccix Muhend. Almi
segmi ɣriɣ idlisen n Lmulud At Mɛammer i-t-zriɣ!
"Taqsiḍt I-ledyur" tewwi-yi-tt-id
yemma. Teqqar-iyi-d yella jeddi yettawi-d yiwet temɣart isem is Fadma At
Wewdiɛ. Asmi d- tettas s axxam nneɣ, yemma ɣures tmanya
iseggwasen di lɛemr, is, ma d-ttamɣart agi ad-tili tessawed meyya iseggwasen!
Di tallit nni n 1920, ala win izemren ara
d-yawin Fadma At Wewdiɛ s axxam is, amzun d-tameɣra, mačči
aṭas i-das-yessawḍen. Tamɣart agi d-afeggag n wurreɣ,
d-amedya deg tsekla, d-agerruj n wawal nneɣ. Aṭas n temsal
i-d-telmed syures yemma. Akka i-diyi-d- tessaweḍ "Taqsidt 1-ledyur",
tettawi-yi-tt-id di tallit nni n 1950!
IZEN : Ahati
ernan-ak-ed ifadden yedlisen n Lmulud At
Mɛammer sseg i-d-effɣen?
L.A.M : Ulac din tuffra, d-ayen yellan! Idlisen
n Lmulud At Mɛammer d-ayen i-y ssemden ayen i-yi-efkan widen i-diyi-d- yesnekkren,
widen i-diyi-d-iṛebban. Uɣaleɣ ttwaliɣ timsal amek teddunt
di tillay, amek teddunt ger temnadin n tmurt, ger imussnawen. Idlisen agi
ernan-ed aṭas i-wayen i-d-ugmeɣ sɣur yemɣaren d temɣarin
n taddart. Tikwal, regglen ilmawen nni i-d- yeqqimen deg wayen lemdeɣ. Ma
nniɣ-ed ssney ayen akw i-d-yezdi Lmulud At Mɛammer deg yedlisen is
d-akellex. Ur tzuxuɣ ara s wannect-a.
IZEN : Tirirt i-d-terriḍ i tuttra yagi yezrin
ad-aɣ-tawii ɣer umedyaz d tmetti-s, ɣer twannaḍt i-t-id-yesnekkren.
Ma nesmuqel ɣer Ccix Muhend, turew-it-id teqbaylit n snat tillay : tin yezrin
sdat waggwad n Fransis akw d tin n wasmi ɣuɣ Fransis tamurt nneɣ.
Ma nuɣal-ed, ɣurek tennid-ed d-ttṛebga n at zik akw d tnekkra
i-d- tekkreḍ di taddarf i-k-yerran d-ayen telliḍ . Tesdukkleḍ-ed
tigejda n yedles d tmetti nneɣ,
tfehmed aḍif n teqbaylit, Terrin-ten d-ayla-k, tessexdamed-ten akken
iwata. Ayagi , ma yehwa-yak, d-ayen i-d- yusan seg wayla nneɣ. Wissen ma
tzemred ad-d-tinid d-acu n temsal i-d-yusan si beṛṛa i-ymeslen daɣen
awaI ik? Akka am ṭṭrad n 1954, am wass i-deg tewwi tmurt nneɣ azarug is di 1962, Ltg...
L.A.M : Cukkeɣ sehlent temsal. Di tazwara,
ad-d-iniɣ yella wayen i-diyi-ttunefken. Ssɣen, am-akka i-d-tennam, yella
wayen i- di yi-tesselmed ttrebga n at zik d twannaḍt iw. Di taggara,
llant temsal akka am ṭṭrad d tegrawla n 1954.
Di tallit nni n tegrawla, liɣ di taddart.
Yerna temziw tenhewwal, teččur d-iɣilifen, erran-iyi-d leḥyud
akken ilaq! Ahat llan yemdanen i-yenḥafen ugar iw, i-rẓan iɣilifen
ugar iw, maca ur ssinen ara ad-t-id-inin, ur zmiren ara ad-t-id-inin. Nekk
ssawdeɣ ad-t-id- ssuffyeɣ s isefra. Ihi, Ilan widen yessnen ad-gen
isefra s timmuɣbent nnsen, llan widen ur nessin ara. Wiggi tseggimen Kan
awalen wa sdeffir wayed. S tidet, tikwal yessefk ad-d-tinid daɣen ayen i- yderrun,
maca asefru mačči am-akken ara txedmeḍ tayawsa... yessefk
ad-yili di tazwara-s wayen akka i-dak-yettunefken. Ssyen ad- d-yas i yman is mačči
akken i-trid, maca akken i-rant temsal!
Ma nuɣal-ed ɣer
tegrawla, aṭas n temsal i-d-tewwi yides imi tewweḍ ula s ixxamen.
Tzebbwaɛ-iten, tebḍa-ten. Tebḍa amdan d yiman is, tebḍa-t
d tara-s. Tagrawla d-iɣilifen d lqella i-daɣ-ed- tewwi, d-laz,
d-tuǧǧla, atg...
Yiwen wass, yusa-d ɣuri
yiwen ilemzi, yenna-yi-d ma hemmleɣ acerrid. Acerrid agi d-aɣrum aberkan
i-ntett di tillay nni -i- deg yekker laẓ di tudrin : tis tlata degs
d-timzin, tis tlata d-agwercal, tis tlata d-abelluḍ. Nniɣ-as i
ylemzi yagi : ”ruh a mmi a wer twaliḍ acerrid ula di tirga-k!" Asmi
lliɣ meẓẓiyeɣ, ddreɣ di tillay n laẓ d uɣilif.
Eččiɣ seksu nni aberkan ur yezmir wemdan ad-yessiweḍ s
imi- s ass n wass-a! Tagrawla d-timmuɣbent, d-tiggujelt d tuǧǧla!
