21 ème année
Tidlisin nniḍen :
http://www.ayamun.com/telechargement.htm Inasiwen
(claviers) : 1_ Anasiw
azegrar : Clavier complet, deg-s ţ,Ţ, v, o, p ; deg-s taggaɣt (ḋ, ġ, k̇, ṫ)2_ Anasiw_n_mass_Sliman_Amiri : clavier complet, deg-s
ţ,Ţ, v, o, p |
|
|
Prénoms algériens authentiques (mis à jour et augmenté)
2°)
Chronique_tamkudt :
« Anda-ţ tira zeddigen »
sɣur lmulud Sellam
3°) Tidlisin nniḍen, en PDF : Dictionnaire_Français_Kabyle_Père Huygue_1902_1903.PDF
1616, collegium Romanum, asudu unadi n Vatikan, yesentem ayen i d-yufa
galileo.
Aya d ayen ur neẓra s tuggti
Ziɣ llan ‘imussnawen ur
nessin.
Clavius, winna yunzen i Ṛebbi
Yefka-yas lḥeqq i Galileo.
Tazeqqa n
Collegium Romanum. Yeɣli-d yiḍ. Imalataɣen n yirgazen flayen di
teḋyanit, irahiben, imussnawen, d tirebbuyeε timeẓyanin. Di taman Galileo, iman-is. Yekker
uhetwir meqqer. Uqbel ad yenti usayes ad nsell i teḍsa d abarar.
Yiwen useqquf (prélat) d afuyan yetef aεebbuḍ di teḍsa : A taxrurt !
Taxrurt ɣer tayeḍ ! Bɣiɣ win ara iyi-d-yawin tasrist
ur yeţamen yiwen.
Amussnaw : Amedya dɣa
d kečč, a Sidi, ma yeṭef-ik
ukuẓzu meqqren zdat wučči.
ASEQQUF afuyan. Ad
amnen, ad amnen. Anagar ayen yellan s ṣswab, ayen isehlen ur ţamnen
medden. Win yennan yella Cciṭan, ad cukkten. Ma nnan ddunit teţḍewwir
al tcireţ, ad d-akkw amanen. « Sancta simplicitas ! a zzman ideg
i d-neggra ! »
YiWEN URAHIB yeţurar tazfi (tamellaɣt) : Ṭfent-iyi
temlellay. Atan ddunit-a ziɣ teţḍewwir s temɣawla.
Suref-iyi kan ad ṭfeɣ deg-k, a profisur.
Amzun akken yemderkal, dɣa yetef deg yiwen
umussnaw.
AMUSSNAW, yekcem deg
wurar : Aţan, assa teskker akk, temɣart meskint.
Yeṭef deg wayeḍ.
ARAHIB : Ṭfet-aɣ-d ! Ṭfet-aɣ-d !
Aql-aɣ neţecceg. Nniɣ-awen,
beddet dinna !
AMUSSNAW Win
sin : Wanez tennegdam akkw. Ikad-iyi-d kan wezgen di tɣimit-is.
Abbuh !
Tarbaεt ‘irahiben uǧalen
d tajlibt, rran-ţ i teḍsa, amzun akken ţnaɣen akken ur
ţwaḍeggiren ara seg uɣerrabu teṭef lɣimra.
ARAHIB wis sin :
Awi-d-ukan ur aɣ-ţezlelliεen ara alamma d aggur ! Ay atmaten, la qqaren tiqcucin ‘idurar-is d
acelleḥ i ţcelliḥent.
AMUSSNAW
amezwaru : Ur sik̇idet ara d akessar ! Ţaġadeɣ ad i-yeṣegḍi yilem.
ASEQQUF afuyan, yesuli taɣect-is metwal
Galileo akken ad as-isell. D tikerkas. D awezɣi, Collegium Romanum yezga
yeččur, ur yezmir ad yeqqim dilem. Aṭerḍeq n teḍsa annect-ilat.
Seg yiwet tewwurt tasila, ad
d-kecmen sin wamsagguren n Collegium, Ad d-teɣli tsusmi.
ARAHIB : Aqla-kken tezgam teţanim
igenni ? D wa iwumi qqareb
abehdel !
YIWEN N
WAMSAGGUR, yeggurzen : Nekkni,
ugar !
AMSAGGUR win sin : Anida akka bɣan ad aɣ-tawi
talut-a ? Ir gziɣ dacu akka
yebɣa Clavius… Dɣa i lemmer i nuɣ awal iwayen akka akk i
d-fettun 50 ‘iseggasen-a ineggura ! Deg useggas 1572, deg tebruragt akk flayen , tis tam,
tabruragt n yitran
ibedden, itri amaynut yenti acečeε, ma tebɣiḍ deg ugar akk itran i d-iqerben ama di teɣer ama deg uceεceε , werεad yezri useggasen d
wezgen kra din yensa deg-s, yesegḍi-iţ yilem, Ahat ilaq ad nḥuf :
d acu akk i d akud imɣellel, d acu akkai d igenni ur nreǧǧen ?
