ayamun

CyberRevue de littérature berbère

19 ème année

Numéro 97   Septembre 2018

Email :  ayamun@hotmail.com

 

Retour à Bienvenue

 

Tidlisin nniḍen : http://www.ayamun.com/telechargement.htm

 

Prénoms algériens authentiques (mis à jour et augmenté)

 

Sommaire :

 

1°) Le texte en prose : Tamacahuţ n Σmer n Wewriz, sɣur Σabdella Ḥaman, tukkist deg tesɣunt « Tidmi Tamirant », uṭun 2, meɣres 90

 

) L’article : Tamurt umedyaz, Γef Jean sénac, Sɣur Ǧamal At-Udiε

 

3°) L'interview : Ameslay d Salem CHAKER, Tadiwennit sɣur Muhend At-yiɣil, (Axxam n yedles amaziɣ n Bgayet),   30/04/92

 

4°) Tidlisin nniḍen, en PDF :   2 tedlisin nniḍen

 

5° ) L’étude : Arebbit « Aswel », sɣur Ahmed HAMOUM, Ass aɣelnaw aqbayli 14 yunyu 2018

 

6°) Le poème  :  I kečč a dda Salem !  sɣur Ziri At-Mεemmer

 

7° ) Toutes  les rubriques :

 

 


 

 

Retour en haut

Numéro 97   Septembre 2018

 

Le  texte en prose :

 

Tamacahuţ n Σmer n Wewriz,

sɣur Σabdella Ḥaman

tukkist deg tesɣunt « Tidmi Tamirant », uṭun 2, meɣres 90

sɣur Σabdella Ḥaman

tukkist deg tesɣunt « Tidmi Tamirant », uṭun 2, meɣres 90

 

 

 


 

 

 

 

Retour en haut

Numéro 97   Septembre 2018

L’article :

Tamurt umedyaz

Γef Jean sénac

Sɣur Ǧamal At-Udiε

 

Ul umedyaz d ahcican, d aleqqaq... Win mu yella usefru s tidett deg ul, yezga yedda d lḥeq, γas tikkwal ur yezeggwir ara leεqel, d ul-is i s-tt-i-d-iqqaren.

Aṭas i yγilen asefru neγ tasekla ulac deg-s, d annar n wid yestufan neγ maḍi n imehbal, netta asefru yezmer ad d-iḍḥu d times, d leqḍeε i yineddaden, d leslaḥ yekkaten; neγ d awalen yessenkkaren, yessegmayen igduden; taγerma n Grik s wawalen n Humirus i d-tegma (zeṛ Ilyada d Udisya)...

Win yessefruyen, tikkwal yettcar, yettḥaz; awalen-is tefγen... Degmi amedyaz yezga-d d iεewwiq i lḥekkwam imesbaṭliyen; dγa hib a tjebden ar llem-nsen, hib a tγumen neγ a tekksen; yiwet kan! 

Lorca, Al Ḥallaǧ, Victor Jara, Robert Desnos, Pasolini, Maεtub Lwennas...mačči d yiwen a t-i-d-n-adder, d awalen-nsen akk i t-ninγan...yiwen ad iwwet s wawal, wayeḍ a s-d-yerr s wuzzal d tmes, akka si zik n zik ! 

Asefru d tameslayt ugensu (n daxel), tikkwal yettlaled s inzikmiren, yeḍḥud yeḍres; degmi yettaεer i uṭṭerjem; di tmeslayt γer tayeḍ ulamek, ma mačči d tasertit sari neγ d awal abelεinan, asefru ur yettuṭṭerjam ara, neγ muli d lewhi kan daya!

Asefru d tmagit...

Tamagit n wegdud (neγ tin n wemdan), tga am tzeqqa-nni ar ad d-tebnuḍ s wadda alma d afella, ddac-ddac alma temmed, tazeqqa ma yettwaksa-s kra deg usali-ines, ad tecmet, neγ maḍi ad tehruri s lweqt!

Akka dγa tamurt-nneγ, γures amezruy mačči d kra, bdu-tt-i-d s “le paléolithique” alama d lgirra mgal tamhersa Fransis (54-62), mačči d yiwet n tmeslayt i d yezrin ‘f tmurt-nneγ, mačči d yiwen yedles; teberqaqec!

