ayamun

CyberRevue de littérature berbère

ⴰⵢⴰⵎⵓⵏ, ⵛⵢⴱⴻⵔ-ⵔⴰⵙⵖⵓⵏⵜ ⵜⵙⴻⴽⵍⴰ ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ

 

21 ème année

Numéro 114  Juillet 2021

 

Email :  ayamun@hotmail.com

 

 

Retour à Bienvenue

 

Tidlisin nniḍen : http://www.ayamun.com/telechargement.htm

 

Inasiwen (claviers) :  

 1_ Anasiw azegrar :

Clavier complet, deg-s ţ,Ţ, v, o, p ; deg-s taggaɣt (, ġ, k̇, )

2_ Anasiw_n_mass_Sliman_Amiri :

clavier complet, deg-s ţ,Ţ, v, o, p

 

 

   

Prénoms algériens authentiques (mis à jour et augmenté)

 

Sommaire :

 

1°) Le texte en prose :  « Tameddurt n Galileo Galilei » , Bertold Brecht, asayes 6, asuɣel sɣur Σmer Mezdad, 2020

2°) Chronique_tamkudt :  « Anda-ţ tira zeddigen »  sɣur lmulud Sellam

3°) Tidlisin nniḍen, en PDF :  Dictionnaire_Français_Kabyle_Père Huygue_1902_1903.PDF

4°) L'interview :  Interview de Σmer Mezdad, par Mme Nadia BERDOUS, enseignante au DLCA de Bouira

5°) L'étude :  Tazmamt n Hanoteau  “Poésies Populaires de la Kabylie du Jurjura, Paris, Imp. Impériale 1867”, Sɣur Djamel Saadi

6°) Le poème :  «Yehwa-yi »   asefru sɣur Muḥend At-yiΓil

8°) Toutes  les rubriques :

 

  

 

Retour en haut

Numéro 114  Juillet 2021

 

Le texte en prose :

                                                                                               

« Tameddurt n Galileo Galilei » , Bertold Brecht, asayes 6,

asuɣel sɣur Σmer Mezdad, 2020

ASAYES 6

1616, collegium Romanum, asudu unadi n Vatikan, yesentem ayen i d-yufa galileo.

 

Aya d ayen ur neẓra s tuggti

Ziɣ llan  ‘imussnawen ur nessin.

Clavius, winna yunzen i Ṛebbi

Yefka-yas lḥeqq i Galileo.

 

 

Tazeqqa n Collegium Romanum. Yeɣli-d yiḍ. Imalataɣen n yirgazen flayen di teḋyanit, irahiben, imussnawen, d tirebbuyeε timeẓyanin. Di taman Galileo, iman-is. Yekker uhetwir meqqer. Uqbel ad yenti usayes ad nsell i teḍsa d abarar.

 

Yiwen useqquf (prélat) d afuyan yetef aεebbuḍ di teḍsa : A taxrurt ! Taxrurt ɣer tayeḍ ! Bɣiɣ win ara iyi-d-yawin tasrist ur yeţamen yiwen.

Amussnaw :  Amedya dɣa d kečč, a Sidi,  ma yeṭef-ik ukuẓzu meqqren zdat wučči.

ASEQQUF afuyan. Ad amnen, ad amnen. Anagar ayen yellan s ṣswab, ayen isehlen ur ţamnen medden. Win yennan yella Cciṭan, ad cukkten. Ma nnan ddunit teţḍewwir al tcireţ, ad d-akkw amanen. « Sancta simplicitas ! a zzman ideg i d-neggra ! »

YiWEN URAHIB  yeţurar tazfi (tamellaɣt) : Ṭfent-iyi temlellay. Atan ddunit-a ziɣ teţḍewwir s temɣawla. Suref-iyi kan ad ṭfeɣ deg-k, a profisur. 

Amzun akken yemderkal, dɣa yetef deg yiwen umussnaw.

AMUSSNAW, yekcem deg wurar : Aţan, assa teskker akk, temɣart meskint.

Yeṭef deg wayeḍ.

ARAHIB : Ṭfet-aɣ-d ! Ṭfet-aɣ-d ! Aql-aɣ neţecceg. Nniɣ-awen, beddet dinna !

AMUSSNAW Win sin : Wanez tennegdam akkw. Ikad-iyi-d kan wezgen di tɣimit-is. Abbuh !

 

Tarbaεt ‘irahiben uǧalen d tajlibt, rran-ţ i teḍsa, amzun akken ţnaɣen akken ur ţwaḍeggiren ara seg uɣerrabu teṭef lɣimra.

ARAHIB wis sin : Awi-d-ukan ur aɣ-ţezlelliεen ara alamma d aggur ! Ay atmaten, la qqaren tiqcucin ‘idurar-is d acelleḥ i ţcelliḥent.

AMUSSNAW amezwaru : Ur sik̇idet ara d akessar ! Ţaġadeɣ ad i-yeṣegḍi yilem.

ASEQQUF afuyan, yesuli taɣect-is metwal Galileo  akken ad as-isell. D tikerkas. D awezɣi, Collegium Romanum yezga yeččur, ur yezmir ad yeqqim dilem. Aṭerḍeq n teḍsa annect-ilat.

