21 ème année
Tidlisin nniḍen :
http://www.ayamun.com/telechargement.htm Inasiwen (claviers) : 1_ Anasiw
azegrar : clavier complet, deg-s ţ,Ţ, v, o, p ; deg-s taggaɣt (ḋ, ġ, k̇, ṫ)2_ Anasiw_n_mass_Sliman_Amiri : clavier complet, deg-s ţ,Ţ, v, o, p |
Prénoms algériens authentiques (mis à jour et augmenté)
2°) Chroniques_Timkudin : 3 temkudin sɣur Mouloud Sellam
Afeɛɛeṣ (La question)
Sɣur Henri Alleg, sbr 28-38
Asuɣel
n Ɛ.Mezdad, 1982
Charbonnier, imir kan, yuɣal-d
Charbonnier,
imir kan, yuɣal-d, yedda-d yid-s yiwen upara. Rran-iyi tikkelt nniḍen ɣer trisiti,
uɣalen ffɣen. Syin, ţruḥun, ţuɣalen-d, ad iyi-d-kksen
si trisiti ; imir kan ad iyi-rren, ţaǧǧan-iyi ad
steεfuɣ cwiṭ akken ad ṭfeɣ rruḥ. Ariḍa
zeṛreɣ Charbonnier yeţawi yeţarra ileẓwi-nni-ines ɣef
idmaren-iw, amelsay yiwen deg imi-s : » Anida tensiḍ iḍ-nni
uqbel ad k-id-neṭef ? » Sersen-d sdat wallen-iw tafuṭuţ
n yiwen umassay Ukabar ţnadin fell-as : « Anida
yella ? » Sakkdeɣ Charbonnier, abrid-a yedda-d yid-s
Erulin. Yelsa llebsa n
civil tgerrez dayen kan. Mi
bdiɣ kerrḍeɣ taɣect-iw,
iwexxer fell-i : « ɣur-k, ad d-yesusef. »
– I ma
yesusef-d, tenḥerwaḍ ? i s-yerra wayeḍ.
– Ur ḥemmleɣ
ara isusfan, εuffnen. »
Iḥar
ad ireg, yuggad ad yames. Yekker s ibeddi, ihegga iman-is ad yeffeɣ. Xemmeɣ ad iruḥ ad iεiwez anida ilaq, ihi ma ulac maḍi
sεeddaɣ ass nniḍen da, segmi i yi-d-ṭfen, ur
d-qqareɣ. Dinna kan irkeb-iyi lferḥ imi assa daɣen lewḥuc-a
ur iyi-ugaren ara.
Erulin
daɣen iruḥ, acu mačči aṭas i qqimeɣ iiman-iw.
Deggren ɣer tillas udderbuz yiwen umeḥbus nniḍen, d ineslem.
Mi d-teldi tewwurt, tkad-iyi-d kra tafat. Walaɣ amek iga : meẓzi
di leεmer, llebsa-s telha : urzen ifassen s leqyud. Yeḥrured-d ɣur-i,
yeqqim-d ɣer tama-w Ma d nekk, mazal-iyi ţergigiɣ, sya ɣer
da, ad d-dduqseɣ, ţnazaεeɣ, amzun afeεεes n
tristi ar tura ur i-yebra ara. Mi yi-iwala akken ţefriwiseɣ, ijbed-d
lbista-w iɣumm tuyat-inu igersen. Yeṭef-iyi-d, qqimeɣ ɣef
tgecrar akken ad becceɣ ɣer lḥiḍ, yuɣal iḥuma-yi,
ẓzleɣ. « Steεfu, a gma, steεfu » i
yi-d-yenna. Gemmneɣ ad as-iniɣ : « D nekk i d Alleg, zik d
amaray n Alger Républicain. In-asen
berra, ma tzemreḍ, ma qqimeɣ da, mmuteɣ. » Acu
tazmert teǧǧa-yi, ur iyi-ǧǧan lweqt. Imir kan tawwurt teṣeεseε-s,
sliɣ i yiwen yenna deg ugnir : « Acimi akka i d-terram ɣer
da, wagi ? » Wwin-t yid-sen.
Taswiεt
kan, uɣalen-d les paras-nni deg
sin. Saɣen-iyi-d taftilt s udem-iw.
Ruǧaɣ ad iyi-kecmen s teɣrit daɣen, acu ur iyi-nnulen
ara. Ɛerḍeɣ ad waliɣ
anwa-ten, ulac ; sliɣ kan mi d-yenṭeq yiwen deg-sen, meẓzi
deg leεmer : « Aεinfec[i] bezzaf, neɣ ala ? », wayeḍ
yerra-yas : « D tideţ, d ayen ur iqebbel
leεqel. » Syin, rgen.
Amecwar
ɣezzif, dduqseɣ-d mi saɣen tafat n trisiti. D sin iterrasen n
terbaεt n Erulin. « Mazal ur d-yenna kra ? » –
« Ur ţaggad, 5 ddqayeq kra din ad t-id-yini. » – Wayeḍ : « Aah !
Temliḍ-as i lieutna amek i sen-txeddmeḍ ? » – « Ih,
mliɣ-as ! » Imir kan
fehmeɣ tawaɣit tajḍiṭ teţraǧu deg-i.
Atan
ikcem-d Erulin deffir-sen. Yekna-d fell-i, yeddem-iyi-d, isenned-iyi ɣer lḥiḍ.
Yefsi-yi lbista, ibedd sdat-i, iḍarren-is ldin, εekklen iḍarren-iw.
Yekkes-d si lǧib-is taqirurt n zalamiṭ, iḥukk yiwet
tecεel, yesaweḍ-iyi-ţ-id armi s allen, akken ad iwali ma uggadeɣ. Yuɣal yeεna iffan-iw ɣer tkilbiṭ, yebda
yeserɣay deg-sen, yiwen yiwen. « D nnuba-k ! » i s-yenna i
yiwen deg imallalen-is. Winna yesaɣ tisufa n lkaɣeḍ tuɣ
ihegga-tent-id, yeεna lḥafer iḍarren-iw. Ur mbawleɣ, ur
iyi-yuli unazeε, dayen duzeɣ, mi yeserɣay deg-i Erulin, nekk
sikkideɣ deg-s, ur sadreɣ ara i wallen. Yuɣal yesseḍ, yeɣli
deg-i s teɣrit ɣer wadda uεeddis, yeţedwiwis, yeffeɣ-it
leεqel. « Dayen, temmuteḍ. Temmuteḍ. Tesliḍ ?
Ad d-tiniḍ, neɣ ala ?