Teberqaqec, maca si 62 ar ass-a, mačči d ar a nesdukkel akk ayen yezrin fellanneγ, ad d-nesmug tamurt s umezruy-is akken yella, s wayla-s akken yella, ad neddu ar zdat; uhu iṣaḥaγ-d baylek bu-yiwet n tmeslayt, bu-yiwen n ddin, tiderγelt, tirejdelt! Teγli-yaγ tiberqect, nuγal ‘f yiwen n sserf, d ibeεliyen akk!

Ur nḥemmel ara tiberqect, ilaq γef yiwen yini kan daya...

Asefru, netta, ur d-ittawi ara ‘f yiwen yini kan, asefru iḥemmel tafsut...

Atta ihi tedyant n yiwen umedyaz n tmurt-nneγ, yessarmen tafsut; yessarem tamurt n lḥeq...

Yenna-yas:

Tura yewḍed a necnu leḥmala

Acku ur telli tegrawla mebla leḥmala

Ur telli tafrara mebla azmumeg

[...]

A yatma yessetma, a yucbiḥen

Gret deg usefru

 

Jean Sénac  yuγal-d si lγerba (54-62), ikcem-d tamurt-is, ul-is yeččur d asirem; azekka-nneγ ad ilhu, tagrawla-nneγ meqqret...

 

“Urgaγ

Agdud-iw yennerna yenfel akkin i tirga

Iγerban n temdint-iw, γman s tecraḍ n tegrawla”

 

Amennuγ yezga, kra tekka lgirra, imi d afeqfaq, tasa teza γef tmurt, tamurt-is...

Ula d “Albert Camus”, i iga am baba-s (seg wakken i ti-tt-qaddar), yemseččaw yides, imi yugi ad ifekk tayett  i Yizdayriyen, yettemgerracen d temharsa...

Yekki deg usbeddi (s tufra) n tmacint usufeγ n weγmis n El Moudjahid

 

Γas turzem-ten afus aḍar

Tenna-m xenqen iman-nsen

Di leεli ḍegren-d iman-nsen

D ixerrura s wacciwen                                                                         

...

Ben-Mhidi yuγal-as d udem n Lzzayer yettqamaren, yekkaten, yettaran tiyita...

Werǧin-is icuk di tizzayrit-is, acku icerḍ-it yiṭij n tmurt (netta yettstenyin s yiṭij!),  maca mačči d win “exotique” (winn-akken n tugett n Pieds-noirs), d iṭij n wid ifuden tudert, n wid mu-tella tasa, n wid yebγan tugdut ger Izzayriyen akken ma llan, d Iṛumyen, d Inselmen neγ d Udayen...

Am ineṣliyen n tmurt, ula d netta mačči seg ‘qemqumen; yemma-s d taṣpenyult, baba-s ur yesεi ara; d argaz n yemma-s i s ifkkan isem n lfamilya-s “Sénac”; aseggwas kan argaz-agi, yeǧǧa yemma-s iṛuḥ; tuγal tsekkrit-id s lqella d lεella, d taqeddact deg yexxamen imarkantiyen (femme de ménage)...

Baudelaire, Verlaine, Rimbaud; d wigi i d imezwura si tekcem tmedyazt ul-is, wecmen-t...

Si Bni-Ṣaf (anda illul aseggwas 1926) ar Wihran, si Wihran ar Lzzayer...

di Lzzayer din yeẓra amek tga tudert n wegdud yettuεfsen, yurzen, yelluẓen...

 

Tazniqt n Chartres

iḍes nsen deg umejriw

icuxden teddun γef udmawen

iḍarren kren

allen erẓent

nnekmumcen

zzmumgen

di tezniqt n Chartres

arrac d ileqqaqen

...

Di Teqsebt (la kazba) ikad-as-d wudem n tidett n Lzzayer, ur igi d win lkulun (les colons), d win n yemdanen yettnnaγen yal ass llaẓ-nsen, llaẓ yettnernay...nnekbalen yemdanen!

Abrid-is d abrid n yemdanen-a, yeḥulfa s wayen ḥulfan, yessarem ayen ssarmen...tella-yas tnekkra deg ul;  agdud yettumerten tura d lḥiwaz ad d-ikker ad izwi, yenfeḍ lmizirya d telkin n temharsa (listiεmar)....asefru ar Jean Senac ad d ibeεzeq ula d netta, ad isastay am “lamaṭ” (la mitraillette) ad d-yini tiquranin

 

Iḍ-nneγ tuγ tafat-is

Nekk mačči d nnbi

Ur ttaruγ amezruy

Amezruy d agdud-iw i la t-ittarun

S iḍudan ileqqaqen

Yersen γef iqerrasen (zznad)

...