Seg yiwet tewwurt tasila, ad d-kecmen sin wamsagguren n Collegium, Ad d-teɣli tsusmi.

ARAHIB : Aqla-kken tezgam teţanim igenni ?  D wa iwumi qqareb abehdel !

 YIWEN N WAMSAGGUR,  yeggurzen : Nekkni, ugar ! 

AMSAGGUR win sin :     Anida akka bɣan ad aɣ-tawi talut-a ?   Ir gziɣ dacu akka yebɣa Clavius… Dɣa i lemmer i nuɣ awal iwayen akka akk i d-fettun 50 ‘iseggasen-a ineggura ! Deg useggas 1572,  deg tebruragt akk flayen , tis tam, tabruragt n yitran ibedden, itri amaynut yenti acečeε, ma tebɣiḍ deg ugar  akk itran i d-iqerben  ama di teɣer ama deg uceεceε , werεad yezri useggasen d wezgen kra din yensa deg-s, yesegḍi-iţ yilem, Ahat ilaq ad nḥuf : d acu akk i d akud imɣellel, d acu akkai d igenni ur nreǧǧen ?

AFELSAF.– Ma ufan abrid, ad sergrurjen akk igenni bu yitran,

AMSAGGUR amezwaru :  Anida akka nteddu ? Akken zrin 5 ‘iseggasen , aḋanwa Tycho Brahé yufa-d azirez n yiwet tmesriwt. Tkad-d nnig waggur n tziri, syin tenser-d yiwet s yiwet tiɣlafin n tebrurag, anida ṭfen igerbuzen yeţemḃiwilen deg ‘igenwan. Ur yella i ‘s-igezmen tikli, ulac i ‘s-yesunfen tafat-ines. Ahat ilaq ihi ad nini : ainda rrant tebrurag ?

AFELSAF.– Aya d ayen ur nezmir ad yeḍru ! Amek akka dɣa tura Chritofer Clavius, amsaggur akk aġeεmir n Telyan d teKlisyan yeqbel iger tamuɣli, ad yani taluft am ta !

ASEQQUF afuyan. S ţbehdila !

AMSAGGUR amezwaru :  Yerna atan la yeţani, irennu ! Atan ireṣsa dinna , ḃeεrerrint wallen-is  deg uqadus-a n Cciṭan.

AMSAGGUR win sin :     « Principiis obstat ! » Ṭef tigejdit ! Kra n wayen yellan seg wayen nesmiḍen d ‘iseggasen aya, ggtent tɣawisiwin, teɣzi ‘iuseggas n yiṭij, azemz n wefsax n yiṭij d waggur n tziri, ibeddi n ‘iggerbuzen ‘igenwan, akken I d-nnant ṭablat n Kupernik, neţa yeffɣen taddyanit.

ARAHIB : Asteqsi : yif ma nwala afsax n waggur yezri s 3 wussan akkan ara d-yini uwitay neɣ d awezɣi ad rreḥa timɣellelt ?

ARAHIB yejjxen maḍi yuẓa-d, zzmam n bible deh ufus-is, la yekkat s uḍad-is ur yelgim deg yiwen usebtar. D acu i d-qqarent tira? « Iṭi, bedde anida yella Gabaônn ma s kemm a Tiziri  bedd di tefrawt n Ayyalôn!” Amek akka ara ibedd yiṭij ma tuɣ ur yeddewwir ara, akka i d d-demmun wigi yeffɣen tadiyanit. Ma dɣa skerkisent tira ?

AMSAGGUR win sin :  Llant tedyanin i ɣ-d-igellun s wuguren I nekkni s ‘imsagguren-a, argaz εni ilaq-as kra din ad t-yefhem ?

 

Sin wamsagguren  ad ffɣen.

 

 ARAHIB yejjxen :  Tura kkaten ad rren deg yiwen uḥellab akal anida tlul talsa akked d yimtiweg yeddelwiḥen. Ag gren deg yiwet tcekkaṛt amdan, :yezgan d ilem. Ɣef akka I d-qqaren ur akal ur igenni, d ayen ur nella. Ulac akal imi d imtiweg yeddan d ‘igenni, ulac igenni imi yeččur s wakalen yeggten deg-s. Ihi, ɣur-sen, ulac amgirred yellan gar ukessar d usawen, gar wayen  yellan d aɣellel d wayen yeţfakkan. Ih, nekkni neẓra iman-nneɣ neţfakka. Tura la ɣ-qqaren ula d igenni yeţfakka. Akken nɣil, yella akken yura di tira, yella yiṭij, aggur n tziri, itran, nekkni nedder, akal nteddu fell-as; sya d afella lqaεa daɣen ad tuɣal d amtiweg n menwalan ɣef i d-yeqqar wemdan-a. Anagar imtiwgen i yellan, ulac ayen nniḍen. Ad d-yaweḍ wass anida ara ɣ-d-inin ur yella wemdan, ur yella waxut. Amdan s timmad-is d axut, kra yeddren d axuten !