Ihi, neɣ iẓzan ! Tebɣiḍ ad k-nɣeɣ tura kan,
eh ? Mazal ur nfukk ara yid-k. Teẓriḍ acu i d fad ? S fad
ara temmteḍ ! »
Lkura
(aḍru) yeskew iles-iw ; icenfiren, tagerjujt uɣalen
kkcekcen, qquren amzun d asɣar. Erulin yeẓra, afeεεes s
trisiti yesggray-d fad d ajujri, ulac win i s-isebbṛen. Yebra i ẓalamiṭ-nni,
yeṭef deg ufus lkar d ucabcaq n
zinc. « Sin
wussan-aya, ur teswiḍ. Mazal-ak 4 wussan, ad temmurḍseḍ. Aṭas,
4 wussan ! Ad tmecḥeḍ ibeccan-ik. » sdat
wallen-iw. S amezzuɣ-iw, yeţurar s
waman yesurug-iten ɣer lkar, ihedder, irennu : « Mmeslay-d,
ad tesweḍ… Mmeslay-d, ad tesweḍ. » S yiri n lkar-nni, ileddi
icenfiren-iw. Anagar aḍad n waman i yeǧǧa deg-s, ţwaliɣ
aman isemmaḍen mi neggin dinna, acu, tiqit ur iyi-d-tṣaḥ. Yuɣal
Erulin yerra-ţ i taḍsa d umeεlek mi ţaεraḍeɣ
ad sweɣ, ţneεţabaɣ du rrayeε. « Init-asen i
wiyaḍ-nni ad d-asen ad walin afeεεes n Tantale. » i
sen-yenna s uqesser. Atenad ččuren-d amnar kra n les paras, ɣas akken ddbedbeɣ armi d ulamek, refdeɣ
aqerru-w, ggumaɣ ad sikkdeɣ aman-nni akken ur ţferriǧen ara
deg-i lewḥuc.
« Ur
ţaggad, mazal nesεa tasa. Ad ak-nefk ad tesweḍ. » Yesaweḍ-d
armi d icenfiren-iw lkar-nni
yeččur armi d iri. Kukraɣ ad t-nnaleɣ : yuɣal,
yebbi-iyi deg anzaren, iḍegger aqerru-w ɣer deffir, yesureg lkar-nni
s aqemmuc-iw : aman-nni ččuren d lmelḥ, merreɣit d
axessar.
Qqimen
steεfan cwiṭ : d ddqiqat neɣ d tisaεtin, atan ikcem-d Lqebṭan Devis, s
timmad-is. Ddan-d yid-s Lorca, Erulin akked d upara-nni aεlayan
yeţekkin deg ufeεεes n wass larbεa. Sennden-iyi ɣer lḥiḍ,
Lorca icudd-iyi tiɣemdin-nni deg umezzuɣ d uḍad. Mi d-twet
tsuqest, ad dduqseɣ, ma d asuɣu, ulac, duzeɣ uɣaleɣ amzun
d tamacint. Iwehha-yas Devis akken ad yeḥbes.
Yeqqim
ɣef tberduεt, cwiṭ akken yella lqedd-iw, la yeţkeyyif,
yeţmeslay s wawal amecṭuḥ,
ameslay-is mačči am widak nniḍen, tiẓzifen zgant zedɣent
ameẓzuɣ. Acu iɣef yeţmeslay dayen ur nesεa ara azal
nezzeh, ur neεna taluft iɣef bɣan ad d-qirreɣ segmi i d-wwḍeɣ
ɣer da.Yebɣa ad iẓer ma ddeqs ijirnanen i ţekkin di
Tejmaεt n Tɣamsa (Fédération de
la Presse). Mer zmireɣ, ad as-rreɣ awal, acu, gguman icenfirew-iw
ad mbiwlen, qquren, kkawen, seg taɣect-iw anagar azwu, ulac ssut ara
d-yeffɣen. Ɛerḍeɣ ad as-d-iniɣ isem n kra ijirnanen,
neţa ikemmel asteqsi-ines, amzun d imeslayen-is imenza : «
I Maurice Audin, d ameddakel lεali, neɣ aha° ? » Dinna, d
kra i yi-d-yeqqsen : faqeɣ-as amek ara ţ-id-yawi alamma yeseɣli-yi-d,
ad as-iniɣ ayen akk yebɣa ad t-iẓer. Ɣas akken ddbedbeɣ
akk s teɣrit d ufeεεes, zzreɣ dayen, yiwet n tekti treṣsa
deg uqerru-w : ur ilaq ad iyi-d-seɣlin,
ur ilaq ad iyi-sxedmen. Dinna zemmeɣ imi-w dayenni.
Dɣa,
Devis yeffeɣ-it leεqel, yuɣal d wayeḍ : yesbedd
lqedd-is, yeɣli deg-i s teɣrit
s udem-iw. Aqerru-w yeţleɣway akkin d wakkad s isebbiḍen i
yi-d-yeţceggiε, acu ur asen-ḥulfaɣ ara maḍi, ula d
allen-iw ţɣimint lḍint mara
d-teɣli deg-i tyita. Yuɣal ibedd, yenna-yasen ad d-awin aman.
« Dayen, neεreḍ yakan, a mon
capitaine », i s-yenna Erulin. Akken, yeddem abidun d lkar-nni i
s-d-mudden. Yexdem akken yexdem am lieutna llina : ibedd sdat wallen-iw, yebda yesurug aman deg
ucabcaq ɣer wayeḍ, yesaweḍ lkar ar icenfiren-iw, ur ilaq ad
ten-sbezgeɣ, syin, akken iwala ur as-εbiɣ ara, ur nudaɣ ara
akk ad sweɣ, yesers-it di lqaεa. Ɣliɣ ɣef idis. Mi ɣliɣ,
gliɣ s lkar-nni, sneɣleɣ-t. « Sfeḍeḍet mliḥ,
i d-yenna Erulin, ur ilaq ara ad yelleɣ. »
Mi-iwexxer
Devis, yeddem amkan-is Erulin, taɣect-is d tarqaqt, yebda yeţuɣu
nnig uqerru-w : « Dayen temmuteḍ. D asulef aneggaru. Daymi
i d-yusa lqebṭan. » Yiwen upara, neţa d Lorca i d-yekcem,
yeqqim di tɣerɣert, di teɣmert. Yesuffeɣ-d tameẓyant-is,
yesusem, la yesikkid deg-s ma ur ţ-ixus kra, syin
yesers-iţ ɣef tgecrar, amzun yeţraǧu lamer. Imiren, Lorca
yesukk deg-i tanaεurt, yeţceggiε-iyi-d tisuqas ur wwint, ur
rrint, yerna am akken yefcel. Tisuqas sduqqusent-iyi ; acu, dayen nniḍen
i uggadeɣ. Fuma, walaɣ deg tɣerɣert, tama n lḥiḍ,
tiɣemdin annect-ilatent ɣellfent s udlal n lkaɣeḍ, wissen
daɣen acu ufeεεes i yi-d-ţheggin d ajdid. Xemmeɣ, s
tmenjert am ta zemren ad iyi-d-qelεen accaren : wehmeɣ deg
iman-iw, imi ur tzad ara fell-i tuggdi : duzeɣ dayen, ţsebbireɣ
iman-iw, deg ifassen anagar 10 waccaren i yellan. Mi sensen tafat, ḥrurdeɣ
armi d lḥiḍ, ufiɣ ziɣen mačči d tiɣemdin,
d ajeεbub uqadus i d-yeffɣen deg lḥiḍ.