AFELSAF.– Ma
ufan abrid, ad sergrurjen akk igenni bu yitran,
AMSAGGUR
amezwaru : Anida akka nteddu ?
Akken zrin 5 ‘iseggasen , aḋanwa Tycho Brahé yufa-d azirez n yiwet tmesriwt. Tkad-d nnig
waggur n tziri, syin tenser-d yiwet s yiwet tiɣlafin n tebrurag, anida ṭfen
igerbuzen yeţemḃiwilen deg ‘igenwan. Ur yella i ‘s-igezmen tikli,
ulac i ‘s-yesunfen tafat-ines. Ahat ilaq ihi ad nini : ainda rrant
tebrurag ?
AFELSAF.– Aya d ayen ur nezmir ad yeḍru !
Amek akka dɣa tura Chritofer Clavius, amsaggur akk aġeεmir n Telyan d teKlisyan yeqbel iger tamuɣli, ad
yani taluft am ta !
ASEQQUF afuyan. S ţbehdila !
AMSAGGUR amezwaru : Yerna atan la yeţani, irennu ! Atan
ireṣsa dinna , ḃeεrerrint wallen-is deg uqadus-a n
Cciṭan.
AMSAGGUR win sin : « Principiis obstat ! » Ṭef
tigejdit ! Kra n wayen yellan seg wayen nesmiḍen d ‘iseggasen aya,
ggtent tɣawisiwin, teɣzi ‘iuseggas n yiṭij, azemz n wefsax n yiṭij
d waggur n tziri, ibeddi n ‘iggerbuzen ‘igenwan, akken I d-nnant ṭablat n
Kupernik, neţa yeffɣen taddyanit.
ARAHIB : Asteqsi : yif ma nwala afsax n waggur yezri s
3 wussan akkan ara d-yini uwitay neɣ d awezɣi ad rreḥa timɣellelt
?
ARAHIB yejjxen maḍi yuẓa-d, zzmam n bible deh ufus-is, la yekkat s uḍad-is ur
yelgim deg yiwen usebtar. D acu i d-qqarent tira? « Iṭi, bedde
anida yella Gabaônn ma s kemm a Tiziri
bedd di tefrawt n Ayyalôn!” Amek akka ara ibedd yiṭij ma tuɣ
ur yeddewwir ara, akka i d d-demmun wigi yeffɣen tadiyanit. Ma dɣa
skerkisent tira ?
AMSAGGUR win sin : Llant tedyanin i ɣ-d-igellun s wuguren I
nekkni s ‘imsagguren-a, argaz εni ilaq-as kra din ad t-yefhem ?
Sin
wamsagguren ad ffɣen.
ARAHIB yejjxen
: Tura kkaten ad rren deg yiwen uḥellab
akal anida tlul talsa akked d yimtiweg yeddelwiḥen. Ag gren deg yiwet
tcekkaṛt amdan, :yezgan d ilem. Ɣef akka I d-qqaren ur akal ur
igenni, d ayen ur nella. Ulac akal imi d imtiweg yeddan d ‘igenni, ulac igenni
imi yeččur s wakalen yeggten deg-s. Ihi, ɣur-sen, ulac amgirred
yellan gar ukessar d usawen, gar wayen
yellan d aɣellel d wayen yeţfakkan. Ih, nekkni neẓra
iman-nneɣ neţfakka. Tura la ɣ-qqaren ula d igenni yeţfakka.
Akken nɣil, yella akken yura di tira, yella yiṭij, aggur n tziri,
itran, nekkni nedder, akal nteddu fell-as; sya d afella lqaεa daɣen ad tuɣal d amtiweg n menwalan ɣef
i d-yeqqar wemdan-a. Anagar imtiwgen i yellan, ulac ayen nniḍen. Ad
d-yaweḍ wass anida ara ɣ-d-inin ur yella wemdan, ur yella waxut. Amdan s
timmad-is d axut, kra yeddren d axuten !
AMUSSNAW
Amezwaru, i Galileo : A mass
Galileo, sikked kan d acu akka i ‘k-yeɣlin.
G._ ayen akk akka yezrin, yesuffeɣ-d si lǧib-ines
adɣaɣ, yeţurar yis-s , syin yeɣli-yas ɣer lqaεa,
dɣa yunez akken ad t-id-yeddem. D alluy, a Mass, ǧǧiɣ-t
yuli mačči d aɣelluy.
ASEQQUF
afuyan : A yiwen wuqbiḥ !
Ad d-yeckem ukardinal d amɣar acaraf maḍi,
isenned ɣer yiwen urahib. S uqadder meqqren i s-d-gan amḍiq.