Ma d-azarug, am-akken i-das-yenna yiwen n Lḥemmam
: "Lḥemdu lillah, seggwasmi nerbeḥ d-lexsara"! Nekk seq
yiwet tsuta iḥuzan ssyen d ssya. Tagrawla tewwet-iyi, azarug ikemmel-iyi.
Asmi tefra yewweḍ laɛmer iw akken ad-fehmeɣ ayen akw i-daɣ-ed-isureg
uzarug n tmurt nneɣ. Lliɣ 12 iseggwasen asmi d-tḍal tafat ɣef
tmurt nneɣ, maca terra-yi ddunit am-akken d-ilemẓi, d-bnadem ameqqwran.
Lemmer ad-awen-ed-iniɣ ɣef 12
iseggwasen lliɣ nebbgeɣ am wakli di Lezzayer, ttḍummuɣ deg
tzeɣwin n ixeggaden! ɣef 12 iseggwasen, eqqwleɣ-ed yakan si
ddunit! Di 1962, ssawdeɣ akken ad-fehmeɣ timsal, akken ad-ezrey
sanida la teddunt!
IZEN : Maca, d-kra n temsal ibanen i-d-yettawin
isefra, neɣ
d-timsal timeqwranin? I ssyenna, amek i-d-tturugen
neɣ amek i-d-teffɣen isefra?
L.A.M : Twaliɣ
am-akken di tazwara ad-tili kra n ssebba; ssyen taktiwin ta ad-d-tettḍfar
ta. Neɣ ma tram : tella tallit n umeyyez d uwali i-deg ttarraɣ yer wul,
ad-sseblaɛeɣ rennuɣ, ssyen ad-d-tas tallit nniden i-deg
ad-d-ttreḍqeɣ. Ad-d-yeffeɣ akw wayen yellan, ad- d-iniɣ
ayen yeffren degi. Tikwal d-kra n temsalt yedran ara d- yessuffɣen ayen
yeffren am ifettiwej deg walim, neɣ timeqqit i-yess ara d-ifegged ubuqal n
iɣilifen i-daɣ-izedyen. Ssyen awalen ad-d- ttasen d-iwezwazen wa ɣer
wa, isefra ad-d-kessun am isura.
IZEN : Azarug n tmurt nneɣ d-tafsut n 1980
daɣen... taggara n tallit 1970 am-akken tetti degs yiwet si tewriqin n
umezruy n Leẓẓayer atrar, ssebba-s d-tafsut n 1980. Amek llant temsal
ɣurek?
L.A.M : Ahat tikwal ur nettwal'ara timsal akken
yessefk. Atan amek i-diyi-d-iban webrid : di 1962, nettnaɣ akken
ad-d-nagwem tussna, akken ad-nekcem s iyerbazen. Ssyen terna-d tallit i-deg nettnaɣ
ɣef ixeddim : yessefk ad-d-nettixxeṛ seg wɣerbaz, akken ad- naff
kra n wemdiq i-deg ara nexdem...
Nekk, asmi wwdeɣ 17-iseggwasen yettuḥettem
felli ad- uɣaleɣ d-amsewweq, neɣ, ma tram, d-aqerru n wexxam nneɣ,
s kra yellan felli i-yers. Uɣaleɣ i wemdegger nekk d ddunit. Asmi
i-d-tḍal felli, ufiɣ ixeddim, nniɣ-as "d-ayen uɣaleɣ
d-ales (d-lɛebd) am wiyad!” Imiren i-bdiɣ ssufuɣeɣ-ed
isefra, ssufuɣeɣ-ed iɣilifen iw. Maca, ur urǧiɣ ara
taggara n tallit 1970 akken ad-d-eltiɣ neɣ akken ad-akwiɣ d
tutlayt d yedles nneɣ. D-acu kan lliɣ ɛebbaɣ almi d- ulamek,
liɣ ezḍen-iyi iɣweblan d iɣilifen, ekniɣ ddawatsen...
IZEN : Mačči akken ad-tsisehleḍ
timsal i-tuɣed abrid n tayrï?
L.A.M : Awwah! Akken ad-rewleɣ i yɣeblan
d iɣilifen. akken ad-anfeɣ ɣef yir tudert i-yezdɣen
temzi-w. Di tallit nni m'ara d- emlileɣ tizzyiwin iw, ttmeslayen-iyi-d ɣef
tudert yelhan, ɣef wallaz (lferh), ɣef liser. Nekk lliɣ di
ddunit nniden : ayen i-diyi-yerzan, ur- ten-yerz'ara. Ladɣa ukiɣ
tewweḍ-ed tallit i-deg ara d-ssuffɣeɣ ayen akken i-wimi-ttḥulfun
nutni. M'ara t-id-iniɣ deg ysefra-w, am-akken d-nekk i-t-yettidiren,
am-akken ssawdeɣ ɣer tmeddurt nnsen. Am- akken yella ula d-nekk wayla-w
deg wayen i- ttḥulfun.
Atas i-diyi-rran seg at-tayri, seg widen teqqed
tmes n tayri, netta Rebbi yezra : ur wwiɣ ur rriɣ! Sseg i-d-snulfuyaɣ,
snulfaɣ-ed "iman iw” nniden, neɣ yiwen wemdan i-yellan kan deg
wallaɣ iw, nekk ttidireɣ am tili-s, uɣaleɣ amzun d-wayeḍ.
Ihi, amdan agi yuɣal d-ameddakwel iw, ugiɣ ad-as-ebruɣ. Yal tikkelt
ad-as-ed-snulfuɣ kra n tmacahuț,
ad-t-greɣ degs, nekk ad-d-ezgeɣ akin am tili. Maca, tameddurt iw ur telli
d-tin n win i-tudef tayri!