Yuɣal-iyi
uxemmem d tεekkemt, simal simal teţaẓzay, tawla ur iyi-tesuffeɣ
ara di leεqel-iw, rriɣ-d s lexbar ur zmiren ara ad iyi-feεsen
nnig wannect-en. Abziz n wayen iɣef nhedder yakan yerza-yi-d s allaɣ : « Agerbuz
ɣur-s tilisa : mara ggtent tfidiwin fell-as, ul iḥebbes. »
Sin wagguren aya, Djegri, d ameddakel-nneɣ, meẓzi maḍi, akka i
yemmut deg yiwen udderbuz n lberj
Sesini, anida ţilin « ibiriyen
idalen » (bérêts verts) n lqebṭan Faulques.
Qqimeɣ
ddeqs akken armi teldi tewwurt tikkelt nniḍen. Walaɣ ikcem-d Erulin,
ddan-d yid-s sin ifesyanen werǧin i ten-walaɣ da. Akkin i tillas,
yiwen deg-sen yeqqumec-d sdat-i, yesers-d afus-is ɣef tayeţ-iw, amzun
akken ad iyi-samen : « D nekk i amallal n Général
Massu. » Ziɣ d Lieutna Mazza. « Liḥala
ideg telliḍ, tɣaḍeḍ-iyi. Akken tesawḍeḍ 36
iseggasen : meẓziyeḍ i lmut. » Yezzi ɣer sin-nni nniḍen,
yenna-yasen ad ffɣen. « Yebɣa ad yemmeslay yid-i
kan. » i sen-yefta. Mi temdel tewwurt, neggra-d kan deg sin :
« Ẓriɣ
tuggaḍeḍ ad slen tqarreḍ-d. Yiwen ur isell, yerna ad k-nerr
ddaw leεnaya-nneɣ. Ini-d kra n wacu teẓriḍ, tura kan ad
k-skecmeɣ ɣer temnaṭ n yefrelmiyen. Ad ak-ggaleɣ, 8 wussan
ad ţ-id-tawiḍ di Fransa, keč d tmettut-ik. Mulac,
temmeččeḍ ! »
Iruǧa
ad as-rreɣ awal. Awal i d-iẓuren imi-w d wa : « Ɣas,
anef ! »
«
Ɣur-k dderga, i ikemmel, zemreɣ ad ten-ẓreɣ : ma tebɣiḍ
ad asen-iniɣ ssneɣ baba-tsen ?... Amek ihi ? Ur tebɣiḍ
ara ad d-temmeslayeḍ ? Ma teǧǧiḍ-iyi ad ffɣeɣ,
wiyaḍ-inna tura ad d-uɣalen.
Ulac win ara sen-igen aleggam. »
Qqimeɣ
ggugmeɣ. Yekker, uqbel ad yeffeɣ, yeseggra-yi-d : « Neɣ
meqqar kan iman-ik, d aya kan i k-d-yeqqimen. »
Sliɣ
mi yemmeslay kra d widak yellan deg ugnir : « 10 neɣ 15
iseggasen i sen-ččuren aqerru, win yeţwaṭfen amesaly
ulac : iweccem
allaɣ-nsen. »
Faqeɣ
tura kan i zeggreɣ amecwar nniḍen : dɣa, imiren, kecmen-d
sin les paras. Fsin-iyi leqyud ifassen, ḥuman-iyi ad
d-kkreɣ, syin wwin-iyi timɣaltin armi d ssḍeḥ. Mi nedda 2
n tedrujin, ad bedden akken ad d-rreɣ nnefs. Les paras nniḍen i
d-nemlal di tedrujin neɣ deg isebdaden,
ţmeεliken fell-i : « Ɛni alamma tbubbem-t ?
Ur yezmir ad yelḥu iman-is ? » – « 12 n swayeε i
iεebba, ta deffir ta. » i sen-yerra yiwen deg widak i
yi-ţwellihen, amzun ad asen-yesefhem. Syin nuder-d armi d axxam nniḍen.
Anida ifukk yiwen ugnir
Anida
ifukk yiwen ugnir, tama n ẓelmeḍ, skecmen-iyi ɣer silul :
d taxxamt ucucef werεad tfukk i
rran akken. Yiwen deg les paras-nni
yeṭef-iyi seg iḍarren, wayeḍ seg tɣerdin, sersen-iyi ɣef
ussu, deg tasga. Sliɣ-asen mi ţemcawaren ma
ad iyi-rren leqyud neɣ fiḥel. « Ur yezmir ara ad yembiwel, fiḥel
ma ncudd-it. » Wayeḍ yegguma : « Nezmer ad
nendem. » Syin, cudden ifassen, mačči ɣer uεrur,
urzen-ten ɣer sdat. Ḥulfeɣ ters fell-i ccedda dayen kan.
Tama
ufella n lḥiḍ, ɣef yeffus, tafat n temdint d taderɣalt
tkeččem-d alamma d taxxamt seg teḍwiqt yezḍan s lexyuḍ
« barbelés ». Yeɣli-d
yiḍ. Seg usrag[ii], icruben ugemris yuɣen leḥyuḍ
werεad jeggren ţkaden-iyi-d amzun ddren, ɣebbun, ţuɣalen-d,
uɣen allaɣ-iw tehba tawla. Ɣas tifucal i d-yeɣlin fell-i, iḍes
ur d-iris ara : mazal ides[iii] yedduqus, ifeṭiwjen neqqren deg
allen-iw. Sliɣ-asen mi heddren fell-i deg ugnir : « Efk-as
ad isew, cwiṭ cwiṭ kan i ssaεa, mulac ad yemmurḍes. »
Yiwen
deg les paras-nni i yi-d-iṣubben, d ilemẓi,
ameslay-is n Fransa, ikcem-d, yewwi-d yid-s taferṣadit,
idel-iyi-ţ-id. Yefka-iyi swiɣ, cwiṭ maḍi, acu rẓiɣ
fad. « Amek, ur teqbileḍ ara ayen i k-yenna Général Massu ? » i
yi-d-yenna. Taɣect-is ulac deg-s anbac. « Acimi tugiḍ ad
d-temmeslayeḍ ? Tugiḍ ad txedεeḍ atmaten-ik ?