AMXATER acaraf madi : Ihi ariḍ-a aten-ad daxel ? Tura dɣa ur
zmiren ad aɣ-frun tiqeclal s tɣawla ? Yerna Clavius ur ixuṣ ara
di tesnaggurt ! Sliɣ la qqaren winna iwumi qqraen Galileo yekkes-d amdan
bu sin ‘iḍarren si tlemmast umeɣrad yebpva ad t-yesers di kra n yiri
akken. S wannect-a, atan yuɣal d acengu n nnaẓira n talsa! Dɣa
ad yeḍru yid-s wayen iḍerrun d icenga. D argaz i d asɣun n
tXelqit, ulac d arrac ẓran aya, deg wayen i d-yexlen uGellid ameQqran d
neţa i ifazen, d neţa i εzizen. Amek tura wagi ad yeddem
leεǧeb am wa, ayen i d-ilulen s tnimar, yebɣa ad t-yesers ɣef
umtiweg d amectuḥ yezgan d amerwal, kra din igemmeḍ fell-as ? Amek ara yeqbel Rebbi ad yazen mmi-s ɣer
umekkan am win ? Ur walaɣ ara amek ziɣ llan yimdanen yerwin di
rray-nsen atmi ţamnen wigi yuɣalen d aklan i ṭablat n usmiḍen
! Di lexliqa uxellaq anwa ara yawin i waya ?
ASEQQUF
afuyan, s usbecbec. Amexluq-nni atan da. g^
AMXATER acaraf maḍi, i Galileo : Ihi, ziɣ
d kečč aya ? Tura ma tebɣiḍ dayen yeǧǧ-iyi
usekkud, ɣas akka walaɣ teţcabiḍ nezzeh ɣur
wergaz-nni – isem-is yakan ? – winna akken neserɣ tallit-nni.
ARAHIB : a
Tifuzya (Eminence), ur ak-ilaq ad tzeɣleḍ. Aḍbib …
AMXATER acaraf maḍi, idegger-it, as isami Galileo. Tura
kečč tekkateḍ ad tekkseḍ sser ɣef ‘Akal iɣef teddreḍ, i yak-d-yefkan kra
din. Tekkateḍ ad tergeḍ adzel yellan d ayla-k ! Ayen yebɣun yeḍru
d ayen ur qebbleɣ ara. Idegger akken arahib, yebda yesikil, yeţawi
yeţarra, azuxxu, yeţcuffu deg ‘idmaren-is. Nekk ur d lxelq n
menwala i lliɣ deg temtiwegt tudyiqt n menwala i itezzin i kra n tallit kan, ur teẓri
anida ara terr. Aql-I la tedduɣ, asurif-inu iteddez aKal ussid, aKal
imbeddi, talemmast umaɣrad, ma d nekk uɣeɣ talemmast-ines, tiṭ
uXellaq aţan tezga fell-i, treṣṣa deg-i kan. Nnig-i, kra din
yurez ɣer 8 tebrurag n wugers, sya d sya,
zzin-iyi-d yitran imbedden d yiṭij imεeǧǧeb i d-yeţwuxellqen akken ad yeḍwu ayen akk i iyi-d-yezzin, nekk zgiɣ din, akken Ṛebbi ad d-yesikkid deg-i.
Ihi, kra din ikad, kra din ihemmez, kra din ɣur-i i d-yeqqen, nekk argaz,
agummu n tnimar n Sidi Ṛebbi, taxelqi-ines yeptfen talemmast, d
udem-iNes, urnfennu, ur ... Dɣa
yerrtem dinna.
ARAHIB :
Tifuzya (Eminence) tεedda I tezmert-ines !
Imiren kan, ad teldi tewwurt n tsila, ad d-yekcem Clavius aggeεmir yezwar-d i ‘imsagguren-ines. Tasusmi, taɣawla, yesuruf di
tzeqqa, iẓri-ines ireṣṣa zdat-s; mi iwet ad ireg, isuma
arahib.
Clavius : D ayen yellan !
Yeffeɣ, ḍefren-t ‘imsagguren.
Tawwurt n tsila teqqim akken teldi. Teɣli-d
tsusmi am tin uẓekka. AMXATER acaraf maḍi
yerra-d s lexbar.
AMXATER acaraf maḍi : D acu yeḍran akka ? Dayen yegzem wawal
?
Susmen
akk, ulac win i d-yemmamḍen s awal.
ARAHIB :
Tifuzya (Eminence), ilaq ad k-nmun.
Ullen amɣar-nni akken ad ireg. Ffɣek akk si
tzeqqa, ggmegmen.
Yiwen urahib d ameẓyan yeţekkin di
terbaεt ucahi n Clavius, ibedd tama n Galileo.