IZEN : Amek almi temsebram kečč d
tallit agi tamezwarut i- deg tessefruyeḍ ɣel tayri ɣas ulamma
usu n tayri-k d isennanen d iɣilifen, tekkreḍ tkecmeḍ ɣer
tallitf nniden i-deg tuɣaIeḍ ɣer tiḍet? D- acu i-k-id-isendekwalen?
D-acu i-k-id-yekksen si tirga idegger-ik-id
ɣ e r tilawt mebla ma teṭṭfeḍ
degsent i snat? Wissen ma tella kra n taluft i-k-yessawden ɣer waya?
L.A.M : S tideț
d-amsebru! TewweḌ -ed tallit i-deg enniɣ : d- ayen fukkent tmucuha n
tayri! Yerna timucuha n tayri mačči d-ayla- w, ur ḍrint ara yidi...
tin ɣres d-ayen meqqwreɣ, effɣeɣ -ed si temzi!
Maca ula d-tuɣac nni n tayri d-tamedyazt,
zḍant akken izețț wemyaru ungalen is. Am-akken teẓram win
yețțarun ur ḍerrunt ara yakw yides temsal iḍerrun d yemdanen
i-d-yeggar deg wungalen is.
Di 1967, asmi bdiɣ
ssufuɣeɣ -ed ayen akw izedɣen ul iw di tesgilt nnii n ”lɣennayen
uzekka", ma tecnid s teqbaylit icuba s iniɣ; d-timejqirrewt, ladɣa di Leẓẓayer.
Cfiɣ ma nettmeslay s teqbaylit deg wezniq, ad-d-yekker walbaɛd garaneɣ
ad-aɣ-ed-yini : "yurwat ad-aɣ- ed-eslen”! Yessefk ad-nemmeslay s
taɛrabt!
Dimi win yecnan s teqbaylit am win yennuɣen!
Ernu ɣer waya, nella meẓẓiyit, widen yeṭṭtfen ixef
n ṛṛadyu wessrit, tuɣal d- amberrez nekwni yidsen!
IZEN : Yezmer ad-yili ahat d-kra i-tettnadiḍ
di tallit agi yakw i-tekkiḍ kečč d ccna n tayri? Ahat d-kra yerzan iman nneɣ
aɣref nneɣ ? Neɣ tettnadiḍ abrid yettawin ɣer tmussni?
L.A.M : Win
yettwalin timsal si beṛṛa, yezmer ad-d-yini akken. Ma ɣef win
i-tent-yettwalin si sdaxel, akka am nekk, tiɣwasiwin ur fṛizent ara
akka. D-acu kan ma yella beṭṭu i-bğiɣ d ccna n tayri
d-ixf n tallit emm wazal meqqwren, dinna ad-edduɣ d tamuɣli n win yettwalin
si beṛṛa.
IZEN : Si tayri, ad-d-nezzi ɣer tmussni.
Awal n "tmussni" tbedreḍ-t-id di taɣwect ik "Ɛli
d Waɛli", taggara yagi, terriḍ ɣer bab is, neɣ s "amussnaw",
ladɣa di taɣwect nni “Lukan elliɣ d- amussnaw“,terniḍ
tessawleḍ i ccix, acku zik ccix d-amussnaw, mi tenniḍ “yenna ccix deg
wawal is“! Amek i-tettwaliḍ aya?
L.A.M : Ur din awal, d-idlisen n Dda Lmulud
"Isefra n teqbaylit igburen" d "Yenna-yas Ccix Muhend" i-ɣer
rriɣ.
IZEN : Nettwali degk am win ara "ybeddlen
ticlemt" : tunfed si “tussna” ɣer "tmussni", tadɣa di
taggara yagi mi d-tegreḍ amussnaw s timmad is s annar n imenɣan n at
tura!
L.A.M : Icuba-yi Rebbi am-akken d-tamuɣli
n win yettwalin timsal si beṛṛa. Tidet kan, amussnaw zemreɣ ad-as-efkeɣ
udmawen i- riɣ, zemreɣ ad-t-egreɣ deg wennar i-riɣ, neɣ
ad-as-sselseɣ tajellabt n winna akken i-tnadiɣ ad-t-id-yurar. Di
taywect "Aɛli d Waɛli", efkiy- as i wmussnaw tajellabt n
winna akken i-riɣ ad-t-id-ssekneɣ, neɣ tajellabt i-d-tezḍa
tegwnit nni i-yi-yessawden ad-aruɣ taɣwect agi.
Ass n wass-a, saherweɣ aṭas anamek
(lmaɛna) n umussnaw, smeɣwreɣ-as azal is akken ad-smeɣwreɣ
tiɣawsiwin nni i-yteddun yides, akken ad-smeɣwreɣ azal n temsal
ara d-yini, akken ad-d- sekkney temɣwer n yemdanen i-yellan sdeffir
umussnaw. D-amedya taywect "Lukan lliɣ d-amussnaw" atan wamek
i-tt-walaɣ : "lemmer stir lqwedra, ad-xedmeɣ akka. . . , imi ur sɣiɣ
ara lqwedra, ur xeddmeɣ ara!"
Icuba-yi Rebbi yella kra n wemgirred ger wamek i-twaliɣ
timsal d wamek i-tent-ttwalin widen i-diyi-smuzguten. Ahat ur ssefṛazeɣ
ara akken yessefk? Ad-d-iniɣ kan tidet : tikwal treggwi-yi tmuɣli n
widen yettwalin si beṛṛa timsal : ad-d-cnuɣ tamsalt tban,
tefra, d-tin yellan d-menwala, wiyaḍ
ad-tt-erren d-adrar, ad-as-ksun ticrurin.