Tesεiḍ tebɣes keč yeṭfen annect-a. » Nniɣ-as
acu-t wass ideg nella : d lǧemεa tameddit ; ass n
larbεa i bdan deg-i afeεεes.
Deg
ugnir, zzhir d win yezgan, dderz d ulaɣi, sya ɣer da ad tkad taɣect
tarqaqt n Erulin mi yesunuḍ. Deqzalla, sliɣ i suɣat d udewes[iv] rriba-nsent d ayen kan, qerbent-d maḍi,
di texxamt-nni n sdat. D tamettut i ţfeεεisen. Teţkad-iyi
am akken d taɣect n Gilberte, tamettut-iw. Armi zzrin wussan i faqeɣ
xelḍeɣ.
Kra
yekka yiḍ, armi cwiṭ ad yali wass, ţfeεεisen. Teffɣen-d
seg lḥiḍ yellan gar-aneɣ, selleɣ i udewes, anazeε,
asmermeɣ ddaw tekmamt, rreggmat, tiyitiwin. Assen i ẓriɣ, d wa
i d ccɣel-sen, d win yezgan mara d-yeɣli yiḍ, akka i d tannumi
deg uxxam-a. Ssuɣat d unazeε ţekkin yal imir deg zzhir n
« uxxam anida ferrnen », les paras duzen dayen ur asen-sellen, ma
d imeḥbas iεeddan sya ulac
win ur nru s lkerh d lmenker mara slen tikkelt tamenzut i ssuɣat n wid
ţfeεεisen.
Ruḥeɣ
am akken yeffeɣ-i uktatay[v]. Armi d tafejrit i yi-d-yusa yiḍes. Ur
d-ukiɣ armi yedda wass s waṭas, mi yi-d-yewwi subba yiwen upara : seg wass n larbεa ur
εriḍeɣ lqut. S ccedda i sbelεeɣ kra tɣenjawin :
icenfiren, iles, annaɣ, rɣan akk selxen s lexyuḍ n trisiti.
Tifidiwin nniḍen, tirɣi deg
taɣma, deg idmaren, deg iḍudan, kra din yesursuḍ. Apara-nni yekkes-iyi leqyud, din i faqeɣ
ur zmireɣ ara ad sembiwleɣ afus-iw aẓelmaḍ, yeggursel,
iduz. Tayeţ-iw taẓelmaṭ tεekkel, ur zmireɣ ara ad
saliɣ iɣil-iw.
Azizwu,
uɣalen-d lewḥuc ɣur-i. Atenad myefken ţiεad deg
txibbuṭ-iw. Usan-d akken ma llan : lεesker, ifesyanen, d sin d civils ( n
la DST, ulac din ccek) werεad i
ten-walaɣ. Bdan ameslay gar-asen, amzun ur lliɣ dinna.
« Amek
ihi, yegguma ad d-yehḍer ? i d-yenna yiwen deg civils-nni.
– Ur nḥar
ara, i d-yenna umṛay-nni, akken ma llan, akka i
ţ-id-ţawin : ad as-neqqim aggur, sin neɣ 3, yiwen wass ad
d-yehḍer.
– Wagi
am Akkache neɣ Elyette Loup, i d-yerna wayeḍ. Teẓram acu yebɣa ?
Ad yuɣal d « afeḥli », ad as-ṣemren taplakt di lḥiḍ
sya d imeyyaten iseggasen d afella. »
Yeseḍs-iten-id s tqecmaεt-a.
Ibren-d
ɣur-i, iḥekker deg-i, yecmumeḥ : « Aqla-k ggerzen-k !
– D
neţa iwumi yehwa, i yenna Charbonnier.
– Ur
yeclig deg ucemma, i d-yenna Erulin, ama
di tmettut-is, ama deg arraw-is : axir-as Akabar. »
Yesers-d
fell-i aḍar-is yelsan ameddas, amzun d kra i d-isegged ; syin, am
akken imir kan i d-yemmekta deqzalla :
« Teẓriḍ neɣ ala ? tameddit-a ara d-rsen warraw-is
di ruplan. Ad asen-d-tas nnekksa. »
Bdan teffɣen, ma d Devis akked
Charbonnier amzun faqen ur ten-umineɣ ara, bedden deg umnar :
« D
tideţ, ula d arraw-ik ur k-ɣaḍen ara ? » i d-yenna
Lieutna. Susmen cwiṭ, syin
Charbonnier yeseggra-d :
« Ihi !
ad temmurseḍ !
– Ad
slen berra amek i yi-tenɣam ! i s-nniɣ.
–
Aha° ; ulac win ara yeslen.
– Awah, i s-rriɣ, ulac ayen ur
neţemmeɣ. »
Azekka-nni
lḥedd, yuɣal-d neţa d Erulin, ur qqimen ara aṭas. Deg sin
yid-sen, ţecmumuḥen.
« Ihi, ur tbeddleḍ ara rray, i d-yenna Charbonnier. Imi akka, yella
wayen i k-yeţraǧun. ɣur-neɣ ţawil scientifique
(yettekka ɣef urbib n wawal scientifique) s wacu ara k-id-nesenṭeq.
Mi ffɣen,
sṭebṭbeɣ di tewwurt, nniɣ-asen ad iyi-snekren. Sendeɣ ɣer yiwen upara, ṭekkaɣ ɣer lḥiḍ
armi d takkuzint, sbezgeɣ cwiṭ udem-iw. Akken wteɣ ad serdeɣ ;
apara nniḍen – d aṛumi-nni
Lezzayer yeţekkin di terbaεt n Lorca – yesekcem-d aqerru-s di tewwurt, inṭeq-d ɣur-i, s
umeεlek : « Amek ? ccwi cwiṭ ? »
– Rriɣ-as, ula d nekk s umeεlek : « Ccwi, qrib ad tkemmlem
ayen teǧǧa-m. » Bɣiɣ ad t-id-ṭfeɣ s wawal,
ad ẓreɣ ayen i yi-ţ-heggin, bɣuɣ ad ẓreɣ
acu i ţawil-agi « scientifique »
i yi-ţraǧun. Yerra-yi-d kan s lebɣeḍ : « ɣur-k
lḥeqq, ur nfukk ara, ad ak-neqqed udem-ik. »
Numéro 108 Juillet 2020
1_Quand les charlatans et les ignorants envahissent le
terrain !