AMUSSNAW Amezwaru, i Galileo : A mass Galileo, sikked kan d acu akka i ‘k-yeɣlin.

G._ ayen akk akka yezrin, yesuffeɣ-d si lǧib-ines adɣaɣ, yeţurar yis-s , syin yeɣli-yas ɣer lqaεa, dɣa yunez akken ad t-id-yeddem. D alluy, a Mass, ǧǧiɣ-t yuli mačči d aɣelluy.

ASEQQUF afuyan : A yiwen wuqbiḥ !

 

Ad d-yeckem ukardinal d amɣar acaraf maḍi, isenned ɣer yiwen urahib. S uqadder meqqren i s-d-gan amḍiq.

 

AMXATER acaraf madi : Ihi ariḍ-a aten-ad daxel ? Tura dɣa ur zmiren ad aɣ-frun tiqeclal s tɣawla ? Yerna Clavius ur ixuṣ ara di tesnaggurt ! Sliɣ la qqaren winna iwumi qqraen Galileo yekkes-d amdan bu sin ‘iḍarren si tlemmast umeɣrad yebpva ad t-yesers di kra n yiri akken. S wannect-a, atan yuɣal d acengu n nnaẓira n talsa! Dɣa ad yeḍru yid-s wayen iḍerrun d icenga. D argaz i d asɣun n tXelqit, ulac d arrac ẓran aya, deg wayen i d-yexlen uGellid ameQqran d neţa i ifazen, d neţa i εzizen. Amek tura wagi ad yeddem leεǧeb am wa, ayen i d-ilulen s tnimar, yebɣa ad t-yesers ɣef umtiweg d amectuḥ yezgan d amerwal, kra din igemmeḍ fell-as ?  Amek ara yeqbel Rebbi ad yazen mmi-s ɣer umekkan am win ? Ur walaɣ ara amek ziɣ llan yimdanen yerwin di rray-nsen atmi ţamnen wigi yuɣalen d aklan i ṭablat n usmiḍen ! Di lexliqa uxellaq anwa ara yawin i waya ?

ASEQQUF afuyan, s usbecbec. Amexluq-nni atan da. g^

AMXATER acaraf maḍi, i Galileo :  Ihi, ziɣ d kečč aya ? Tura ma tebɣiḍ dayen yeǧǧ-iyi usekkud, ɣas akka walaɣ teţcabiḍ nezzeh ɣur wergaz-nni – isem-is yakan ? – winna akken neserɣ tallit-nni.

ARAHIB :  a Tifuzya (Eminence), ur ak-ilaq ad tzeɣleḍ. Aḍbib …

 AMXATER acaraf maḍi, idegger-it, as isami Galileo.    Tura kečč tekkateḍ ad tekkseḍ sser ɣef ‘Akal  iɣef teddreḍ, i yak-d-yefkan kra din. Tekkateḍ ad tergeḍ adzel yellan d ayla-k ! Ayen yebɣun yeḍru d ayen ur qebbleɣ ara. Idegger akken arahib, yebda yesikil, yeţawi yeţarra, azuxxu, yeţcuffu deg ‘idmaren-is. Nekk ur d lxelq n menwala i lliɣ deg temtiwegt tudyiqt n menwala i  itezzin i kra n tallit kan, ur teẓri anida ara terr. Aql-I la tedduɣ, asurif-inu iteddez aKal ussid, aKal imbeddi, talemmast  umaɣrad, ma d nekk uɣeɣ talemmast-ines, tiṭ uXellaq aţan tezga fell-i, treṣṣa deg-i kan. Nnig-i, kra din yurez ɣer 8 tebrurag n wugers, sya d sya, zzin-iyi-d yitran imbedden d yiṭij imεeǧǧeb i d-yeţwuxellqen akken ad yeḍwu  ayen akk i iyi-d-yezzin, nekk zgiɣ  din, akken Ṛebbi ad d-yesikkid deg-i. Ihi, kra din ikad, kra din ihemmez, kra din ɣur-i i d-yeqqen, nekk argaz, agummu n tnimar n Sidi Ṛebbi, taxelqi-ines yeptfen talemmast, d udem-iNes, urnfennu, ur ... Dɣa yerrtem dinna.

ARAHIB :  Tifuzya (Eminence) tεedda I tezmert-ines !

 

Imiren kan, ad teldi tewwurt n tsila, ad d-yekcem Clavius aggeεmir yezwar-d i ‘imsagguren-ines. Tasusmi, taɣawla, yesuruf di tzeqqa, iẓri-ines ireṣṣa zdat-s; mi iwet ad ireg, isuma arahib.

 

Clavius : D ayen yellan !

 

Yeffeɣ, ḍefren-t ‘imsagguren. Tawwurt n tsila  teqqim akken teldi. Teɣli-d tsusmi am tin uẓekka. AMXATER acaraf maḍi yerra-d s lexbar.

 

AMXATER acaraf maḍi : D acu yeḍran akka ? Dayen yegzem wawal ?

 

Susmen akk, ulac win i d-yemmamḍen s awal.