IZEN : Atan d-ayen yellan. Maca tamuɣli-k
tuɣ-ed si tin n imussnawen yettagwaren tilla d temsal, deg wawal ik trefdeḍ
awal- nnsen tleqqmeḍ fellas. D-ayen i-daɣ-yeǧǧan
ad-d-nsiferr deg ysefra-k yiwen webrid yezḍan d-asaru, d-win i d-abrid
nni n imussnawen.
Yerna, afran i-tferneḍ ger wudmawen ara tefkeḍ
i yemdanen i-
-d-teggareḍ s annar : wa d-ameddah, wa
d-afṣiḥ, wa d-amussnaw, amseḍfer i-ttemseḍfarent temsal
di ccna-k mačči seg ygenni i-d-ɣlin! D-amedya di tuɣac
tineggura, tferẓeḍ ger umeddaḥ d umussnaw, ger wemkan n nnsen
di tmetti nnef, ger wazal nnsen, ger wawal nnsen...
L.A.M : Ameddah ssexdameɣ-t akken i-t-riɣ,
s webrid iw. Di taɣwect "Ssuq", sxedmeɣ ameddaḥ akken
ad-d-yini timsal amek llant, mebla tuzzya d tunnḍa. Sxedmey awal imserreḥ;
ur zmireɣ ara ad-erreɣ amussnaw deg wemḍiq is. ɣef waya,
uriɣ' asefru ya akken ad-d-yeffeɣ deg ymi n umeddaḥ, win iwalan
timsal anida ssawḍent. Yessefk-as ad-tent-id-yini s wawal isehlen. Lemmer
d-amussnaw yessefk ad-yaɣ abrid nniḍen : ur d-iteffeɣ ara wawal
seg ymi-s alamma imeyyez-it, alamma yebna-t s teqbaylit iweznen. Asefru n "Ssuq"
fessus yeqqar-ed tidet akken tella, mebla ticrurin. Dinna, ameddaḥ
d-bu-yiles. Maca tikwal, zemreɣ ad-erẓeɣ tikli ya, akken ad-d-ssekneɣ
tagwnit yerwin, tagwnit i-deg yuɣal uqelmun s iḍarren, m'ara yili win
i-ɣef ad-d-mmeslayeɣ ur yell'ara deg wemkan is.
IZEN : Am -akken i-d-teskecmeḍ taggara yagi
timsal n "umussnaw" d "tmussni", terniḍ-asent-ed a
yen i-tent-yettḍafaren : "awal". Di tuɣac ik tineggura
terriḍ tidmi-k s "awaf" : teban-ed taIuIt tmed. llan akw iɛeqqaren
akken ad-neg asaka ger tmedyazt ik d tmedyazt n at zik... amek i-tettwaliḍ
tamsalt agi n "wawaI", d-acu i-t- yeggunin ger sdat?
L.A.M : S tidet,
akka i-d-tettban taluft n tutlayt nneɣ, maca awal nneɣ yessullef-as
ubeddel, abeddel agi d-tira. Seg wawal yessefk-aɣ ad-nekcem di tira. Maca,
tira daɣen s wudmawen is yelhan, s wuguren is. Tira tezmer ad-tessider
azal n tmussni, maca tezmer daɣen ad-as-ed-tawi kra n wudmawen imaynuten
igerrzen. Awal ɣures udmawen ur nezmir ara ad-eddun d tira. D-amedya : zik
mi lliɣ ttaruɣ
isefra-w akken riɣ, rennuɣ-asen kra n tecraḍ i-yi-ttallen (ttɛawanen)
m'ara d-taweḍ tizi n ccna. Tella akken kra n tara i- yzedɣen kan deg
wawal neɣ di tmussni, ur das-tezmir ara tira. Asmi ttwarun isefra-w s tira
yagi yettuseggmen, ufiy teffeɣ-iten tara nni i- ten-izedɣen, txuṣṣ-iten
tecreḍt nni n wawal d tmussni.
Awal nneɣ ɣures yiwen wudem i-yurzen ɣer
tmenna-s, am- akken d-aya i-yettuyalen yurneɣ deg webdil n tira. Ma nettu
ticreḍt agi, atan yejla kra di tutlayt nneɣ. Ugadeɣ ad-jlun
wudmawen neɣ tecraḍ nniḍen di tutlayt nneɣ asm'ara tekcem
di tira. Maca akken ad- d-teqqim i tsutwin i-d-iteddun yessefk ad-tettwaru.
IZEN : Ad-d-nezzi ɣer”Teqsiḍt
n-ledyur“, qqaren-ed d Sidi Qali i-tt-yessefran. D-yiwen seg ymussnawen n temnaḍt
n At Jlil. Innan is bnan ɣef tlata temsal i-d-yetbanen am tgwejda n
tmussni. Lmulud At Mɛammer yefra-ed kra seq wudmawen nnsent deg wedlis is
“isefra n teqbaylit igburen“. Tikwal nettaf deg ysefra-k talɣa yagi n tlata
temsal, yella-yak wannecta deg wqerru neɣ teddiḍ kan deg webrid imezwura?
L. A.M : Deg wayagi, ad-efkeɣ azal
d-ameqqwran i wayen i- yura Dda Lmulud. Ma deg wayen yerzan isefra-w ad-d-iniɣ
ddiɣ kan deg webrid n imezwura, ur diyi-d-teww'ara tedmi-w ad-sxedmeɣ
talɣa yagi. Ahat d-ttrebga nni n zik i-deg tt-id-uɣeɣ. Am-akken
i-wen- ed-nniɣ, imi d-ekkreɣ di taddart nneɣ lliɣ smuzguteɣ
i tmucuha i-d- tettawi yemma. Ațas degsent ersent ɣef tlata temsal.