ARAHIB ameẓyan, s uzizweḥ : A mass
Galileo, aBabat Clavius yenna tura ilaq ad walin imesnakucen amek ara srekben
gar-asent tibrurag ‘igenni ! D kečč I ilummẓen ! Yeffeɣ.
G._ iwet amek ara t-id-yeṭef. D
neţat I yellumẓen. D tazɣent I yellumẓen, ur d nekk !
ARAHIB ameẓyan
igemmeḍ.
Ula d Galileo ireg. Deg umnaṛ yemlal d yiwen
upapas annect-ilat di lqedd, d amaxater
uḥeṭen. Yedda-d yid-s umesnaggur. Yunez-asen Galileo. Send ad yeffeɣ,
yesbecbec I lusi asqteqsi.
LUSI, ula d neţa d asbecbec : Tifuzya
amxater uḥeṭen.
Amsaggur yedda d imxater uḥeṭen alamma s
timsikdet.
Ma d aḤeṭen
iger-d gar wallen-id tiẓri n Kupernik
(5 meɣres 1616)
>>>
Numéro 114 Juillet 2021
Anda-tt tira-nni n zik zeddigen
sɣur Mohamed Sellam
Anda-tt tira-nni n zik zeddigen ,
i neqqar s teqbaylit deg yiɣmisen d yidlisen , anda nlemmed tamussni
lqayen !?
D asḥisef meqqren deg wayen
nettwali deg wigi d-yettarun ladɣa s tṛumit dagi di FB , ya mḥayen-k
ɣren jemmlen yerna di lebḥaṛ akkin, uɣalen d imussnawen
deg tid werǧin ssnen . Wehmeɣ
ladɣa deg wigad-agi i ten-yessalayen , rennun-asen ifadden , yerna ur
faqen dakken ɣelḍen .
Uran-d ɣef wansayen n tmurt n leqbayel ,
anda d-mmeslayen ɣef " twizi ",
ur ẓrin tella " tcemlit " nutni ɣillen ziɣ kif
kif !
Mmeslayen-d ɣef ubraz n tẓegwa
, d tmes ur tent-nḥuza , deg-sent ur gziɣ kra ( nos forêts ne
brûlaient pas jadis juste pour trois raisons qui n'ont aucun rapport avec le
nettoyage de l'environnement , qui se fait presque tous les jours spontanément
, ou obligatoire ).
Amzun mačči di tmurt n
leqbayel i d-kkren . Ssebba n tmes ur nceɛɛel deg unebdu, ur
telli deg ubraz n yiweǧǧiben
ideg beddun tayerza ifellaḥen , ur telli deg yennayer ideg adfel ireggel
tiwwura n yixxamen , neɣ d "Ɛinesla
" ( solstice d'été ) yemgaraden deg temnaḍt ar tayeḍ , yal wa
amek i t-yettqabal .
Ar uqbayli n zik , abraz
yettili-d yal ass s ujemmuɛ n yisɣaren di tferkiwin neɣ d tẓegwa
, yessexdam i wsewwi n lqut d useḥmu
di tegrest , ulac dacu yettaǧǧa ufellaḥ ama deg yigran , ama
ddaw yisekla yettwaneqqcen neɣ yellan deg usuki , d asɣar neɣ d
asaɣur , ayen yettu yečča-t uɣersiw .
Tacemlit n taddart tettili-d qrib
yal amalas (dduṛt ) ideg ttwabrazen yiberdan , d tliwa d iɣewdan n
lmecmel . Werǧin necfa-d tekker tmes deg uẓru neɣ deg
ukerra .
Mi d-uran ɣef tfellaḥt
diɣen , taɛreq-iyi tzemmurt
ssneɣ , tinna wulfeɣ deg wasmi meẓẓiyeɣ , ulac i d-mlaleɣ deg wayen ɣriɣ ɣur-sen , ama deg wayen jeṛbeɣ , neɣ
deg wayen ɣriɣ di tussna . Ttwaliɣ di tewṛiqin mmbabbent ,
ɛebbant deg yisekkilen berriken , refdent tira i d-yura win ur nessin i lḥirfa
, win yebɣan ad yeg isem .
Zgan ttalsen-d awal ɣef
umennuɣ d tira n teqbaylit , ama di " tilivizyuwat " neɣ
" deg " yisaragen " ideg wulfen skiddiben , uɣalen d " les professeurs " di kulci . Mi
s-tenniḍ , tira-k s teqbaylit ur tṣeggem ara , tezleg ur temɛin
, yessefk fell-ak ad teɣreḍ ayen yura Lmulud At Mɛemmeṛ ɣef
yilugan n tira ad ak-yini s zzux : " asmi i ten-ɣriɣ ,
kečč ur d-tluleḍ ara " !