 

ARAHIB :  Tifuzya (Eminence), ilaq ad k-nmun.

Ullen amɣar-nni akken ad ireg. Ffɣek akk si tzeqqa, ggmegmen.

Yiwen urahib d ameẓyan yeţekkin di terbaεt ucahi n Clavius, ibedd tama n Galileo.

ARAHIB ameẓyan, s uzizweḥ : A mass Galileo, aBabat Clavius yenna tura ilaq ad walin imesnakucen amek ara srekben gar-asent tibrurag ‘igenni ! D kečč I ilummẓen !  Yeffeɣ.

G.­_ iwet amek ara t-id-yeṭef. D neţat I yellumẓen. D tazɣent I yellumẓen, ur d nekk !

 ARAHIB ameẓyan igemmeḍ.

Ula d Galileo ireg. Deg umnaṛ yemlal d yiwen upapas  annect-ilat di lqedd, d amaxater uḥeṭen. Yedda-d yid-s umesnaggur. Yunez-asen Galileo. Send ad yeffeɣ, yesbecbec I lusi asqteqsi.

LUSI, ula d neţa d asbecbec : Tifuzya amxater uḥeṭen.

 

Amsaggur yedda d imxater uḥeṭen alamma s timsikdet.

 

 

ASAYES 7

 

Ma d aḤeṭen iger-d gar wallen-id  tiẓri n Kupernik (5 meɣres 1616)

>>> 

 

 

       

 

 

 

Retour en haut

Numéro 114  Juillet 2021    

TAMKUDT (chronique) :  

 

Anda-tt tira-nni n zik zeddigen

 

sɣur  Mohamed Sellam              

 

Anda-tt tira-nni n zik zeddigen , i neqqar s teqbaylit deg yiɣmisen d yidlisen , anda nlemmed tamussni lqayen !?

D asḥisef meqqren deg wayen nettwali deg wigi d-yettarun ladɣa s tṛumit dagi di FB , ya mḥayen-k ɣren jemmlen yerna di lebḥaṛ akkin, uɣalen d imussnawen deg tid werǧin ssnen .  Wehmeɣ ladɣa deg wigad-agi i ten-yessalayen , rennun-asen ifadden , yerna ur faqen dakken ɣelḍen .

 Uran-d ɣef wansayen n tmurt n leqbayel , anda d-mmeslayen ɣef " twizi ",  ur ẓrin tella " tcemlit " nutni ɣillen ziɣ kif kif !

Mmeslayen-d ɣef ubraz n tẓegwa , d tmes ur tent-nḥuza , deg-sent ur gziɣ kra ( nos forêts ne brûlaient pas jadis juste pour trois raisons qui n'ont aucun rapport avec le nettoyage de l'environnement , qui se fait presque tous les jours spontanément , ou obligatoire ). 

Amzun mačči di tmurt n leqbayel i d-kkren . Ssebba n tmes ur nceɛɛel deg unebdu, ur telli  deg ubraz n yiweǧǧiben ideg beddun tayerza ifellaḥen , ur telli deg yennayer ideg adfel ireggel tiwwura n yixxamen  , neɣ d "Ɛinesla " ( solstice d'été ) yemgaraden deg temnaḍt ar tayeḍ , yal wa amek i t-yettqabal .

Ar uqbayli n zik , abraz yettili-d yal ass s ujemmuɛ n yisɣaren di tferkiwin neɣ d tẓegwa ,  yessexdam i wsewwi n lqut d useḥmu di tegrest , ulac dacu yettaǧǧa ufellaḥ ama deg yigran , ama ddaw yisekla yettwaneqqcen neɣ yellan deg usuki , d asɣar neɣ d asaɣur , ayen yettu yečča-t uɣersiw  .

Tacemlit n taddart tettili-d qrib yal amalas (dduṛt ) ideg ttwabrazen yiberdan , d tliwa d iɣewdan n lmecmel . Werǧin necfa-d tekker tmes deg uẓru neɣ deg ukerra  . 

Mi d-uran ɣef tfellaḥt diɣen  , taɛreq-iyi tzemmurt ssneɣ , tinna wulfeɣ deg wasmi meẓẓiyeɣ , ulac  i d-mlaleɣ deg wayen ɣriɣ ɣur-sen  , ama deg wayen jeṛbeɣ , neɣ deg wayen ɣriɣ di tussna . Ttwaliɣ di tewṛiqin mmbabbent , ɛebbant deg yisekkilen berriken , refdent tira i d-yura win ur nessin i lḥirfa , win yebɣan ad yeg isem  .

Zgan ttalsen-d awal ɣef umennuɣ d tira n teqbaylit , ama di " tilivizyuwat " neɣ " deg " yisaragen " ideg wulfen skiddiben , uɣalen  d " les professeurs " di kulci . Mi s-tenniḍ , tira-k s teqbaylit ur tṣeggem ara , tezleg ur temɛin , yessefk fell-ak ad teɣreḍ ayen yura Lmulud At Mɛemmeṛ ɣef yilugan n tira ad ak-yini s zzux : " asmi i ten-ɣriɣ , kečč ur d-tluleḍ ara " !