A yimsefruyen, ddut d wawal n imenkkaren (at tnekra)

Ernut lerwaḥ-nwen ar lerwaḥ-nsen

Jerdet-tten (deg yezmamen)

...

Γas d lmerta d tmara

Nekk seg udrar

I d-gemreγ asirem

Yettunefkkiyi cwiṭ n weγrum s iniγman d tluztin

Dges ččan yemjahden...

 

 

 

Abcir n lferḥ

Ibedd-d s lqqed

Yewted di tewwurt yenn-ak:

“ usiγ-d seg udrar

Wwiγ-d amud n yirden

D umud usirem

Yeqceε usigna, dayen

Ussan n Tmazγa ǧǧuǧgen

Reqmen kkren

Iγed yuγal d timiliwin

D wa kan ay d lxir

Tura nezmer nbedd”

 

Zdat ufesyan

Ar tewwurt n lka (le camp)

Yerfed aqerru-s

Σli “bu-yiseγ”

D mmi-s n baba-s s tidett, d mmi-s n Utumert

...

Afesyan yefkka-yas abeqqa

Σli ur d yenni kra, yezga yerfed aqerr-us

[....]

Yerfed aqerr-us itezmumug

                     *

Jjujen-k, ewten-k,

sengedwin iγessan-ik s trisiti

mi d-tenddekwaleḍ tessawleḍ: “a yemma..”

ar deqqal tefγeḍ seg iman-ik

terzi-ḍ tiẓgi

tenni-ḍ ar din  ur k-id-ttawḍen ara...

 

 

wid yemmuten ur γ-γurren ara

tura yewwid ad necnu tayri, tayri tura !

 

tamurt dayen terẓa cckal i tt-yurzen, tura d tafrara ad yali wass, agdud iḥerra-d tamurt-is, ar zdat d asirem anectilit; tikli umezruy, yiwen mačči yezmer ad tt-iqerreε....

maca tikkwal llan wid yettruẓun targa i umezruy, celxent γef webrid-is...

tebda kan, tebda mezleg..., ggan-as aseqḍiḍ i leḥkkem, nnuγen wid ur nennuγ asmi d amennuγ, wid yennuγen yakkan tuγ eεyan, kukran tirẓi ger watmaten, ḥezben! Wigad nniḍen dγa ufan-as asulef, uraren-tt mejleq....

aseggwas n 1963, ur-εad d lferḥ,  yennulf-ad Wegraw n Yemyura Izzayriyen (l’Union des Ecrivains Algeriens), γef uqqeruy-is Mεemri, wis-sin d Jean Sénac...

awal s tekmamt neγ mebla takmamt?

D wa i d aγbel yesselwiwiḍen amyaru, di yal tamurt yal tagnitt...Mεemri mi iḥulfa i tekmamt attaya, yeṭṭaxer seg ugraw, (wamma Yasin ur d iqerreb ara akk!)... Sénac yettamen s tsertit, yettamen s wawal d ilelli, yedda d webrid-is, abrid n tnemla (socialisme), yumen Lzzayer d tamurt deg ar a zdin iγallen (n warraw-is akken ma llan), kkren ar lebni....

Tafrara n Tmurt-iw (Matinale de mon Peuple) taḥawact isefra yefγed di 1961; degs isefra n uqbel lgirra akk d wid n lgirra (1949-1961)

At Ccbaḥa (Citoyens de beauté) asefru n wazal n 200 yefyar yenna-t-id Sénac di rradyu n Lzzayer deg umenzu n nunember1963

 

Tura yewḍed a necnu leḥmala

[...]