Zemreɣ ad-d- bedreɣ yiwet si tmucuha n teryel anida tettwesși
yessis ɣef tlata temsal, neɣ tamacahuț n igudar, atg... Ahat
akka i-yella deg wayen i- yess nettamen... Ula d-tislit, ass i-deg ara teddu, mi
tekker ad-teffeɣ seg wexxam is
ad-tsew tlata tceṛṛibin n waman deg wfus n babas. Ma tegrem tamawt ɣurneɣ
sin yemḍanen i-d-yettuɣalen di tmucuha nneɣ : d-tlata akw d sebta.
Tadiwennit agi teḍra-d deg waggur n meyres 1996.
Uḍun 6 n Izen Amaziɣ
Numéro 119
Mai 2022
TEXTES_BERBERES_DANS_LE_PARLER_DES-AIT-SEGROUCHEN_Charles_PELLAT_1955.PDF
LA_VIE_BERBERE_ PAR_ LES_TEXTES_ARSENE_ROUX_1955.PDF
Les
grands symboles meditérranéens dans la poterie algérienne_JB_Moreau
SIN-NNI.PDF,
par Muḥend-Uyeḥya
Culture_savante_culture_vecue_MAMMERI_Tala
Dictionnaire_Français_Kabyle_Père
Huygue_1902_1903.PDF
JOURNEE_D_ETUDE_DE_LINGUISTIQUE_BERBERE_LA_SORBONNE_1989.pdf
Akken
qqaren medden sɣur Mohia GEB, 1978
Berber
Art_Jeanne_d'Ucel_Norman_University_Oklahoma_1942
Dictionnaire_de_proverbes_Remḍan_At_Menṣur_3eme_Edition.pdf
Ageldun-amecṭuḥ_St-Exupery_Tasaɣelt_sɣur
Habib-Llah-Mansouri
Aglam-deg-wungal-n-Amer-Mezdad-Ass-nni,
sɣur Ferhane Badiaa
RECUEIL_DE_PRENOMS_AMAZIGHS_Md_Akli_HADDADOU.pdf
ITIJ_BU_TCERKETT_Taher_Djaout_tasuqilt_Samir_Tighzert.pdf
La_Babel_du_Ponant_2eme_partie_Ali_Farid_Belkadi.pdf
Aglam_deg_wungal_n_Amer_Mezdad_Ass-nni_FERHANE_BADIAA.pdf
DESCRIPTION_ET_HISTOIRE_DU_MAROC_Leon_GODARD_1860.pdf
APERCU_SUR_TRENTE_TROIS_SIECLES_DE_L'HISTOIRE_DES_IMAZIGHEN.PDF
MUHYA_SI_PERTUF_traitement_de_texte.pdf
Revue Izen Amaziɣ, 3
numéros :
Textes berbères de l'Aurès_ Parler des Ait Frah
Romans
et ambiances dans la maison kabyle traditionnelle.pdf
La_Kabylie_Recherches_et_Observations_1833.pdf
Jules_Maistre_Moeurs_et_Coutumes_Kabyles_1905.pdf
Tighermin_yemmeccen_Sari_Med.pdf
MOULIERAS_Auguste_Une_tribu_Zenete_anti-musulmane_au_Maroc_Les_Zkara.pdf
LA_LANGUE_BERBERE_EN_AL_ANDALUS_Md_Tilmatine.pdf
Inédite, une pièce de
théâtre de Idir Amer :
Idir_Amer_Ay_Afrux_iferelles.pdf
Inédite, Dom Juan de Molière,
en langue kabyle :
DOM_JUAN_LE FESTIN_DE_PIERRE_MOLIERE_SI
YEHYA_TASEGLULT-S-UDΓAΓ.PDF
Dictionnaire_Francais_Berbere_Antoine_JORDAN.PDF
Les_Cabiles_et_Boudgie_F.PHARAON_Philippe_libraire_Alger_1835.PDF
Habib-Allah_Mansouri_Inventaire_des_neologismes_amazighs.pdf
Ddem_tabalizt-ik_a_Mu_Kateb_Yacine, version
bilingue
Ad lemmdeɣ tamaziɣt
n Hamek : http://www.ayamun.com/adlis-usegmek.pdf
Belkacem Bensedira_Cours de langue kabyle_Adolphe
Jourdan_1887
JM_DALLET_LE_VERBE_KABYLE_FDB_1953.pdf
AMAWAL_TUSNAKT_H.SADI_1990.pdf
CHANTS_BERBERES_DE
_KABYLIE_Jean_AMROUCHE_CHARLOT_Ed.1947.pdf
OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome1_FDB_1971.pdf
OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome2_FDB_1971.PDF
Plus de livres dans notre rubrique Téléchargement :
http://www.ayamun.com/telechargement.htm
Numéro
119 Mai 2022
Tamuɣli ‘umeɣri
Ungal tiṭ d yilleḍ n
Muḥend Akli Salḥi
Sɣur Lmulud Sellam
27-05-2022
Ur
lliɣ d amussnaw di tsekla , maca yelha ma fkiɣ tamuɣli-w deg
wayen d-yeffɣen d amaynut deg taɣult-a .
Wagi
d ungal " Tiṭ d yilleḍ " i d-yura Mass Muḥend Akli
Salḥi , aselmad n tsekla n tmaziɣt di tesdawit n Tizi-Wezzu . Ungal
yettnuzun deg tnedlist " Muḥemmed Uhaṛun " deg Uqbu .
Ungal
yellan ass-a gar yifassen-iw , ungal ay bdiɣ s tɣuri , umi
ṛuḥeɣ ddac ddac , iwakken ad as-sibenneɣ ugar , umi
ttɛawadeɣ tikwal ula i wayen ɣriɣ yagi deg wakken yelha
nezzeh . Ad tiɣzif tɣuri-s ilmend imi d ṣṣnef amaynut deg
wayen yerzan ungal di tsekla taqbaylit .