Dɣa d kečč ara yuɣalen di nndama , ad tessusmeḍ ur tebɣiḍ sdat wid iwumi zur wudem , wid yuɣalen d imussnawen ɣef ṛebbi bessif . Tira-nsen s teqbaylit qlilet , yerna d tuzligt , zgan ttarun s tṛumit , amzun d iṛumyen iwumi ttmeslayen  . Yerna werǧin gan anadi deg unnar ɣef wayen d-ttarun , ssnen kra n wawalen s tutlayt n " Voltaire " swayes ttkellixen tuget n wid i ten-yeṭṭafaṛen am yizamaren  , wid yenwan ulac am nutni .

Akken yebɣu yesserwet wemdan , ad yuɣal ad yettwikcef , ɣas ulamma nesḥissif ass-a deg wayen nettwali, imi tamussni tuɣal d tislbi.

Lmulud Sellam

 

 

 

Haut du formulaire

Bas du formulaire

Retour en haut

Numéro 114  Juillet 2021    

Tidlisin nnien :

 

 

 

Dictionnaire_Francais_Kabyle_Pere_Huygue_1902_1903.PDF

 

MUHYA_Sinistri.pdf

BOULIFA_TEXTE_KABYLE_MAJ.pdf

JOURNEE_D_ETUDE_DE_LINGUISTIQUE_BERBERE_LA_SORBONNE_1989.pdf

Akken qqaren medden sɣur Mohia GEB, 1978

Berber Art_Jeanne_d'Ucel_Norman_University_Oklahoma_1942

Dictionnaire_de_proverbes_Remḍan_At_Menṣur_3eme_Edition.pdf

Ageldun-amecṭuḥ_St-Exupery_Tasaɣelt_sɣur Habib-Llah-Mansouri

Aglam-deg-wungal-n-Amer-Mezdad-Ass-nni, sɣur Ferhane Badiaa

TUDERT-IW_Abdellah_Hamane.pdf

RECUEIL_DE_PRENOMS_AMAZIGHS_Md_Akli_HADDADOU.pdf

ITIJ_BU_TCERKETT_Taher_Djaout_tasuqilt_Samir_Tighzert.pdf

La_Babel_du_Ponant_2eme_partie_Ali_Farid_Belkadi.pdf

Aglam_deg_wungal_n_Amer_Mezdad_Ass-nni_FERHANE_BADIAA.pdf

DESCRIPTION_ET_HISTOIRE_DU_MAROC_Leon_GODARD_1860.pdf

APERCU_SUR_TRENTE_TROIS_SIECLES_DE_L'HISTOIRE_DES_IMAZIGHEN.PDF

MUHYA_SI_PERTUF_traitement_de_texte.pdf

Revue Izen Amaziɣ, 3 numéros :

Izen-amazigh3.PDF

Izen-amazigh5.PDF

Izen-amazigh6.PDF

Textes berbères de l'Aurès_ Parler des Ait Frah

Romans et ambiances dans la maison kabyle traditionnelle.pdf

La_Kabylie_Recherches_et_Observations_1833.pdf

Jules_Maistre_Moeurs_et_Coutumes_Kabyles_1905.pdf

Tighermin_yemmeccen_Sari_Med.pdf

MOULIERAS_Auguste_Une_tribu_Zenete_anti-musulmane_au_Maroc_Les_Zkara.pdf

Si_Pertuf_Muhend_Uyehya.pdf

LA_LANGUE_BERBERE_EN_AL_ANDALUS_Md_Tilmatine.pdf

Inédite, une pièce de théâtre de Idir Amer :

Idir_Amer_Ay_Afrux_iferelles.pdf

Inédite, Dom Juan de Molière, en langue kabyle :

DOM_JUAN_LE FESTIN_DE_PIERRE_MOLIERE_SI YEHYA_TASEGLULT-S-UDΓAΓ.PDF

 Dictionnaire_Francais_Berbere_Antoine_JORDAN.PDF

Les_Cabiles_et_Boudgie_F.PHARAON_Philippe_libraire_Alger_1835.PDF

Tidmi tamirant, n°2, 1990

Habib-Allah_Mansouri_Inventaire_des_neologismes_amazighs.pdf

Ddem_tabalizt-ik_a_Mu_Kateb_Yacine, version bilingue

Ad lemmdeɣ tamaziɣt  n Hamek : http://www.ayamun.com/adlis-usegmek.pdf

Belkacem Bensedira_Cours de langue kabyle_Adolphe Jourdan_1887

JM_DALLET_LE_VERBE_KABYLE_FDB_1953.pdf

AMAWAL_TUSNAKT_H.SADI_1990.pdf

CHANTS_BERBERES_DE _KABYLIE_Jean_AMROUCHE_CHARLOT_Ed.1947.pdf

OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome1_FDB_1971.pdf

OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome2_FDB_1971.PDF

 

  

Plus de livres dans notre rubrique  Téléchargement :

http://www.ayamun.com/telechargement.htm

 

 

 

Retour en haut

Numéro 114  Juillet 2021       

 

L’interview :

 

Interview par questionnaire de Σmer Mezdad

par Mme Nadia BERDOUS, enseignante au DLCA de Bouira

Question 1 : Pourriez vous me parler de votre parcours de militant pour la reconnaissance de tamazight/berbère ?