Tcebḥeḍ am tkebbanit usefrek  Que tu es belle comme un comité de gestion’’

 

Aṭas isefra iṛutik i d-yernan deffir wi ;  ‘‘tiṛutikt’’ (l’érotisme) ar Jean Sénac tedda d tegrawla, yiwen nsen ; yecna aṭas tafekka n wergaz…

Tafekk-asefru ‘‘le corpoème’’:  awal-a n Sénac d udem deg i mlalen sin iberdan n tudert-is, asefru s i d-yemmal iman-is d wakken iẓer tudert; tafekka, d tin n wergaz, neγ d tin n tmeṭṭut, neγ d tamurt s timmad-is, tezditen aṭas n tayri…

‘‘Poésie sur tous les fronts’’ d nnuba di rradyu yeṭṭef Sénac, alami d aseggwas n 1971, yesnubget degs aṭas n imedyazen ilmeẓẓyen, yefkka-yasen awal, (Ḥamid Tibuci, Yusef Sebti, Ḥamid Naser-xuǧa, R.Buǧedra…)

 

‘‘Asefru iga i yigellil d tamuγli mebla cceḥna, iga diγ d lbbunya...’’

Tagara n iseggwasen n 60 (1967..) yebda leḥkkem yeggar-it-id ger wallen-is (imaren ddiktaturya tessegmay ifadden-is cwiṭ cwiṭ), netta ur yettaṭṭaf ara aqemmuc-is, yekkat deg iγedγaden inemlayen, idimaγujiyen, ixeddaεen n tegrawla…

 

Racaille ardente 

Description d’un cauchemar :

Walaγ tamurt-a urεad tewweḍ teferkkakeḍ

Leḥzaza, asqizeb, takerḍa, acenneε, leḥsed, asfelγeγ, zzkara..

Ugaren tixidas n “pieds-noirs” mya tikkal ugar

Walaγ lferḥ, iseγ, ccbaḥa, lxin-d seg udmawen n yir nutni

Urεad bedden-t timmad, rruḥ yehruri

Atna iluxart ernan azenqer

Tamurt n mmuten-teddun, tamurt n lexyalat

Arrac n terẓeg, yikalen seg izir amenzu i ṭṭḍen

Lzzayer tuγ tella yiwet n tikkelt, ard ad d-tili asmahit wissen

Ma d aqabuc-a s tεellamin d aqacuc, dacut?

Yerna rniγ ccniγ-k a yagdud !

A yicuxden, a yiḍan…ay izegnan n iceqfan i d-iḍḥan ger ifassen n imafyaten

Andalat usekkud-nni aremmaq, tirrugza-nni…

Wi izemren ass-a ad ibedd deg udem n tkkerkas

Tirruxsa, ibuṭiṭen, tugdi, ulin d ssenǧaq ulbaben..

A tamacint yerẓen ur t-ttnejbar

A yiwerḍan n Yurupa tabuneggaft d usebrureḍ n zzawiyat

Terna-m tet-zeεbilem ay iγerdayen n tsursaḍ

D At yezgan ur yelli (ulaci)…

D wagi i d agdud-nni, d wagi i d agdud-iw…d awezγi!

Wigi ikessun tizikert, s ar arnun timexneqt i Benmhidi!

Imerka yezwaren i lhem

Ixeddaεen ixedεen iman-nsen

Xuḍi ccniγ fellasen, meεna widak

D imdanen nniḍen

D imdanen kkren-d γef tikkelt

Ssaγen tafat n wass anda izerrem yiḍ

Aha kan tura susem a yixf-iw

Ataya nunember

Aggur deg ar a tuqten γas igwefran

           D IḌUMMAN …

                                                               Alger-Reclus 26 septembre 1971

 

 

Ger yiḍ d wass yuγal d aγrib di tmurt-is: smezgiren-as di lkwaγeḍ yessers i nnekwa tazzayrit, d iseggwasen, ggan-as umbargu deg ineγmisen (qemḍen ṣṣut-is), timseggrit, d nnuba-ines n rradyu, ḥebsen-as-tt…

Axxam ur yesεi ara, yegra-d deg uxenduq (cave) di tezniqt Elisée Reclus, ass yečča ass aεbuḍ yexwa, di lmizirya taberkant… i-s d iqimen ala isefra deg ṭṭlam uṭellis n “la cave”-is …

Iḥulfa-yas i lmut tettezzi-d…

 

Tura d lawan ay i-t-nγem

Tenγem dgi tilelli-nwen

Teskufrem zzhu i k-n-izedγen

D iṭij a yettewten, d iseggwasen a yenerwaten

Ad d-tifrir tfekka-w garawen  

                                                            Lzzayer 15 tuber 1971

 

 

Ddula n Llzayer tkeblitt “tidyulujit”, ayen yefγen di llem, yegdel,… γef yiwen n sserf kan, muli lhedra ur telli.