"
Tiṭ d yilleḍ " d ungal amezwaru n uselmad amaru "
Muḥend Akli Salhi " , i d-iḍefṛen aṭas n yidlisen
yura yagi . Ma bedreɣ-d tlata kan deg-sen acku d ayen yerzan tasekla , d
wigi i d tisura swayes ara yekcem umeɣri ar umaḍal-agi meqqren atnan
yidlisen-agi ihi : " amezwaru ɣef tsekla d tɣuri " , "
wis sin ɣef tɣuri n tneqqist d usefru ", " wis kraḍ d
asegzawal ameẓẓyan n tsekla ".
D
idlisen iwulmen , i ilaqen i wid yebɣan ad ɣren taɣuri
iṣeggmen , neɣ ladɣa i wid yebɣan ad d-arun " ungalen
" imi taggara-yagi " yuɣal wungal d annar n userwet ideg ur
yelli usizdeg .
D
idlisen i izemmren ad ɛiwnen win ara yeɣren ungal-agi amezwaru ines ,
d ungal i d-ineǧǧren abrid ajdid , ma qurneɣ-ten ar wid kan yagi
ɣriɣ nekk , ma ɣelṭeɣ init-d anda , d wamek , kunwi
yellan di lḥirfa , neɣ kunwi yeɣran ungalen mazal
ɣriɣ !
"
Tiṭ d yilleḍ " mebla ccekk d lɣella n waṭas
inadiyen s telqay di tsekla , d tɣuri n waṭas n wungalen di tlata n
tutlayin yessen umaru ( Taqbaylit , tafṛansist , taɛṛabt ) .
Mačči d ayen isehlen maḍi ! Mačči d asfeckukel ur
nesɛi lsas ! D tira s uɣanib d-yufraren yufafen , n uswir
aɛlayen , yerẓan asalu deg wayen yeɛnan amaynut di tsekla n
teqbaylit d tmaziɣt s umata . D tira ara yernun ccan d wazal i tutlayt-nneɣ
.
"
Tiṭ d yilleḍ " ur telli d tiḥkayin-nni nwulef neqqar i
yerzan tudert n kra n yimdanen kan di tmetti , d wuguren d-ttemlilin yal ass
deg uxeddim neɣ di temɛict . Maca d ayen nniḍen , d ayen
iḥuzan timetti s timmad-is , d aṭan ur d-nettban yedreg ula
ɣef tmuɣli n umejjay , d aṭan iḥuzan ula d amejjay , d
aṭan n tmetti ineqqen deg umdan cwiṭ cwiṭ .
D
aṭan iḥuzan amsawal n teḥkayt . Amsawal-awadem d tafremlit
yettawin tettarra gar umejjay d yimuḍan . Tagi d llal n tewriqin i
d-yettunefken i umaru . Ula d amaru ur t-yezgil waṭan , yal mara d-yejbed
tawriqt , yettaf-d iman-is deg umkan uwadem mebla ma yebna fell-as .
Taḥkayt
n " Tiṭ d yilleḍ " ɣezzifet d ayen kan , yettwarun
deg tewriqin . D ayen tura tin yecban ifeṭṭiwej n tmes d-yewwin
tafat yid-s . D tiwriqin i d-yettwakksen deg tezmamt n tin akken yuḍnen ,
tiwriqen ta sdat ta , ttbeddilent ula d ini , ta ur teddi d ta , d asaru
ɣezzifen iwumi ur tban taggara .
Gedha
i Mass Muḥend Akli Salḥi .
Lmulud Sellam .
Numéro 119
Mai 2022
Leonor
Merino rend hommage à Tahar Djaout
Docteur de l'Université Autonome
de Madrid, Leonor Merino est traductrice et auteur de l'ouvrage Encrucijada de
Literaturas Magrebíes (Carrefour des littératures maghrébines)
Au dixième anniversaire de
l'attentat terroriste contre le poète et journaliste Tahar Djaout: Le sourire
timide de l'homme reste légèrement estompé mais sa voix poétique retentira à
jamais à travers son écriture.
Leonor Merino
(Doct. de l'Université Autonome de
Madrid,
traductrice et auteur de Carrefour
de Littératures Maghrébines) )
Tahar Djaout est né en 1954 à Azzeffoun en
Kabylie maritime. Il passe son enfance à la Casbah d'Alger. Il fait des études
de Mathématiques à l'Université d'Alger (1977) puis des études en Sciences de
l'Information et de la Communication à Paris (1985). D'abord, comme journaliste
professionnel, chroniqueur et éditorialiste de la revue Algérie-Actualité, il
prend part d'une manière continue aux débats politiques, linguistiques et
culturels de l'Algérie. Plus tard, avec cette vigueur si paisible chez lui, il
n'hésita pas, dans la revue Ruptures dont il était le directeur, à dénoncer les
défauts d'une certaine société ainsi que ses vices destructeurs. Sa jeune
trajectoire était jalonnée par une œuvre - récompensée à deux reprises -
composée de poèmes et de romans.
Sa poésie (Solstice barbelé, 1973-1974,
L'Arche à vau-l'eau, Insulaire et Cie, L'Oiseau minéral, L'Étreinte du sablier
et Pérennes. Poésies posthumes) brille par sa force et par un retour à la
grandeur d'une mémoire ancienne qui révèle, en même temps, la nostalgie de
l'enfance, la mémoire, la désignation des êtres et des choses, la résurrection
du sud, le voyage.
Ses romans (L'Exproprié, Les Chercheurs d'os,
Les Rets d'oiseleur, L'Invention du désert, Les vigiles et Le Dernier été de la
raison: posthume) se caractérisent par leur originalité, la recherche d'un
espace de pureté, ils sont souvent teintés de causticité et d'une saine ironie.