Dɣa d kečč ara yuɣalen
di nndama , ad tessusmeḍ ur tebɣiḍ sdat wid iwumi zur wudem ,
wid yuɣalen d imussnawen ɣef ṛebbi bessif . Tira-nsen s
teqbaylit qlilet , yerna d tuzligt , zgan ttarun s tṛumit , amzun d iṛumyen
iwumi ttmeslayen . Yerna werǧin gan
anadi deg unnar ɣef wayen d-ttarun , ssnen kra n wawalen s tutlayt n
" Voltaire " swayes ttkellixen tuget n wid i ten-yeṭṭafaṛen
am yizamaren , wid yenwan ulac am nutni
.
Akken yebɣu yesserwet wemdan
, ad yuɣal ad yettwikcef , ɣas ulamma nesḥissif ass-a deg wayen
nettwali, imi tamussni tuɣal d tislbi.
Lmulud Sellam
Numéro 114 Juillet 2021
Dictionnaire_Francais_Kabyle_Pere_Huygue_1902_1903.PDF
JOURNEE_D_ETUDE_DE_LINGUISTIQUE_BERBERE_LA_SORBONNE_1989.pdf
Akken
qqaren medden sɣur Mohia GEB, 1978
Berber
Art_Jeanne_d'Ucel_Norman_University_Oklahoma_1942
Dictionnaire_de_proverbes_Remḍan_At_Menṣur_3eme_Edition.pdf
Ageldun-amecṭuḥ_St-Exupery_Tasaɣelt_sɣur
Habib-Llah-Mansouri
Aglam-deg-wungal-n-Amer-Mezdad-Ass-nni,
sɣur Ferhane Badiaa
RECUEIL_DE_PRENOMS_AMAZIGHS_Md_Akli_HADDADOU.pdf
ITIJ_BU_TCERKETT_Taher_Djaout_tasuqilt_Samir_Tighzert.pdf
La_Babel_du_Ponant_2eme_partie_Ali_Farid_Belkadi.pdf
Aglam_deg_wungal_n_Amer_Mezdad_Ass-nni_FERHANE_BADIAA.pdf
DESCRIPTION_ET_HISTOIRE_DU_MAROC_Leon_GODARD_1860.pdf
APERCU_SUR_TRENTE_TROIS_SIECLES_DE_L'HISTOIRE_DES_IMAZIGHEN.PDF
MUHYA_SI_PERTUF_traitement_de_texte.pdf
Revue
Izen Amaziɣ, 3 numéros :
Textes berbères de l'Aurès_ Parler des Ait Frah
Romans
et ambiances dans la maison kabyle traditionnelle.pdf
La_Kabylie_Recherches_et_Observations_1833.pdf
Jules_Maistre_Moeurs_et_Coutumes_Kabyles_1905.pdf
Tighermin_yemmeccen_Sari_Med.pdf
MOULIERAS_Auguste_Une_tribu_Zenete_anti-musulmane_au_Maroc_Les_Zkara.pdf
LA_LANGUE_BERBERE_EN_AL_ANDALUS_Md_Tilmatine.pdf
Inédite, une pièce de
théâtre de Idir Amer :
Idir_Amer_Ay_Afrux_iferelles.pdf
Inédite,
Dom Juan de Molière, en langue kabyle :
DOM_JUAN_LE FESTIN_DE_PIERRE_MOLIERE_SI
YEHYA_TASEGLULT-S-UDΓAΓ.PDF
Dictionnaire_Francais_Berbere_Antoine_JORDAN.PDF
Les_Cabiles_et_Boudgie_F.PHARAON_Philippe_libraire_Alger_1835.PDF
Habib-Allah_Mansouri_Inventaire_des_neologismes_amazighs.pdf
Ddem_tabalizt-ik_a_Mu_Kateb_Yacine, version bilingue
Ad
lemmdeɣ tamaziɣt n Hamek : http://www.ayamun.com/adlis-usegmek.pdf
Belkacem Bensedira_Cours de langue kabyle_Adolphe
Jourdan_1887
JM_DALLET_LE_VERBE_KABYLE_FDB_1953.pdf
AMAWAL_TUSNAKT_H.SADI_1990.pdf
CHANTS_BERBERES_DE
_KABYLIE_Jean_AMROUCHE_CHARLOT_Ed.1947.pdf
OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome1_FDB_1971.pdf
OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome2_FDB_1971.PDF
Plus de livres dans notre rubrique Téléchargement :
http://www.ayamun.com/telechargement.htm
Numéro 114 Juillet 2021
Interview par questionnaire de Σmer Mezdad
par Mme Nadia BERDOUS, enseignante au DLCA de Bouira
Question 1 :
Pourriez vous me parler de votre parcours de militant pour la reconnaissance de
tamazight/berbère ?
Réponse : Pas
grand-chose à dire surtout que ce mot de militant me donne suvent de
l’urticaire.
- Question 2 :
Comment appelez - vous, ou préfériez - vous appeler, cette langue :
tamazight/berbère ou taqbaylit? Pourquoi ?