Llan kra milmi i d-tebdiḍ awal ɣef kra, ad ak-inin
nessen-it, yerna ad ak-d-yeţɛawad ayen i s-d-yeḥka baba-s d
jeddi-s ad ak-yeqqar ulac win yessnen am nutni, meḥsub zwaren medden ar
tussna, ḥudden-d tamussni, ur ẓrin dakken kullec d
ajeṛṛeb deg unnar, mačči d awal kan (pour eux
l'expérience et la théorie c'est la même chose).
Milmi i d as-d-tmeslayeḍ ɣef ḥedd
nniḍen ɣas ulamma yella kra i d-yesnulfa di ddunit, ad ak-d-yini,
winna ulac dacu yessen maḍi d akellex i geţkellix kan.
D wigi i d imdanen yeddren s tkerkas d txidas, tidet
ɣur-sen ur texliq.
Deg lawan-agi n uleqqem, wigi tura zgan qqaren i medden,
xedmet akka mačči akka, yiwen ad ak-yini "ur ţleqqim ara
deg "uḥeggan" ( deg yebrir ), acku yekkat "buyidis "
asɣar (la carie blanche attaque le bois ), wayeḍ ad ak-yini ur
ţleqqim deg "nnisan " (deg maggu), acku milmi tleqmeḍ deg
ussan-a, tazemmurt-nni ur teţarew ara, kra nniḍen qqaren llan tlata
wussan deg useggas gar uḥeggan d nnisan, milmi i tennuleḍ neɣ
tsumaḍ aseklu ad yeqqar.
Tigi yakk d tikerkas ur nesɛi lsas, abyudis (carie
blanche ) d aṭan i d-yeţasen di yal lawan, ladɣa deg yir
axeddim i d-yeţnulfu, tazemmurt ma yella ur teţarew ara, ilaq-as
ufras yelhan (une bonne taille), neɣ d yir ṣṣnef n uzemmur
iwumi ilaq ubeddel n uleqqem s ṣṣnef nniḍen (un olivier qui
ne produit pas nécessite une bonne taille,ou un surgreffage avec une autre
variété plus productive ), ma d ayen yerzan tlata wussan-agi i d-qqaren, ulac
akk dacu iṣeḥḥan din, acku zemreɣ ad
awen-d-iniɣ,ulac ass ideg ur nnuleɣ ara tazemmurt neɣ aseklu
nniḍen, yerna ulac tin yeqquren acku yezga uxeddim fell-asent, ala win ur
nxeddem ara iwumi ţɣarent ṭṭjuṛ.
Wali tura kečč, ula d tamussni ar ɣur
imeslab-agi temgarad, yal wa dacu i d-yeqqar, dɣa ma
tesmuzegteḍ-asen yakk ur txeddem kra maḍi, deg waggur n yebrir d
"leḥṛam" deg waggur n maggu d "leḥṛam
", meḥsub qqim kan am nutni ur xeddem ur geddem.
Ɣur-sen ula d ussan mgaraden, llan wussan yifen
wiyaḍ, am yimdanen, llan waklan, llan sslaṭen.
Ussan yakk lhan, ulac wid yemgaraden ɣef wiyiḍ, di
tmura yuẓan ar zdat, yal ddqiqa teswa, ddren s uxeddim d tussna.
Ihi ad d-iniɣ ass-a i wid yebɣan ad leqmen, dakken
lawan n lqim uzemmur ibeddu milmi llan waman deg usɣar (deg taggara n meɣres( mars) ar taggara n maggu (mai ).
Akka i ţ-id-nufa ar wid ixeddmen mačči ar wid
iheddren.
2_D adabu neɣ d asafu ? La kabylie brûle, pourquoi ?
Γef wakken d-cfiɣ , di
1962 armi d iseggasen ineggura n 1980 , werǧin tecɛil tmes am tura ,
ɣas ulamma tettili di tzegwa timeqqranin ibeɛden ɣef tudrin .
Aniwa di tsuta-nneɣ di temnaṭ-nneɣ ,
ur d-necfi i tmes yekkren deg udrar n "Buni " nnig " YIɣil
Ali" n At-Ɛebbas deg useggas n 1968 , texdem axettaṛ
acḥal n wussan nettat d zzhir, qqaren ula d wid iṛuḥen ad
tt-ssexsin ,aṭas n wid yerɣan , zellfen mmuten !
Maca times yellan tura tkecm-ed ar tmurt n leqbayel deg
yiseggasen n 1990 asmi i d-tekcem tsertit i ɣ-d-yefka udabu i wakken ad
aɣ-yessedhu . Imiren i neǧǧa tamurt ,nɣunfa-tt neɣunza-tt , ur nneqqec ur
nmegger, kullec yeqqim d lbuṛ . Tajmaɛt n taddart yesddukulen
imazdaɣ-is uɣalen bḍan ɣef tɣiwanin anda ttnaɣen
ɣef ukersi .
Tajmaɛt n leqbayel tṛebba-d irgazen ixeddmen
tudrin-nsen ,tella tcemlit tella twizi , imdanen
xeddmen mebla aṣurdi . Zik aqbayli yessewway ɣef yesɣaren
, iferres ar yiri iberdan d iɣezran ur yeǧǧi ayla-s . Tilawin ,irgazen, arrac, ladɣa timɣarin d
yimɣaren zgan ɛussen anda ad d-yeɣli usɣar ad t-jemɛen
ar wexxam , yuɣal wesɣar d asafar ,ur t-tettafeḍ la deg
uḥriq la deg yiɣzer , ad t-tectiqeḍ deg yisafen neɣ di
tẓegwa , ulac ara yerɣen deg ugama, ala aseklu zegzawen i
t-icebbḥen.
Deg unebdu igran megren , ur
d-yeqqim usaɣar neɣ walim di lexla , kullec yebrez iwenneɛ . Ur
tettafeḍ "plastic " neɣ "taqerɛet n lbira "
ideg ara tecɛel tmes . Amdan yettwaṛebba ar
yiri n lkanun mačči deg uɣerbaz bu lehmum .
Imdanen ttnejmaɛen yiwen wass di dduṛt iwakken ad frun timsal
iceɣben yakk imezdaɣ n taddart ,
tteffɣen d tacemlit , ad berzen iberdan d tliwa , ulac tin izeglen.