Des œuvres qui donnent preuve du rythme poétique, de l'allure enlevée de son
écriture, dont le héros se trouve doublement exproprié: de l'espace natal et
des propres mots, mais toujours coruscant dans une cité endormie, ankylosée,
qui ne sait plus répondre aux questions d'une jeunesse qui ne peut vivre dans
l'hypocrisie.
Dans son œuvre, le poète nous rend compte,
non du vertige dont il souffre, mais de sa vaste citoyenneté. Cet écrivain
parlait toujours de sa peau provisionnelle, comme s'il se sentait en mutation
et afin de recouvrer sa peau originelle: les racines de sa Kabylie en des temps
reculés, le paganisme ancestral, la communication charnelle avec la terre,
l'amour pour l'Algérie (je n'ai jamais été d'ailleurs): Je crois qu'un écrivain
algérien est un écrivain de nationalité algérienne et le regard qu'il peut
adresser autour de lui et au monde ne peut être qu'un regard algérien, regard
qui enrichira l'Algérie d'autant plus qu'il l'inscrit dans un contexte de
valeurs universelles.
Non seulement la rigueur perce son
écriture, et son rêve était la paix des siens, mais il participait aux
préoccupations de la littérature contemporaine dans laquelle il trouvait une
vraie amitié. Sa défense acharnée des droits de l'homme, partout où il allait,
était due à sa plume trempée dans la poésie et le courage.
Sa silhouette moyenne, élégante,
dégageait de la fraternité. Sa moustache - qu'on aurait dite du XIXème sièscle.
- encadrait un sourire accueillant et sincère, derrière lequel se blottissait
la timidité et l'humilité. Son ton de voix chaleureux, affable, résonne encore
sur les trottoirs, récemment arrosés, de la Carrera de San Jerónimo et de la
Plaza de Santa Ana, lors de son arrivée au Colloque "Maghreb-Europe"
qui eut lieu au Círculo de Bellas Artes de Madrid, le 2 juin l992: juste un an
avant de mourir à Alger, après des jours dans un profond coma, dans un attentat
terroriste perpétré le 26 mai, 1993.
Le vent madrilène conserve encore la
chaleur de son contact lorsque ensemble, à côté du rire contagieux de Nabile
Farès, nous regardions - nos cœurs légers et indolents - le vol de l'oiseau que
Tahar Djaout chanta: Maître tisserand et géomètre, voici l'oiseau ordonnateur
des formes et des architectures célestes [...] Par la perfection de son vol,
par sa justesse de trapéziste, par son emprise sur les saisons, l'oiseau est le
maître des sabliers. C'est la cheville qui affermit l'édifice volatil du ciel,
c'est la ponctuation nécessaire au temps qui goutte dans l'oubli.
Ce jeune poète algérien parla de l'amour
avec naturel et violence, il sut aussi écarter de ses propres mains la violence
où le papillon de l'âme se tourne, avec sa mine de lumière, pour aller à la
recherche de la fontaine. Mais il y a des villes - se plaint le poète - où il
est horrible d'avoir vingt ans; vingt ans qu'on voudrait jeter par la fenêtre,
sur tout lorsqu'on voit sa cousine réduite à la seule vertu de procréer.
Cependant, il subsiste mon poème, un écu où le réfugié protège ses dernières
loques et attise sa dernière haleine, comme un part subversive.
Et ce poète sensible, qui craint de
lacérer le sommeil d'autrui, lui, l'aphone, avec ses pensées à vau l'eau,
bredouille d'un visage de protestation, tandis que les potentats donnent
l'ordre d'incarcérer ce grand consommateur de rêves.
Poète intuitif qui chanta la mer
s'identifiant avec son ressac, qui parla aussi de la forêt, de l'agonie du
figuier, de son pays, des astres qui ont été mis en boîtes pour rendre amoureux
le touriste, de l'errance, de l'exil, du rejet et de la solitude des hommes.
Mais chez Djaout il y a aussi une profonde
et païenne joie de vivre, comprise entre la difficulté quotidienne et la fadeur
de certaines ambiances - une nuance qu'on trouve chez Farès, dans une certaine
mesure.
Son œuvre en entier représente constamment
une subversion de ce qui a été déjà confirmé, un éclat de tous les
conformismes, de toutes les formules convenues. Si les premiers textes sont
parfois mordants dans ce sens, dans les suivants l'humeur se révélera comme une
arme plus efficace que l'anathème, mais toujours la poésie donnera un souffle
chaud et tendre à son œuvre.
Tahar!: Tes trente [-neuf] ans te sont
restés comme un harpon au travers de la gorge. Il faut pourtant avancer, poussé
par des mains invisibles. Avancer vers le lieu de l'enfance et vers le lieu de
la mort, vers la respiration des rues d'Alger - que tu as haïes et que tu as
aimées -, car c'est toujours avec une sensation confuse que je retrouve ce lieu
que j'aime et hais équitablement, Alger seconde ville de mon enfance, Alger où
je dois chaque fois m'arrêter avant de reprendre mon voyage pour retrouver un
peu plus loin dans l'arrière-pays le caveau où dort, momifié et intact, le
souvenir de mes premières années. Alger, entaille de lumière et de beauté crasseuse.
Il y a longtemps que tu reposes dans ta
chère Kabylie, mais personne ne savait, comme toi, que la nature est
infatigable meurtrière, infatigable génitrice, personne ne sentait, comme toi,
l'humus de cette terre, et que le henné est plante d'Arabie, que le benjoin est
parfum d'Arabie. Tout ce qui vient de là-bas colore, parfume ou guérit. C'est
pour cela que [toi] enfant rêvai[s] d'y aller dans la migration des
hirondelles, au moment où leurs volutes sidérales se perdent dans le fluide du
ciel.