Asenqed d tiyita, tiyita tettawid tiyita-s…akka i d tamurt yebnan γef tkrekkas…

Jean Sénac yečča tiyita deg iḍ n 29 ar 30 γuct 1973 di “la cave”is, yettunγa s ujenwi…

Akka i tekkfa tedyant n yiwen umedyaz d yiwet n tmurt i yγil d tamurt-is…i nγil d tamurt-nneγ…

Sɣur Ǧamal At-Udiε

 

 

Retour en haut

Numéro 97   Septembre 2018

L’interview :

 AMESLAY D Salem CHAKER

Tadiwennit sɣur Muhend At-yiɣil

(Axxam n yedles amaziɣ n Bgayet)

  30/04/92

 

Tuţra : " _ Di Bgayet, imesli anɣi ur yeggit ara     amek ar-a s-nefk azal i tira-s ?

 

S.Chaker: "_ T-tidet imesli anɣi ur yegg°it ara dagi, deg temdint n Bgayet ulac-it yak°. Teqqarem "aker" maççi "ak°er".

 

( Ibren ɣer Ǧ.Bunfur).

 

Ula ɣur-wen di lMerruk kif-kif ?

 

Ǧ.Bunfur: "_ Yella ɣer imeqq°ranen !

 

S.Chaker: "_ ... Di Bgayet teqqarem "alɣem" maççi alɣ°em

 

Ǧ.Bunfur: "_ Tuget ɣur-neɣ neqqar "alɣ°em"

 

S.Chaker:  "_ .."agi" ɣur-wen, "ag°i" ɣur-neɣ. Maççi deg tmeslayt n teQbaylit merra i-deg yella imesli anɣi. I-wumi ar-a nεewwes iman-nneɣ ?

 

Tuţra :  "_ D acu yesawden imesli anɣi yuɣ azal   deg-walugen ?

    

S.Chaker: "_ Imenza yesersen ilugan i tira n Tmaziɣt n lǧiha n Tizi-Wezzu, am Lmulud At-Mεammer, atg... Ula deg Tizi, deg-     wemdiq ɣer wayed mxallafen: nek°ni ɣur-neɣ neqqar "ameqq°ran", At-Yanni qqaren "ameqqran".

 

Tuţra :  "_ Imi di Tizi mezlan, di Bgayet ulac-it, ar Itergiyen ulac-it, i-wumi ur t-ntekkes ara ?

 

S.Chaker:  "_ Tura aɣilif ar-a d-ilalen, ilaq an-nεiwed tira-s,tikkwal imesli anɣi ttarun-t akka kan. Asmi yura Lmulud aT-Mεammer s tmerna n "w", maççi t-tifrat  yelhan, d acu iwala deg-isekkilen n  Tmaziɣt gg°ten yezmal (signes), wa d  akafu, wa t-ticcert...Yerna ma turid "agi" neɣ "agwi", ulac aɣilif anamek ur yetbeddil.

 

Tuţra :  "_ Aqdac ɣef Tmaziɣt s umata ?

 

S.Chaker:  "_ Akka aṭas i d-yettuxedmen. Aṭas i d-  xedmen imusnawen imezwura am Dda-Lmulud, ad as-yaεfu Rebbi yaεfu i imezwura. Azal n 5 isegg°asen, ilugan n tira n Tmaziɣt ad ressin. Zik tazayert (cercle) n imusnawen n Tmaziɣt tzemmek aṭas, tura ssya d ssya ttasen-d isteqsiyen ɣef Tmaziɣt am dagi di Bgayet. Tiktabin s Tmaziɣt, timliliyin, yella t-tawil, llan imusnawen.

 

Tuţra :  "_ Am Behbuh ?

 

S.Chaker:  "_ Ma cfiɣ fell-as, nemlal di Tɣerdayt. Yemxel.

 

Tuţra : "_ I-melmi tizrigin-nniden di LZayer ?