Réponse : Je préfère
l’appeler tamaziɣt-taqbaylit pour la distinguer des autres
variantes pratiquées dans les autres régions.
- Question3 Vous avez
militez pour la reconnaissance de tamazight/berbère ou du kabyle ? Pourquoi ?
Réponse : Parce
que je considère que c’est une cause juste que de promouvoir une lanue minorée
surtout quand il s’agit de sa propre langue native, maternelle.
Question 4 : Ces
dernières années, les termes de la revendication ont changé, plusieurs
militants de la cause amazighe parlent de la langue kabyle, que pensez-vous ?
Réponse : Ils ont
leurs raisons. La première est la déception de ne pas voir la revendication
soutenue par les autres amazighones qui semblent admettre l’idée d’une
dissolution de leur langue dans l’immense magma arabiste. Alors, ils préfèrent
se consacrer désormais au kabyle, le dévélopper que de courir après une chimère
dénommée Tamazqui n’existe pas ou plus et pour l’herbe sous les pieds de ve qui
veulent de bric et de broc une novlangue que personne ne parle et donc que
personne n’aimera.
- Question5 Vous
militez toujours pour la reconnaissance de tamazight ?
Réponse : Oui, à
ma façon, comme depuis longtemps, en tentant d’écrire de belles pages en
tamazight-taqbaylit.
Question 6 : Que
pensez-vous de la dynamique du kabyle ?
Réponse : C’est
une langue vivante, qui se meut, qui progresse. Les scientifiques et les
politiques ne doivent pas trop la gêner, la traumatiser davantage par des
immixtions trop intempestives. Certaines ingérences ont déjà fait trp de mal.
Question 7 : Peut-on parler de langues
berbères/langues amazighes ?
Réponse : Oui,
les langues amazighes sont des langues à part entières, assez différentes
puisque l’intercmpréhension est laborieuse, voire impossible.
Question 8 :Langue
berbère ou langue tamazight est-elle plus descriptive de la réalité
linguistique et sociolinguistique amazighe ?
Réponse : La
langue berbère idéalisée pour des raisons d’affirmation politique et
identtitaire n’existe pas ou alors, si elle a existé un jour, a disparu de nos contrées depuis très
longtemps. Il faut que chaque région bérbérophone travaille pour promouvoir sa
variante. Je pense sincérement que par le travail continu et intelligent, la
convergence est possible.
Interview par Nadia
Berdous
Numéro 114 Juillet 2021
Tazmamt n Hanoteau
“Poésies Populaires de la Kabylie du Jurjura, Paris, Imp. Impériale
1867”
Sɣur
Djamel Saadi
Tazmamt n Hanoteau “Poésies Populaires de la Kabylie du Jurjura,, Paris, Imp. Impériale 1867”, yuls-as-d yiwen “umeqran imeqranen n tzedawit” asuffeγ aseggas n 2004 s yisem “Poésie Kabyle d’antan”. “Mesyu l’universitaire” yexdem ṛṛay-is, yekkes degs isefra, ur s-neεǧib ara!
Iselmed-aγ udabu n Zzayer “la censure”, yerra-yaγ am yeγyal iteţţen deg tbardiwin-nsen!
Isefra yeţwakksen, hateniyi da:
Chanson par Mohand-ou-Zâich, des Aït Abbas (Oued Sahel)
Ufiγ-ţ deg usettur
La tekkat agejdur
Anyir (b) uydi
Iteţen amuzzur!
Nniγ-as: ayγef?
Tenna-k: γef ḥellul
Ufiγ-ţ deg ugrur
La tekkat agejdur
Aqadum aberkan
Ccnafer (b) uγyul!
Nniγ-as: ayγef?
Tenna-k: d acellul!
Ufiγ-ţ deg uzeṭṭa
Teqqen lebliṭa
Axlul iţudum
Amzun d ssaqiya
Akrum-is yeεwej
Amzun d lγiṭa
Ufiγ-ţ di taddart
Taydit tawessart
Ajlal-is yerka
Agus n temrart
Tečča i wergaz-is
Akufi n tazart
Ufiγ-ţ di Bicer
Theḍer-iyi-d awal
Tekkes felli sser
Udem n bururu
Di teẓgi ay (g)effer
Chanson XIV
A sidi Ṛebbi
I d issebbwan lexrif!
Efkk-iyi Tasaεdit
m-llbus uḍrif
a Sidi Ṛebbi
ixelqen ṛṛemman
efkk-iyi Faṭima
m-rgalen yeγman
a Sidi Ṛebbi
ixelqen ţeffaḥ!
Ehdu Yamina
Ad tini: arwaḥ!
A sidi Ṛebbi
Ixelqen ifires!