Réponse : Pas grand-chose à dire surtout que ce mot de militant me donne suvent de l’urticaire.

- Question 2 : Comment appelez - vous, ou préfériez - vous appeler, cette langue : tamazight/berbère ou taqbaylit? Pourquoi ?

Réponse : Je préfère l’appeler tamaziɣt-taqbaylit pour la distinguer des autres variantes pratiquées dans les autres régions.

- Question3 Vous avez militez pour la reconnaissance de tamazight/berbère ou du kabyle ? Pourquoi ?

Réponse : Parce que je considère que c’est une cause juste que de promouvoir une lanue minorée surtout quand il s’agit de sa propre langue native, maternelle.

 

Question 4 : Ces dernières années, les termes de la revendication ont changé, plusieurs militants de la cause amazighe parlent de la langue kabyle, que pensez-vous ?

Réponse : Ils ont leurs raisons. La première est la déception de ne pas voir la revendication soutenue par les autres amazighones qui semblent admettre l’idée d’une dissolution de leur langue dans l’immense magma arabiste. Alors, ils préfèrent se consacrer désormais au kabyle, le dévélopper que de courir après une chimère dénommée Tamazqui n’existe pas ou plus et pour l’herbe sous les pieds de ve qui veulent de bric et de broc une novlangue que personne ne parle et donc que personne n’aimera.

 

- Question5 Vous militez toujours pour la reconnaissance de tamazight ?

Réponse : Oui, à ma façon, comme depuis longtemps, en tentant d’écrire de belles pages en tamazight-taqbaylit.

 

Question 6 : Que pensez-vous de la dynamique du kabyle ?

Réponse : C’est une langue vivante, qui se meut, qui progresse. Les scientifiques et les politiques ne doivent pas trop la gêner, la traumatiser davantage par des immixtions trop intempestives. Certaines ingérences ont déjà fait trp de mal.

 

Question  7 : Peut-on parler de langues berbères/langues amazighes ?

Réponse : Oui, les langues amazighes sont des langues à part entières, assez différentes puisque l’intercmpréhension est laborieuse, voire impossible.

 

Question 8 :Langue berbère ou langue tamazight est-elle plus descriptive de la réalité linguistique et sociolinguistique amazighe ?

Réponse : La langue berbère idéalisée pour des raisons d’affirmation politique et identtitaire n’existe pas ou alors, si elle a existé un jour,  a disparu de nos contrées depuis très longtemps. Il faut que chaque région bérbérophone travaille pour promouvoir sa variante. Je pense sincérement que par le travail continu et intelligent, la convergence est possible.

Interview par Nadia Berdous

 

Haut du formulaire

 

 

Retour en haut

Numéro 114  Juillet 2021    

 

L’ étude :

 

Tazmamt n Hanoteau  “Poésies Populaires de la Kabylie du Jurjura, Paris, Imp. Impériale 1867”

Sɣur Djamel Saadi

 

Tazmamt n Hanoteau “Poésies Populaires de la Kabylie du Jurjura,, Paris, Imp. Impériale 1867”, yuls-as-d yiwen “umeqran imeqranen n tzedawit” asuffeγ aseggas n 2004 s yisem “Poésie Kabyle d’antan”. “Mesyu l’universitaire” yexdem ṛṛay-is, yekkes degs isefra, ur s-neεǧib ara!

Iselmed-aγ udabu n Zzayer “la censure”, yerra-yaγ am yeγyal iteţţen deg tbardiwin-nsen! 

 

Isefra yeţwakksen, hateniyi da:

 

Chanson par Mohand-ou-Zâich, des Aït Abbas (Oued Sahel)

 

Ufiγ-ţ deg usettur

La tekkat agejdur

Anyir (b) uydi

Iteţen amuzzur!

Nniγ-as: ayγef?

Tenna-k: γef ḥellul

Ufiγ-ţ deg ugrur

La tekkat agejdur

Aqadum aberkan

Ccnafer (b) uγyul!

Nniγ-as: ayγef?

Tenna-k: d acellul!

Ufiγ-ţ deg uzeṭṭa

Teqqen lebliṭa

Axlul iţudum

Amzun d ssaqiya

Akrum-is yeεwej

Amzun d lγiṭa

Ufiγ-ţ di taddart

Taydit tawessart

Ajlal-is yerka

Agus n temrart

Tečča i wergaz-is

Akufi n tazart

Ufiγ-ţ di Bicer

Theḍer-iyi-d awal

Tekkes felli sser

Udem n bururu

Di teẓgi ay (g)effer

 

Chanson XIV

 

A sidi Ṛebbi

I  d issebbwan lexrif!

Efkk-iyi Tasaεdit

m-llbus uḍrif

a Sidi Ṛebbi

ixelqen ṛṛemman

efkk-iyi Faṭima

m-rgalen yeγman

a Sidi Ṛebbi

ixelqen ţeffaḥ!