Ihi amek tenwiḍ ad tecɛel tmes ay amdan ! Tura
nettṛaju " taɣiwant" n udabu ma yella kra ara texdem , nekkni nessamas agama , ntett nxeṛṛa
,necba ibekkan n tẓegwa , neqqar d adabu i ɣ-igan akka ! D tidet ur
ḍlimen ara wigi d-yeqqaren d adabu i d ssebba ,acku nedda di
lǧerra-s ,yerra-yaɣ d ifenyanen , neskiddib nesqizib ,nettakwer
nettgabaṛ deg watmaten, nḥemmel aṣurdi ifaq-aɣ
,nuɣal d iɣyal irekb-aɣ , yes-neɣ mazal ad yurar , ass-a
iɛewwl-ed aḍ aɣ-yezlef am buzelluf deg wass n lɛid ! Ad
aɣ-yessenger, nuklal-it !
3_ ṢṢMAYEM.( 25 yulyu -
2 ctember)
Ṣṣmayem bḍant ɣef snat n talliyin :
1_ Ṣṣmayem unebdu ibeddun ass n 25 yulyu ttfakant
ass n13 ɣuct , ttaṭṭafent azal n 20 wussan.. D aɣamac,
degmi yeṣṣenṭay lexrif , nettaf
tabexsist tamezwarut , tikwal d takermust neɣ d taɛeqqayt n
tẓuṛin deg ugazu.
Zik asmi ay ttwaṛebban yimdanen ,
xeddmen ayen iwumi qqaren tamuqqint ( tamuqqunt) , meḥsub ulac deg
taddart win ara -d- yekksen tabexsist alarma yecreɛ ( yewwa s tuget ) ,
ɣas ulamma deg wayla-s.
Ttgallan yirgazen deg tejmaɛt dakken ur d-kkisen
tabexsist s ifassen-nsen neɣ ur ẓrin win i tt- id-yekksen, ɣas
d aqcic amecṭuḥ . Zgan xeddmen akka, iwakken ad yili umur n welway
d wefsar n tazart , tazart ay ttaǧǧan i
tegrest . Γas nḥafen yimdanen , ssnen amek
ara qablen ussan n ccedda .
2_ Ṣṣmayem n lexrif beddunt ass n14 ɣuct
ttfakant ass n 2 ctember, yettiḥliw kra n cwiṭ , ineqqes
lḥuman, yettewwa yal ṣṣnef n tbexsisin d tẓuṛin s
tuget , acku llan leṣnaf n tneqqwlin ur nettewwa ara zik , am ubuqal
(abuɛenqiq) d uɛarus, ihi d yiwet n tallit ideg yettaf iman-is
weqbayli, ladɣa zik-nni, acku yečča akken iwata , yerna
yejmeɛ tazart i yefser di ṭṭaṛḥa s ufella n
tdeknin, ara yessexzen deg yikufan i ccetwa. Nezmer ad d-nini 40 wussan n
uɣamac n ṣṣmayem ttqabalen deg uwitay n tfellaḥt
ɣur iqbayliyen 40 wussan n usemmiḍ qessiḥen n llyali
tiberkanin d tmellalin i d-yezgan gar waggur n Dujember d Yennayer.
Di ṣṣmayem yettkaw wesɣar n yisekla , tteffɣen-t waman akken qqaren . Dɣa
imiren ibeddun yimdanen ttekksen-d tiṛeggwaɣ ,
d imextafen i wezway n uzemmur , acku asɣar milmi teffɣen waman ur
yettcerrig ara . D yiwet n tallit ideg ttheggin isɣaren swayes ara qablen
tagrest mm igeffuren d ideflawen .
Mouloud Sellam
Numéro 108 Juillet 2020
Dictionnaire_de_proverbes_Remḍan_At_Menṣur_3eme_Edition.pdf
Ageldun-amecṭuḥ_St-Exupery_Tasaɣelt_sɣur
Habib-Llah-Mansouri
Aglam-deg-wungal-n-Amer-Mezdad-Ass-nni,
sɣur Ferhane Badiaa
RECUEIL_DE_PRENOMS_AMAZIGHS_Md_Akli_HADDADOU.pdf
ITIJ_BU_TCERKETT_Taher_Djaout_tasuqilt_Samir_Tighzert.pdf
La_Babel_du_Ponant_2eme_partie_Ali_Farid_Belkadi.pdf
Aglam_deg_wungal_n_Amer_Mezdad_Ass-nni_FERHANE_BADIAA.pdf
DESCRIPTION_ET_HISTOIRE_DU_MAROC_Leon_GODARD_1860.pdf
APERCU_SUR_TRENTE_TROIS_SIECLES_DE_L'HISTOIRE_DES_IMAZIGHEN.PDF
MUHYA_SI_PERTUF_traitement_de_texte.pdf
Revue Izen Amaziɣ, 3 numéros :
Textes berbères de l'Aurès_
Parler des Ait Frah
Romans
et ambiances dans la maison kabyle traditionnelle.pdf
La_Kabylie_Recherches_et_Observations_1833.pdf
Jules_Maistre_Moeurs_et_Coutumes_Kabyles_1905.pdf
Tighermin_yemmeccen_Sari_Med.pdf
MOULIERAS_Auguste_Une_tribu_Zenete_anti-musulmane_au_Maroc_Les_Zkara.pdf
LA_LANGUE_BERBERE_EN_AL_ANDALUS_Md_Tilmatine.pdf
Inédite, une pièce de théâtre de
Idir Amer :
Idir_Amer_Ay_Afrux_iferelles.pdf
Inédite, Dom Juan de Molière, en langue kabyle :
DOM_JUAN_LE FESTIN_DE_PIERRE_MOLIERE_SI
YEHYA_TASEGLULT-S-UDΓAΓ.PDF
Dictionnaire_Francais_Berbere_Antoine_JORDAN.PDF
Les_Cabiles_et_Boudgie_F.PHARAON_Philippe_libraire_Alger_1835.PDF
Habib-Allah_Mansouri_Inventaire_des_neologismes_amazighs.pdf
Ddem_tabalizt-ik_a_Mu_Kateb_Yacine, version bilingue
Ad lemmdeɣ tamaziɣt n Hamek : http://www.ayamun.com/adlis-usegmek.pdf
Belkacem Bensedira_Cours de langue kabyle_Adolphe
Jourdan_1887
JM_DALLET_LE_VERBE_KABYLE_FDB_1953.pdf
AMAWAL_TUSNAKT_H.SADI_1990.pdf
CHANTS_BERBERES_DE
_KABYLIE_Jean_AMROUCHE_CHARLOT_Ed.1947.pdf
OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome1_FDB_1971.pdf
OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome2_FDB_1971.PDF
Plus de livres dans notre rubrique Téléchargement :
http://www.ayamun.com/telechargement.htm
Numéro 108 Juillet 2020
·
M’ar
a k-yeṭef “lebluz”!