Efkk-iyi el Yasmin
m-timmi teqwes
a sidi Ṛebbi
ixelqen ssferǧel!
Efkk-iyi Dahbiya
Bγiγ ad teǧel
A sidi Ṛebbi
Ixelqen abukar
Efkk-iyi Σini
Ad immet wemγar
A sidi Ṛebbi
I ţ-ibḍan s lḥif!
Abaεḍ tefkkiḍ-as
Abaεḍ isḥissif
A sidi Ṛebbi
A bu-icebbwaḍen
Efkk-aγ Σdidi
Sinef-aγ Σezṛayen
Couplets de danse
Ay aqcic aras,
Ay izimer aksas!
W’ibγan tiḥdayin
Iruḥ s At Σebbas
Refrain
A lala lala
Ay aεziz, a gma
Ruḥ-d εinani
Γer wanda i k-nenna
A εezza, εezza!
Taqbaylit tenza!
W’ibγan tibbucin
Iruḥ γer Taza
A ţeffaḥ n llqim
Inγa-yi ccuq-im!
Amγar d aciban
Issumet iγil-im
A lqed uγanim,
Terẓiḍ iman-im!
Amγar d aciban
Issumet iγil-im
A m-kulci ciṭuḥ
Tenγiṭiyi s rrḥuḥ
Iḍ-agi a ngen
Azekka a nruḥ
A tid ur nuriw
Eǧemt amur-iw!
Taguni ar ṣbeḥ
Ad ifreḥ wul-iw
Am lqed aqeded
Tenγiṭ-iyi aḥeded
Taxriṭ-iw tefreγ
Kem teqqareḍ efkk-d
A Ṭiṭem, a Ṭiṭem
m-tagust terqem!
Ţeffaḥ n leḥlu
Seg uẓar a (g) leqqem
M-yergel mesbuγ
Σelmiyi-d ad ebnuγ
Ma ulac, ad neqqim
Anida i γ-tuγ
A m-ixelxalen
Nekk-idem dayen
Teyya-ṭ ma ţeddu-ṭ
A neṭil s Ifnayen
Zzin aεeǧbun
Γer sut Wagnun
Aksum d aleqqaq
Ay sebγit leεyun
W’ibaγan aḥeččun
Izzenz aserdun
A d-yawi taqcict
Tusbiγt n laεyun
Ssabqa tatenit
Yerkeb ugellid
Taqcict tameẓyant
Lmakla uqeddid
Ay ul-iw hedden
Γef ayla n medden
Lqum d aṛumi
Ad fella-k cehden
W’ibγan tibbucin
Yeddu d terṣaṣin
Iḍil γef tizza
Yendeh: a tiḥdayin!
Tenna-yi teqcict:
A lǧid ulansi
Argaz d aṛumi
Tamγart tεussi
A ṭṭir amellal
I teddun d lmal
W’ibγan tibbucin
Γer Faṭma εellal
A ṭṭir bu-tferreţ
Ers-as γer tenqelţ
A d-teffeγ Yamina
Suden-as taḥenkkeţ
A lbaz bu-εenqiq
A leḥrir uḍliq
Tselbiyi Faṭima
D lmelḥ n wezniq
A lqed n tara
Γef i ǧǧiγ yemma
Tselbiyi teqcict
Isem-is Yamina
Ufiγ-ţ di tala
Tefkkayi-d swiγ
ḥuzaγ-ţ di tεenqiqt
ssudneγ-ţ eṛwiγ
εeddaγ d webrid
teγli-yi tcacit
lεeql-iw iṛuḥ
idda d Tsaεdit
Chanson XX
A bab n lefḍel
Deg-k ay nessuter
A Ṛebbi a maεzuz
Buxx-aneγ s sser
Bismillah a nebdu
Γurem ay nteddu
Ad ḥelleγ Ṛebbi
Ad ikm-id-ihdu
Adγaγ n činčin
A bu-teqbucin
Efkki-yid taqemmuct
Ernuy-id tibbucin
A ṭṭir azerqaq
Inudan leswaq
Tibbucin bedden-t
Aksum d aleqqaq
Tenna-k ay aεziz
A ddeḥ bu-tecrurt
Ad dduγ yidek
Ad ǧǧeγ tamurt
Tenna-k ay aḥbib
A ccac lemǧeεeb
Tuεer lemḥibba
Win ur ţ-njerreb
I wass n lexmis
(ag) ceggeε ukyis
Argaz ulaḥed
Tamγart s lεelm-is
I wass n lǧemεa
Ddeεwa meqbulet
Taqcict tameẓyan-t
D tinn ay nebγa
I wass n ssebt
Ay teggul tetebet
Ar k-awḍeγ iḍ-a
Ma ibγa yemmet
I wass n lḥed
Teggul ma tenḥed