 

S. Chaker:    "_Atan ad d-yeffeɣ deg-wussan-a le Fichier de documentation berbère, i d-yettuzergen sɣru Imrabden-URumi. Tlata deg-inelmaden-iw, gar-asen R.Achab, bdan la ten-twenniεen. Amezwaru ad d-yeffeɣ deg-waggur n Mayu. Tis-snat, nesdukkel-ed 4 deg tektabin-a, imrabden ssuffɣen-ed 65 wuttunen, i d-yetmeslayen ɣef tudrin n leQbayel: Gemεa-n-Sarrij, Tagemmunt-õazzuz, Tawrirt-At-Mengellet, At-Yanni.Nbeddel, akken, nenna-yas ur ten-id-nesuffuɣ ara akken yella: tura yiwet n tektabt azal n 4 tektabin uran yemrabden. Wagi ad d-yeffeɣ ssyea ar taggara usegg°as. Ad d-nernu wiyiḍ ɣef tmucuha, ɣef tfellaḥt,ɣef ddin,ɣef tudert n taεrift.

  Tura aql-i xeddmeɣ d inelmaden-iw di  Tizi, wissen ahat ma ddukklent-ed tewtilin ahat ad d-nessihrew tazayert alamma d da ɣur-wen, ɣer Bgayet.

 

  Tadiwennit sɣur

  Muhend At-yiɣil

  (Axxam n yedles amaziɣ n Bgayet)

  30/04/92

 

Retour en haut

Numéro 97   Septembre 2018

Urar s teqbaylit

Quelques noms de jeux kabyles

                                               par Σ. Mezdad

 

 

 

1.     Jeu  avec   des   figues fraîches : aɣerrabu

2.     Jeu  de lutte  à  coups  de pieds  nus : tiqqar

3.       Jeu avec un traineau : tabuskerkart

4.     Jeu d’enfants où l’un dit « haţ » en touchant 1 autre, qui, à son tour doit toucher le 1er en disant « baţ » : taḥaţaţt

5.     Jeu de balle : ccir

6.       Jeu de cailloux qui se joue  comme le jeu  d'osselets : aleqqaf, alqafen

7.     Jeu de dames ou de dès sur une dalle, avec des cailloux : tiddas

8.     Jeu de dames, de dominos, d'échecs : imenɣan

9.     Jeu de grosse toupie : azeṛbuḍ, ilenni

10.  Jeu de hasard : aqwemmer

11.  Jeu de petit  enfant où il traîne un objet : tabuskerkart

12.    Jeu de roulades et d'acrobaties : tiburejqella

13.    Jeu de saute-mouton : ?

14.  Jeu de tambour  très rapide à la fin d'un air de danse ou en fin de fête : taṛbabt

15.  Jeu d'enfants courant avec une hélice : tabusefrarat

16.  Jeu d'enfants se portant les uns les autres : timbibbiţ

17.  Jeu d'enfants, où l'un des joueurs doit découvrir ceux qui sont cachés (colin-maillard) : tuqqna-tuffra, tizizwit  taderɣalt,

18.  Jeu d'instrument à vent (musique) : aẓemmer

19.  Jeu du bâton de cerceau :  taseḍruţ

20.  Jeu et cri  en travail collectif : amεin

21.    Jeu pour amuser les petits enfants où on se pince le dessus des mains en chantant le bout rimé suivant puis on chatouille : čibčib weεli, čiwčiw yazi

22.  Jeu pour deviner 1 objet caché dans 1 main : baclek

23.  Jeu qui consiste à courir l'un après l'autre : tamtabeεt

24.  Jeu avec des boutons de vêtements.ou pièces de monnaie : lhizz

25.    Jeu avec 5 roseaux sur les goigts : s xemsa n iɣunam ɣef iḍudan, tamexmust

26.    Jeu de la pelote de fil : tamencart n yilni Jeu de billes. Labil

27.    Jeu de baton : sarkaza

28.  Jeu de la balançoire : tajeεlelluqt

29.  Jeu de voitures : des boites de conserve vides en guise des 4 roues : tičernanin

30.    Jeu de jonglage : tameqqint n mejjir

31.  Jeu de l’assiette renversée lancée sur une parterre lisse, on gagne si elle se troue  au milieu avec un son (tac ! ): tiṭerraqin

32.    Jeu des 4 roulements, un siège en bois, un planche comme guidons actionnée avec les 2 pieds, des freins : taqerwat

33.    Jeu de cibles où on fait tomber avec des cailloux des  pierres superposées : leɣrud, taɣalaṭ

34.   Jeu de cache cache :  mihlal, tuqemcha, tuqqna-tuffra

35.  Jeu de poursuite où on court derrière un partenaire. Si tu le touches avec la main,  tu as gagné, et à lui de courir derrière toi : tatabaεt

36.    Jeu de saute-mouton : amayaf, Amayaf ! Amayaf ! win ikhedhmen akra ad t-yaf. :  tebbegriri = malaf = mayaf = assuman

37.    Jeu de glissade : taḥnunciḍt

38.    Jeu de bâton : à partir de 3 joueurs formant un cercle qui échangent un bâton entre eux sans que qu’il touche terre : zawzana.