Ehdu Yamina

Ad tini: arwaḥ!

A sidi Ṛebbi

Ixelqen ifires!

Efkk-iyi el Yasmin

m-timmi teqwes

a sidi Ṛebbi

ixelqen ssferǧel!

Efkk-iyi Dahbiya

Bγiγ ad teǧel

A sidi Ṛebbi

Ixelqen abukar

Efkk-iyi Σini

Ad immet wemγar

A sidi Ṛebbi

I ţ-ibḍan s lḥif!

Abaεḍ tefkkiḍ-as

Abaεḍ isḥissif

A sidi Ṛebbi

A bu-icebbwaḍen

Efkk-aγ Σdidi

Sinef-aγ Σezṛayen

 

Couplets de danse

 

Ay aqcic aras,

Ay izimer aksas!

W’ibγan tiḥdayin

Iruḥ s At Σebbas

Refrain

A lala lala

Ay aεziz, a gma

Ruḥ-d εinani

Γer wanda i k-nenna

 

A εezza, εezza!

Taqbaylit tenza!

W’ibγan tibbucin

Iruḥ γer Taza

A ţeffaḥ n llqim

Inγa-yi ccuq-im!

Amγar d aciban

Issumet iγil-im

A lqed uγanim,

Terẓiḍ iman-im!

Amγar d aciban

Issumet iγil-im

A m-kulci ciṭuḥ

Tenγiṭiyi s rrḥuḥ

Iḍ-agi a ngen

Azekka a nruḥ

A tid ur nuriw

Eǧemt amur-iw!

Taguni ar ṣbeḥ

Ad ifreḥ wul-iw

Am lqed aqeded

Tenγiṭ-iyi aḥeded

Taxriṭ-iw tefreγ

Kem teqqareḍ efkk-d

A Ṭiṭem, a Ṭiṭem

m-tagust terqem!

Ţeffaḥ n leḥlu

Seg uẓar a (g) leqqem

M-yergel mesbuγ

Σelmiyi-d ad ebnuγ

Ma ulac, ad neqqim

Anida i γ-tuγ

A m-ixelxalen

Nekk-idem dayen

Teyya-ṭ ma ţeddu-ṭ

A neṭil s Ifnayen

Zzin aεeǧbun

Γer sut Wagnun

Aksum d aleqqaq

Ay sebγit leεyun

W’ibaγan aḥeččun

Izzenz aserdun

A d-yawi taqcict

Tusbiγt n laεyun

Ssabqa tatenit

Yerkeb ugellid

Taqcict tameẓyant

Lmakla uqeddid

Ay ul-iw hedden

Γef ayla n medden

Lqum d aṛumi

Ad fella-k cehden

W’ibγan tibbucin

Yeddu d terṣaṣin

Iḍil γef tizza

Yendeh: a tiḥdayin!

Tenna-yi teqcict:

A lǧid ulansi

Argaz d aṛumi

Tamγart tεussi

A ṭṭir amellal

I teddun d lmal

W’ibγan tibbucin

Γer Faṭma εellal

A ṭṭir bu-tferreţ

Ers-as γer tenqelţ

A d-teffeγ Yamina

Suden-as taḥenkkeţ

A lbaz bu-εenqiq

A leḥrir uḍliq

Tselbiyi Faṭima

D lmelḥ n wezniq

A lqed n tara

Γef i ǧǧiγ yemma

Tselbiyi teqcict

Isem-is Yamina

Ufiγ-ţ di tala

Tefkkayi-d swiγ

ḥuzaγ-ţ di tεenqiqt

ssudneγ-ţ eṛwiγ

εeddaγ d webrid

teγli-yi tcacit

lεeql-iw iṛuḥ

idda d Tsaεdit

 

Chanson XX

 

A bab n lefḍel

Deg-k ay nessuter

A Ṛebbi a maεzuz

Buxx-aneγ s sser

Bismillah a nebdu

Γurem ay nteddu

Ad ḥelleγ Ṛebbi

Ad ikm-id-ihdu

Adγaγ n činčin

A bu-teqbucin

Efkki-yid  taqemmuct

Ernuy-id tibbucin

A ṭṭir azerqaq

Inudan leswaq

Tibbucin bedden-t

Aksum d aleqqaq

Tenna-k ay aεziz

A ddeḥ bu-tecrurt

Ad dduγ yidek

Ad ǧǧeγ tamurt

Tenna-k ay aḥbib

A ccac lemǧeεeb

Tuεer lemḥibba

Win ur ţ-njerreb

I wass n lexmis

(ag) ceggeε ukyis

Argaz ulaḥed

Tamγart s lεelm-is

I wass n lǧemεa

Ddeεwa meqbulet

Taqcict tameẓyan-t

D tinn ay nebγa

I wass n ssebt

Ay teggul tetebet

Ar k-awḍeγ iḍ-a

Ma ibγa yemmet

I wass n lḥed

Teggul ma tenḥed

Ad gneγ yidek

Ma d medden ulaḥed

Ass n letnayen

Nesseḥḍer medden

Azekka a-nemlil

Γas ad a γ-nγen

I wass n _lata

Ma cekkreγ-ţ iwata

Teskecmiyi γef –sen

Nitni di tlata

I wass n larebεa

Teqqen-d ay tesεa

Mi mlaleγ yides

Teǧǧa-d rriwεa

Tenna-k ihayan

Llah ibarek

A nessu lefrac

A ndel s uḥayek

m-sebεa tecraḍ

deg ufus azelmaḍ

a w’iddan yidem

deg wass n leεyaḍ

 