Sɣur Mqiddec Abizar
“Still got the blues for you”
Senseγ
tafat, ẓẓleγ γef umeṭreḥ, allen-iw ewten-t
γer ssqef...aţaya tusa-d yemma teţaḍṣa, tewwi-d
“asidi”, tenna-k “erraγ-t tṛa ar manyuṭufu!”...kkreγ
felli erriγ-t-id...
Tenquqel tegniţ, taxxamt rgagin leḥyuḍ-is...yemma tecreh,
tekker fella-s ad tecḍeḥ; d wa i tḥemmel “ blues the
healer”..."John Lee Hooker"...!
“asidi-ya” akken i s-nesla tikkelt tamenzut nekk d yemma, aṭasaya tura...
Ussan-nni d tafsut, ussan ideg ur yelli uḥebber, ussan n talwit...
Nekk d yemma akken i s-nekker i tmusni n ddunit!
Ger icennayen akk n “blues” d wagi tḥemmel yemma, John Lee Hooker, teqqar
yesseglaf, ccna-s iţeγẓaẓ...ccna ma yeţeγẓaẓ
yelha!
D yemma i yisḥemlen "John Lee Hooker"...nekk sḥemleγ-as
“Trotsky”...
Qqareγ tazmamt γef tudert n “Trotsky”, aţaya tewḍed
tenna-k: “mi ar a terked tegniţ aṭas, teţuγal tudert
tesbeḍ teţimsus, ilaq dima kan a s-neţales aleqqem, yarna s
wudem amaynut”
Nniγ-as “hata tura "Trotsky" daya i d-yeqqar, yeqqar tagrawla
ilaq dima, tagrawla ur tḥebbes ara ...”
Tekker tekksiyi tadlist-nni i qqareγ akken, tebda la ţ-teţani,
tseεeddi tawriqt deffir tayeḍ, txeẓriyi-d, tuγal tenna-k
“ma yella dγa "Trotsky" akka i d-yeqqar, nekk aqli seg wass-a
ddiγ d llem-is!”... seg wassen i tuγal yemma d
"tatrutskist"...amzun akken tufa abrid yessufuγen...
Nekk tadyant n “Cronstadt” tesseγliyi "Trotsky" deg ul,
kifkif-ten akk, garak ewḍen ar leḥkkem ssnen dacu
ixeddmen...kifkif-ten akk...akk!
Yemma ur zṛiγ dγa ma mazali-ţ d "tatrutskit"
neγ ala! Nekk xarṣum dayen!
Ccix
Muḥend yiwwas kra i d-yenna nuls-as-d; tazmamt “Yenna-yas Ccix
Muḥend”, deg tmazirt i yiṭij i s-neqqim nekk d yemma; yeγli-d
yiḍ mi ţ-nekkfa, nerna-d tirni ar tirni, yemma tenna-k “aya
ẓẓay mačči d menwala!”... d amaẓẓay s tideţ!
Imiren dγa
i yi-d-tmmeslay yemma γef “Ipikuru”, tenna-k “aya diγen d tamusni
tameqrant!”... “ddunit n win yeswan, yezhan...ur ţeg
ccan la i wayen yezrin la i wayen i d-iteddun, stummen s wass ar d-ifakk,
t-tixerḍ-as i ddunit ad teddu ‘f yiman-is...i wacut uḥebber!”
Isefk dγa ad dluγ γef "Ipikuru-yagi", yemma mi
d-tmeslay γef tγawsa almi telha...Ipikuru-yagi ilaq-iyi ad
zṛeγ amek!
Ttekkaγ
γef tqeffilt umanyuṭufu, yuγal-d "John Lee Hooker"
γer ccna:
One night, I
was lying down
Feeling so bad, so low, so low
My woman had left me
Blues came along and healed me
…
Healed me, healed, healed, healed
It healed me, it healed me, to heal me…
Yemma teţaḍṣa…teţaḍṣa
kan…!
Numéro 108 Juillet 2020
par Yahia
Hider
18 février 2020 ·
Les Etats Nord-Africains, dans leur révérence morbide pour une langue
d'envahisseur, refusent de donner à tamaziɣt la place qui lui appartient
naturellement dans nos contrées. Leur conception même de la politique
linguistique et culturelle est un péril, celui de confondre la langue arabe
avec Dieu. Cette langue de domination, impérieusement inclinée vers l'au-delà,
n'a jamais été considérée comme un instrument de vie et de véritable progrès.
Mais nous savons bien que culture et religion sont deux choses différentes. Or,
la véritable culture s’acquiert par la langue maternelle, dans une vision
qualitative de la vie, s’exprimant dans les œuvres de l’esprit, vraie mesure du
progrès intellectuel et du raffinement de la civilisation d’un peuple.
Cette vérité élémentaire, Amar Mezdad l'a comprise et la
pratique depuis son jeune âge. Il sert d'exemple à tous les imaziɣen en ce
qu’il enrichit et perfectionne notre langue chaque fois qu’il écrit en usant de
la meilleure, de la plus précise et de la plus élégante langue qu’on puisse
employer de notre temps.
Notre langue n’est pas à l’abri des incertitudes. Nous
constatons qu’elle perd, non par elle-même mais par l’emploi qui en est fait ou
pas fait. Elle se délite ; elle se pollue sous nos yeux et à nos oreilles, non
seulement parce que le racolage publicitaire ou le laisser-aller médiatique la
persillent de termes grossiers, non seulement parce que la vanité de diverses
fausses convictions la fait dériver vers des jargons détestables, mais aussi
parce que, depuis longtemps, son usage institutionnel est systématiquement
banni.
Or, les détériorations qui affectent tamaziɣt se produisent
au moment où les peuples qui la partagent ont tout intérêt à se grouper à cause
d’elle et pour elle; au moment où il devient vital de s’unir autour des valeurs
dont elle est historiquement porteuse.
Ne pas veiller sur ce trésor monumental, ne pas le garder en lumière, ne pas le
restaurer lorsqu’il se dégrade ne serait pas seulement insouciance ; ce serait
crime.