39.  Jeu de pétanque qui  se fait exclusivement avec des pierres : le perdant ira chercher sur son dos le gagnant qui aura projeté la petite pierre le plus loin : tihiduct

40.    Jeu de « hockey » : 2 équipes munies de bâtons se disouent  un bout de chêne-liège : tabahuts

41.    Jeu dos à dos, bras entrelacés  et basculements à tour de rôle :  (timbibbiţ)  ḤELLEMCEḌ

42.    Jeu de la sarbacane :''timegḥal n yiɣses, ad d-nekkes iɣses ad neggar ɣur-s abaεuq am uqeras

43.     Jeu du lance-pierre  avec une cible ( lɣerḍ) : ildi

44.    Jeux avec de la bataille avec des bâtons : tablibult

45.    Jeux de cible avec des boites de conserve sur lesquelles on tire avec des pierres : taḥjurt

46.    Jeu de taɣʷlalt .

47.    Ebbi-acwari

48.    Baţa

49.    Taxxamt n cciṭan, iɣunam,

50.             

 

 

 

 

Retour en haut

Numéro 97   Septembre 2018

Tidlisin nnien :

 

Romans et ambiances dans la maison kabyle traditionnelle.pdf

La_Kabylie_Recherches_et_Observations_1833.pdf

 

Jules_Maistre_Moeurs_et_Coutumes_Kabyles_1905.pdf

Tighermin_yemmeccen_Sari_Med.pdf

MOULIERAS_Auguste_Une_tribu_Zenete_anti-musulmane_au_Maroc_Les_Zkara.pdf

Si_Pertuf_Muhend_Uyehya.pdf

LA_LANGUE_BERBERE_EN_AL_ANDALUS_Md_Tilmatine.pdf

Inédite, une pièce de théâtre de Idir Amer :

Idir_Amer_Ay_Afrux_iferelles.pdf

Inédite, Dom Juan de Molière, en langue kabyle :

DOM_JUAN_LE FESTIN_DE_PIERRE_MOLIERE_SI YEHYA_TASEGLULT-S-UDΓAΓ.PDF

 Dictionnaire_Francais_Berbere_Antoine_JORDAN.PDF

Les_Cabiles_et_Boudgie_F.PHARAON_Philippe_libraire_Alger_1835.PDF

Tidmi tamirant, n°2, 1990

Habib-Allah_Mansouri_Inventaire_des_neologismes_amazighs.pdf

Ddem_tabalizt-ik_a_Mu_Kateb_Yacine, version bilingue

Ad lemmdeɣ tamaziɣt  n Hamek : http://www.ayamun.com/adlis-usegmek.pdf

Belkacem Bensedira_Cours de langue kabyle_Adolphe Jourdan_1887

JM_DALLET_LE_VERBE_KABYLE_FDB_1953.pdf

AMAWAL_TUSNAKT_H.SADI_1990.pdf

CHANTS_BERBERES_DE _KABYLIE_Jean_AMROUCHE_CHARLOT_Ed.1947.pdf

OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome1_FDB_1971.pdf

OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome2_FDB_1971.PDF

 

  

Plus de livres dans notre rubrique  Téléchargement :

http://www.ayamun.com/telechargement.htm

 

Retour en haut

Numéro 97   Septembre 2018

 

L’ étude :

Excursion chez les Beni Yenni (1886)

par  Francis Drouet

 

http://djurdjura.over-blog.net/2018/06/at-yanni-beni-yenni-histoire-et-legendes.html

28 Juin 2018

 

 