chanson XXI

tin izewǧen aḥawi

maεduret a medden ma tru

inγa-ţ lweḥc d ikurdan

kul-yum la tessgan azṛu

ad tγaḍ aṛumi (b) Wahran

uday di Lqul ad iru

lemmer d’ig meẓẓi

a terǧuγ ad yimγur

lemmer d’ig ḥus

a t-dawiγ ma day meḍrur

ziγen argaz d aḥawi

acuγef iyi tgam leγrur

lemmer γer ssuq

a terǧuγ a d-yas leεca

lemmer γer lḥiǧ

ad iqḍu lferḍ d ssuna

ziγen argaz d aḥawi

acuγer iyi-tgam aya

tdehṛiyi rriba

ger imeṣḍan-is

ccεeṛ d amadaγ

(ag) ebren yixf-is

Ad tkcem tileft

Rnu arraw-is

 

Djamal Saadi 2019

 

 

Retour en haut

Numéro 114  Juillet 2021

 

Retour en haut

Numéro 114  Juillet 2021    

Le poème : 

 

YEHWA-YI

 

Sɣur  Muḥend At-yiΓil

 

Ttwaliɣ deg lekfen gar wallen

Ẓriɣ d lmut i d-ileḥqen

Ay aḥbib sfeḍ imeṭṭawen

Ma steqsan in’-asen

Ayen xedmeɣ yehwa-yi

 

Ddreɣ akken i lliɣ

Deg ’berdan lḥiɣ ḥfiɣ

Xedmeɣ akk ayen bɣiɣ

Deg dunit, dhiɣ ḍsiɣ

 

M’ara d-ttmektayeɣ

Tikwal ttendemmayeɣ

Sel-asen lhem ad yeffeɣ

wiyini cban iḍebbalen

 

Wḍeɣ imukan s leḥsab

Anda aḍar ur yettneqlab

Xemmeɣ-as ula i leɛtab

Qrib aqerru icab

Ay aḥbib sfeḍ imeṭṭawen

Ma steqsan-d in’-asen

Ayen xedmeɣ yehwa-yi

 

Sliɣ i medden fell-i heddren

D aɛebbuḍ-is i t-izuɣuren

Wiyi am tejlibt tɣeṭṭen

Ansa ɛeddan sɣubburen

 

Ḥemleɣ, ḍsiɣ rniɣ ttruɣ

Rebḥeɣ xesreɣ din-din ttuɣ

Ẓriɣ anda ara d-qḍuɣ

Wid yettɛuzzun ttɛuzzuɣ

Ay aḥbib sfeḍ imeṭṭawen

Ma steqsan-d in’-asen

Ayen xedmeɣ yehwa-yi

 

Wa d nekk rniɣ s wazal

Wicqa ma yeqwa yir-awal

Wiyi ttleqqimen yir-lfal

Axelxal ttwalint d ckal

 

Nekk, ur nekni ɣef tgecrar

Ur neḥmil times yir-sɣar

Cfut aḍar yeḍfer aẓar

Nekk, d amesmar deg usɣar.

Ay aḥbib sfeḍ imeṭṭawen

Ma steqsan-d in’-asen

Ayen xedmeɣ yehwa-yi.

 

Muḥend At-yiΓil

 

 

Asefru sɣur Ziri At-Mεammar

 

 

 


LES RUBRIQUES :

 

ACCUEIL         INDEX  GENERAL     NUMEROS PARUS

LIBRAIRIE      TELECHARGEMENT  SITES FAVORIS

 

             

Retour en haut

Adresse de messagerie électronique :  ayamun@Hotmail.com

Adresse Web : http://www.ayamun.com/

 

Retour en haut

 

tanemmirt, i kra iuren « ayamun, cyber-tasγunt n tsekla tamaziɣt » akked wid i d-yefkan afus.

ⵜⴰⵏⴻⵎⵎⵉⵔⵜ, ⵉ ⴽⵔⴰ ⵉⵥⵓⵔⴻⵏ “ⴰⵢⴰⵎⵓⵏ, ⵛⵢⴱⴻⵔ-ⵔⴰⵙⵖⵓⵏⵜ ⵏ ⵜⵙⴻⴽⵍⴰ ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ” ⴰⴽⴽⴻⴷ ⵡⵉⴷ ⵉ  ⴷ-ⵢⴻⴼⴽⴰ, ⴰⴼⵓⵙ.

 

Retour à Bienvenue

@Copyright  ayamun 2000


Dernière révision :
  31/07/2021               samedi 31 juillet 2021