Ad gneγ yidek
Ma d medden ulaḥed
Ass n letnayen
Nesseḥḍer medden
Azekka a-nemlil
Γas ad a γ-nγen
I wass n _lata
Ma cekkreγ-ţ iwata
Teskecmiyi γef –sen
Nitni di tlata
I wass n larebεa
Teqqen-d ay tesεa
Mi mlaleγ yides
Teǧǧa-d rriwεa
Tenna-k ihayan
Llah ibarek
A nessu lefrac
A ndel s uḥayek
m-sebεa tecraḍ
deg ufus azelmaḍ
a w’iddan yidem
deg wass n leεyaḍ
chanson XXI
tin izewǧen aḥawi
maεduret a medden ma tru
inγa-ţ lweḥc d ikurdan
kul-yum la tessgan azṛu
ad tγaḍ aṛumi (b) Wahran
uday di Lqul ad iru
lemmer d’ig meẓẓi
a terǧuγ ad yimγur
lemmer d’ig ḥus
a t-dawiγ ma day meḍrur
ziγen argaz d aḥawi
acuγef iyi tgam leγrur
lemmer γer ssuq
a terǧuγ a d-yas leεca
lemmer γer lḥiǧ
ad iqḍu lferḍ d ssuna
ziγen argaz d aḥawi
acuγer iyi-tgam aya
tdehṛiyi rriba
ger imeṣḍan-is
ccεeṛ d amadaγ
(ag) ebren yixf-is
Ad tkcem tileft
Rnu arraw-is
Djamal
Saadi 2019
Numéro 114 Juillet 2021
Numéro 114 Juillet 2021
YEHWA-YI
Sɣur
Muḥend At-yiΓil
Ttwaliɣ deg
lekfen gar wallen
Ẓriɣ d
lmut i d-ileḥqen
Ay aḥbib sfeḍ imeṭṭawen
Ma steqsan in’-asen
Ayen xedmeɣ yehwa-yi
Ddreɣ akken i lliɣ
Deg ’berdan lḥiɣ ḥfiɣ
Xedmeɣ akk ayen bɣiɣ
Deg dunit, dhiɣ ḍsiɣ
M’ara d-ttmektayeɣ
Tikwal ttendemmayeɣ
Sel-asen lhem ad yeffeɣ
wiyini cban iḍebbalen
Wḍeɣ imukan s leḥsab
Anda aḍar ur yettneqlab
Xemmeɣ-as ula i leɛtab
Qrib aqerru icab
Ay aḥbib
sfeḍ imeṭṭawen
Ma steqsan-d
in’-asen
Ayen xedmeɣ
yehwa-yi
Sliɣ i medden fell-i heddren
D aɛebbuḍ-is i t-izuɣuren
Wiyi am tejlibt tɣeṭṭen
Ansa ɛeddan sɣubburen
Ḥemleɣ, ḍsiɣ rniɣ ttruɣ
Rebḥeɣ xesreɣ din-din ttuɣ
Ẓriɣ anda ara d-qḍuɣ
Wid yettɛuzzun ttɛuzzuɣ
Ay aḥbib
sfeḍ imeṭṭawen
Ma steqsan-d
in’-asen
Ayen xedmeɣ
yehwa-yi
Wa d nekk rniɣ s wazal
Wicqa ma yeqwa yir-awal
Wiyi ttleqqimen yir-lfal
Axelxal ttwalint d ckal
Nekk, ur nekni ɣef tgecrar
Ur neḥmil times yir-sɣar
Cfut aḍar yeḍfer aẓar
Nekk, d amesmar deg usɣar.
Ay aḥbib
sfeḍ imeṭṭawen
Ma steqsan-d
in’-asen
Ayen xedmeɣ
yehwa-yi.
Muḥend At-yiΓil
Asefru sɣur Ziri At-Mεammar
ACCUEIL INDEX GENERAL
NUMEROS PARUS
LIBRAIRIE TELECHARGEMENT SITES FAVORIS
Adresse de messagerie électronique : ayamun@Hotmail.com
Adresse
Web : http://www.ayamun.com/
tanemmirt, i kra iẓuren « ayamun, cyber-tasγunt n tsekla tamaziɣt » akked wid i d-yefkan afus.
ⵜⴰⵏⴻⵎⵎⵉⵔⵜ,
ⵉ ⴽⵔⴰ ⵉⵥⵓⵔⴻⵏ
“ⴰⵢⴰⵎⵓⵏ, ⵛⵢⴱⴻⵔ-ⵔⴰⵙⵖⵓⵏⵜ
ⵏ ⵜⵙⴻⴽⵍⴰ ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ”
ⴰⴽⴽⴻⴷ ⵡⵉⴷ ⵉ ⴷ-ⵢⴻⴼⴽⴰ,
ⴰⴼⵓⵙ.
@Copyright ayamun 2000
Dernière révision : 31/07/2021
samedi 31 juillet 2021