Aussi, je me fais un devoir d'affirmer, ou peut-être juste de
rappeler solennellement, que Amar Mezdad est l'un des
matériaux premiers et solides, l'un des murs porteurs de l'écriture en
tamaziɣt, de toute notre littérature et de nos créations culturelles.
Vous me laisserez ici le remercier pour son labeur incessant et
pour ses nombreuses œuvres qui nous témoignent que le maintien de notre langue,
dans sa qualité comme dans son rayonnement, est pour lui une affaire vraiment
d'amour. Je ne manquerai pas de saluer aussi tous ceux qui comme lui ne cessent
de prouver leur attachement à notre mode d’expression ancestral qui leur est
familier et qui reste, grâce à eux, vivant.
Oui, qualité de la langue ! Je sais qu'en osant déclarer qu’il
nous faut enfin nettoyer tamaziɣt des ordures qu’elle a contractées, vous
me reprocheriez d’user d’une véhémence un peu rude. Je le fais quand même.
Pour ce qui est de tout réunir, rassembler, classifier,
analyser, commenter, de ce qui compose notre langage au long des siècles, il y
a l'oeuvre de Amar Mezdad, ce trésor de la langue tamaziɣt, ce Gargantua
de la lexicographie, abreuvé, en bon nourrisson, d’un lait spécialement riche,
répertoire vraiment gigantesque qui compte déjà de nombreux romans, poèmes,
nouvelles et autres travaux culturels pour le théâtre et le cinéma.
Chacun connaît les espoirs, les impatiences, les exigences, les
dépits, les découragements, les renouveaux d’ardeur, les enthousiasmes, les
jalousies, les soirées sombres et les matins heureux qui sont ceux d’une
histoire d’amour. Tamaziɣt provoque tous ces sentiments. Ah ! qu’il faut d’assiduité pour la conquérir !
Ouvrez au hasard, comme je m’y plais parfois, n'importe quel
ouvrage de Amar Mezdad, vous y découvrirez la sève la
plus saine de notre langue. Les choses humaines marchent ainsi. Il nous suffit
de lire Amar Mezdad pour constater que notre langue, instrument de la pensée
libre, ne soit ni impuissante ni faussée, et que la magnificence, la mélodie,
la précision, la gravité qu’elle peut atteindre soient attestées par cet homme
que citera l’avenir.
Le temps paraît venu de lever sur cet écrivain prolifique un
coin du voile. De la place et dans la fonction où il est, il nous fait admirer,
à chaque page, à chaque strophe, le travail et le scrupule, la sagesse et la
passion. Qui dit ordre dans le langage dit ordre dans les esprits. Amar Mezdad
s'est donné cette vocation à le maintenir par disposition personnelle et par
devoir public. Il avance sur le fil du temps, tenant un balancier dont l’un des
contrepoids est le génie et l’autre l’amour des permanences essentielles.
Il s'est fixé comme mission de donner à notre langue un
incomparable éclat. Il est de notre devoir à toutes et à tous que nous la
remplissions avec lui. Mais, attention, nous n’y réussirons que si nous restons
dignes de notre héritage et fidèle à notre noble et saine tradition. Prenons
garde de laisser péricliter un idéal, qui est la condition même de notre
existence dans ce monde qui avance à la vitesse de la lumière. Préservons
jalousement notre langue contre les corruptions qui la menacent, contre la
pénétration insidieuse du conformisme, négateur de la liberté d’esprit, contre
les prestiges des instincts matériels. Restons fidèles à la notion du travail
bien fait, cette marque de la conscience professionnelle.
Gardons surtout cet idéalisme humain, qui est notre raison
d’être, ne laissons se corrompre ni notre goût de la liberté, ni notre respect
du droit, ni les conditions dans lesquelles nous pratiquons notre langue et
notre culture. Si, fidèles à nous-mêmes, nous plaçons la discussion sur
semblable terrain, nous n’aurons, je crois, rien à craindre, ni de la tyrannie,
ni de l'obscurantisme, car l’esprit a ses mesures qui ne se comptent ni en
millions, ni en versets.
Ainsi est Amar Mezdad qui exerce une splendide autorité sur la
langue tamaziɣt et qui est animé pour elle d’un immense amour.
Yahia Hider
Numéro 108 Juillet 2020
·
Tira-w akken bɣunt gerrzent
Sɣur Ziri At Mεemar
Seg
uɣrab FB n umeddakkel-nneɣ Ahmed Ait Bachir
Tira-w akken bγunt
gerrzent
Ccγel yeqqel-asen
d lemmud
Γur-sen akk ddzent
berzent
Nekk mačči d
dda Lmulud
Ayen uriγ akken
ibγu yili
Qqaren-as wagi ur
yessin
Aswir akken ira yuli
Γur-sen nekk
mačči d Yasin
Akken i d iyi-ihwa a
d-smuḥeyteγ
Ad as-d-kkeγ akk
ssya d ssya
Amzun deg iman-iw i
wwteγ
Γur-sen nekk
mačči d Muḥya
Γur-sen ttifxir ad
susmeγ
Γas ul-iw tamurt
terḥa-t
Amzun ma
εundeγ usmeγ
Nekk ur lliγ d
Ferḥat
Daγen akken
bγuγ sefruγ
Qqaren-as
yesefraḥ ul-is
Γur-sen yif-it ad
ţruγ
Nekk ur lliγ d
Lewnis
D at twuri
ḥemmleγ seg wul
Wigi i d-uddreγ
usawen
Fiḥel akk amdan
ma yeggull
Ur bγiγ ad
iliγ d yiwen
D nekk kan i
bγiγ ad iliγ
Yerna aql-iyi kan d
nekk
Γas tugim-iyi ur
γelliγ
Ur d iyi-teţekksem
acemmek
Nekk daγen ulac ad
awen-kkseγ
Ur rriγ aya d iswi
Ayen zemreγ ad
wen-t-fkeγ
Γas kenwi ur d
awen-yehwi
Acku ẓriγ ur
tuksanem
Tili mačči
akka ad nili
Lemmer di lehhu tessnem
Ass-a ad nedder di
tlelli
Ziri
At Mεemmer
ACCUEIL INDEX GENERAL NUMEROS PARUS
LIBRAIRIE TELECHARGEMENT SITES FAVORIS
Adresse de messagerie électronique : ayamun@Hotmail.com
Adresse Web : http://www.ayamun.com/
tanemmirt, i kra iẓuren « ayamun, cyber-tasγunt n tsekla tamaziɣt » akked d wid i d-yefkan afus.
@Copyright ayamun 2000
Dernière révision : 31/07/2020
vendredi 31 juillet 2020
[1] menacer