Le poète ne nous disait-il pas: Le silence
est la mort / Si tu dis, tu meurs / Si tu ne dis pas tu meurs / Alors dis et
meurs ?
Que nous reste-t-il alors? Il ne nous
reste que d'être capables d'actes de vie par nos hommages, de proclamer que la
traversée du désert - son espace vierge - n'offre pas de crainte et que
l'honneur d'être écrivain, d'être poète, c'est le grand honneur que notre Tahar
Djaout - à nous tous - mérita.
On ne verra plus le sourire timide de
l'homme, mais sa voix poétique retentira à jamais dans son écriture enlevée.
Ami,
lorsqu'il pleut,
la terre sent
l'humus, l'herbe.
C'est toi qui sous le sol
Répands ton essence,
Sur La Kabylie, les mers.
C'est toi, mon Ami à moi, bercé par
les vents.
Ton corps pur, nid douillet pour
l'enfance.
(Cet
hommage et mes vers inédits sont aussi publiés dans la revue Amanecer, Madrid,
juillet, 200
Leonor
Merino
Numéro 119
Mai 2022
Lehlak
n Belqasem
Asefru sɣur Ziri
At-Mεemmer
Zwina
teffer deg iciwi
Tisura
n tɣurfatin
Deg
ufus-is teddem amelwi
Tuɣ
abrid ɣer
telmatin
I
tiɣilt
tis-snat teffel
Temlal-d
yiwen umeksa
D
Belqasem, werǧin
yeɣfel
"Ay
ass imgerrez, ay ass-a!"
Awal
d as-yehwan tini-t
Netta
ihedder-as ɣef
tsura
Tejbed-as-d
baba-s tessen-it
Yenna-yas:
„Ad tent-id-ddmeɣ
tura?“
-
"A nnger-ik, a Belqasem
Awal-ik
ur d iyi-hwi
Ssusem
a taxenfuct n ssemm!"
Yečča
tiɣrit
s umelwi
Belqasem
deg-s yettḥellil
Ad
s-ternu cwiṭ
n teɣrit
Ur
yuksan ɣef
waṭṭan,
aḥlil
Yedder
yes-s i lebda yeffer-it
Zwina
ur tefhim tren
Ur
teẓri
d acu ad s-tini
Ula
d allaɣ-is
yettwabren
Mi
d as-yenna, qqen-iyi
Netta
am Buzitwar i d ameksa
Ihi
i tqurar yezmer
Yeggull-as
uḥeqq
assen d wass-a
Ar
tawi yiwen izimer
Zwina
tkukra ssi Funi
Yerna
ssi Tadir ma ur yewhim
Amek
ara yessuqel ad yini
Lehlak
n Belqasem ur tefhim
Ziri At-Mεemmer
Numéro 119
Mai 2022
ACCUEIL INDEX GENERAL NUMEROS PARUS
LIBRAIRIE TELECHARGEMENT SITES FAVORIS
Adresse de messagerie électronique : ayamun@Hotmail.com
Adresse Web : http://www.ayamun.com/
tanemmirt, i
kra iẓuren « ayamun, cyber-tasγunt n
tsekla tamaziɣt » akked wid i d-yefkan afus.
ⵜⴰⵏⴻⵎⵎⵉⵔⵜ,
ⵉ ⴽⵔⴰ ⵉⵥⵓⵔⴻⵏ
“ⴰⵢⴰⵎⵓⵏ, ⵛⵢⴱⴻⵔ-ⵔⴰⵙⵖⵓⵏⵜ
ⵏ ⵜⵙⴻⴽⵍⴰ ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ”
ⴰⴽⴽⴻⴷ ⵡⵉⴷ ⵉ ⴷ-ⵢⴻⴼⴽⴰ,
ⴰⴼⵓⵙ.
@Copyright ayamun 2000
Dernière révision : 28/05/2022 samedi 28 mai 2022
[1] Ičeεčeε : choucas
[2] Aɣaṭɣaṭ :
corneille
[3]
Ajemmer : fente
[4] Article
[5] Faculté
des lettres
* Diplôme
des Études Supérieures Approfondies
[6]
Création
[7] Symbolique
[8] Projet
[9]
Chapitre
[10]
Conférences universitaire
[11] Cours
[12]
Scientifiques
[13] Faculté
polydisciplinaire
[14] Piliers
[15] Article
[16] Études
[17] Pages
[18] « Au
lieu d’engendrer la reconnaissance symbolique ou bien de la compassion auprès
de l’Autre, cette haine de soi engendre chez ce même Autre un regard
folklorique « méprisant » : elle assigne l’identité à
l’effacement ou à l’assimilation. Depuis le portrait de Hérodote de l’Amazigh
« premier » jusqu’au dernier texte de l’anthropologie, le schéma de
l’amazighité se fait uniforme, redondant, voire statique. Se voulant totalité
« folklorisante », il se constitue doublement : à partir d’une
allergie vis-à-vis du propre, et à partir d’un asservissement symbolique, digne
d’un « mercenaire » vis-à-vis d’un étranger ».
« La haine de soi amazigh », Tawiza,
n° 170, juin 2011
[19] Zeg iḍrisen
iturjem zi tefransist nettaf inni n Jean de la Fontaine, Victor Hugo,
Charles Baudelaire… llant deg wedlis-nnes : La traduction poétique
amazighe.
[20] Am wammud
wiss tlata n Zzeyyani Iɣembab irezzun x wudem-nsen deg wudem n waman
(s twiza akked Ɛebdellah Bumalk), Cahrazad n Karim Kannuf (s twiza akked
Sana Yeccu d Ḥusayen Ferḥad) bla ma nettu adlis ameggar Tazdemt
n usefru arifi (S twiza akked Sana Yeccu).
[21]
Humanisme