At Yanni, Beni-Yenni, histoire et légendes 2

Fin de la première partie

Fin de la première partie

Fin de la première partie

Fin de la première partie

Fin de la première partie

Fin de la première partie

At Yanni, Beni-Yenni, histoire et légendes 2

Fin de la deuxième partie

Fin de la deuxième partie

Fin de la deuxième partie

Fin de la deuxième partie

Fin de la deuxième partie

Fin de la deuxième partie

At Yanni, Beni-Yenni, histoire et légendes 2

Fin de la troisième partie

Fin de la troisième partie

Fin de la troisième partie

Fin de la troisième partie

Fin de la troisième partie

Fin de la troisième partie

Fin de la quatrième partie

Fin de la quatrième partie

Fin de la quatrième partie

Fin de la quatrième partie

Fin de la quatrième partie

Fin de la quatrième partie

Cinquième et dernière partie

Cinquième et dernière partie

Cinquième et dernière partie

Cinquième et dernière partie

Cinquième et dernière partie

Cinquième et dernière partie

Cinquième et dernière partie

Cinquième et dernière partie

Cinquième et dernière partie

 

 

 

 

Retour en haut

Numéro 97   Septembre 2018

Le Poème : 

 

I kečč a dda Salem !

sɣur Ziri At-Mεemmer

"Ay atmaten
A tiyessetmatin
Wellahi lεaḍim

Ar am wakken d tameγra bbexxam
D tameγra bbedrum
Walaγ iḍelli tameddit mi d-bbḍeγ
600 yelmeẓyen
Bubben sidi Ğeεfer
Iwakken ad t-refden
Iwakken ad yesburr tacḍaṭ fell-asen 
Ilmeẓyen-agi
Ur yelli win d asen-yeṭṭfen aεekkaz
Ur yelli win iḥettmen fell-asen
Usan-d εlaxater
Ḥṣan belli
D ddin n lejdud-nsen ara ten-isellken
D ddin n lejdud-nsen ara ten-irefden
D win ara sen-iwellhen abrid n tegmat
Abrid n tafat
Abrid n tidet
Mačči d abrid n beṭṭu
Mačči d abrid n tkerkas
Akken i t-id-nnan watamaten d iyi-d-yezwaren

Lğameε-agi
Asmi fkiγ yelli dagi
Kecmeγ-d
Yella ccix Yidir
"Ad fell-as yeεfu Rebbi"
Aṭas deg-wen i t-yessnen
Yefka lfatiḥa

Greγ akka tamawt
Walaγ a d-εeddin iberraniyen
Ad walin sidi Ğeεfer yeftek akkagi

Ay atmaten
Mačči d lḥeqq fell-aneγ
D taddart i yebnan lğameε-ines
Mačči d afus aberrani
I d-iruḥen γer dagi
Iwakken ad aγ-yebnu lemqam-nneγ
D ddin n ccix Aḥeddad i nebγa a d-neḥyu
D ddin n Faḍma n Tsummar
D ddin n yemjuhad
Yellan aṭas ass-agi gar-aneγ
Atan yella même win yebbin tabrat i Σmiruc...
D ddin n yemjuhad i nebγa a d-neḥyu
Iwakken taddart-agi
Ad tuγal akken tella zik

54 - 62
Ur yelli ara ula d yiwen uḥerki
Di taddart Bbeγrib
Sidi Ğeεfer-agi
Waḥed 3 leqrun ayagi
Segmi d-yusa γer dagi
Yeğğa-d imeslayen
Ad nuγal ad n-nadi
A d-naf d acu d-yenna
Walakin cfiγ-d akka
Ccfaya n temẓi

D acu d-yenna?

Yenna
"Axxam n Rebbi
Ur ilaq ara ad yili deg-s lxilaf
Yella umerkanti
Neγ yella umeγbun
Mi ara d-kecmen γer dagi
Ur ilaq ara
Wa ad yekk sennig wayeḍ
Ilaq ad ilin d atmaten
Ara yedduklen
Mačči yiwen ad yeḥqer
Neγ wayeḍ ad iεeggeḍ
Wayeḍ ad yessusem"

Yeğğa-d lğameε
Yenna-yak

"Ilaq ad yili d axxam
Akken llan yexxamen"

 

 

 

 


7°) LES RUBRIQUES :

 

ACCUEIL         INDEX  GENERAL     NUMEROS PARUS

LIBRAIRIE      TELECHARGEMENT  SITES FAVORIS

 

             

Retour en haut

Adresse de messagerie électronique :  ayamun@Hotmail.com

Adresse Web : http://www.ayamun.com/

Retour en haut

 

tanemmirt, i kra iẓuren « ayamun, cyber-tasγunt n tsekla tamaziɣt » akked d wid i d-yefkan afus.

 

Retour à Bienvenue

@Copyright  ayamun 2000


Dernière révision :
  samedi 19 mai 2018

 


 


 



[1] menacer