ayamun

CyberRevue de littérature berbère

21 ème année

Numéro 108 Juillet2020 

Email :  ayamun@hotmail.com

 

Retour à Bienvenue

 

Tidlisin nniḍen : http://www.ayamun.com/telechargement.htm

 

Inasiwen (claviers) :    1_ Anasiw azegrar :

clavier complet, deg-s ţ, v, o, p ; deg-s taggaɣt (, ġ, k̇, )

2_ Anasiw_n_mass_Sliman_Amiri :

clavier complet, deg-s ţ, v, o, p 

 

Prénoms algériens authentiques (mis à jour et augmenté)

 

Sommaire :

 

1°) Le texte en prose :  Afeɛɛeṣ    (La question),  Sɣur Henri Alleg, sbr 28-38, asuɣel n Ɛ.Mezdad, 1982

2°) Chroniques_Timkudin :  3  temkudin sɣur Mouloud Sellam

3°) Tidlisin nniḍen, en PDF : _  Dictionnaire de proverbes_RAM_3eme_Edition_2020

4° ) L'idée : « M’ar a k-yeṭef “lebluz"! », sɣur Mqiddec Abizar

5°) L’article :   Amar Mezdad et  tamazight, une histoire d’amour, par Yahya Hider

6°) Le poème inédit  :  « Tira-w akken bɣunt gerrzent », sɣur Ziri At Mεemar

7° ) Toutes  les rubriques :

 

  

 

Retour en haut

Numéro 108 Juillet 2020

Le texte en prose :

 

                                                               Afeɛɛe    (La question)

Sɣur Henri Alleg, sbr 28-38

Asuɣel n Ɛ.Mezdad, 1982

Charbonnier, imir kan, yuɣal-d

Charbonnier, imir kan, yuɣal-d, yedda-d yid-s yiwen upara. Rran-iyi tikkelt nniḍen ɣer trisiti, uɣalen ffɣen. Syin, ţruḥun, ţuɣalen-d, ad iyi-d-kksen si trisiti ; imir kan ad iyi-rren, ţaǧǧan-iyi ad steεfuɣ cwiṭ akken ad ṭfeɣ rruḥ. Ariḍa zeṛreɣ Charbonnier yeţawi yeţarra ileẓwi-nni-ines ɣef idmaren-iw, amelsay yiwen deg imi-s : » Anida tensiḍ iḍ-nni uqbel ad k-id-neṭef ? » Sersen-d sdat wallen-iw tafuṭuţ n yiwen umassay Ukabar ţnadin fell-as : « Anida yella ? » Sakkdeɣ Charbonnier, abrid-a yedda-d yid-s Erulin.  Yelsa  llebsa n  civil tgerrez dayen kan. Mi bdiɣ  kerrḍeɣ taɣect-iw, iwexxer fell-i : « ɣur-k, ad d-yesusef. »

– I ma yesusef-d, tenḥerwaḍ ? i s-yerra wayeḍ.

– Ur ḥemmleɣ ara isusfan, εuffnen. »

Iḥar ad ireg, yuggad ad yames. Yekker s ibeddi, ihegga iman-is ad yeffeɣ. Xemmeɣ  ad iruḥ ad iεiwez anida ilaq, ihi ma ulac maḍi  sεeddaɣ ass nniḍen da, segmi i yi-d-ṭfen, ur d-qqareɣ. Dinna kan irkeb-iyi lferḥ imi assa daɣen lewḥuc-a ur iyi-ugaren ara.

Erulin daɣen iruḥ, acu mačči aṭas i qqimeɣ iiman-iw. Deggren ɣer tillas udderbuz yiwen umeḥbus nniḍen, d ineslem. Mi d-teldi tewwurt, tkad-iyi-d kra tafat. Walaɣ amek iga : meẓzi di leεmer, llebsa-s telha : urzen ifassen s leqyud. Yeḥrured-d ɣur-i, yeqqim-d ɣer tama-w Ma d nekk, mazal-iyi ţergigiɣ, sya ɣer da, ad d-dduqseɣ, ţnazaεeɣ, amzun afeεεes n tristi ar tura ur i-yebra ara. Mi yi-iwala akken ţefriwiseɣ, ijbed-d lbista-w iɣumm tuyat-inu igersen. Yeṭef-iyi-d, qqimeɣ ɣef tgecrar akken ad becceɣ ɣer lḥiḍ, yuɣal iḥuma-yi, ẓzleɣ. « Steεfu, a gma, steεfu »  i yi-d-yenna. Gemmneɣ ad as-iniɣ : « D nekk i d Alleg, zik d amaray n Alger Républicain. In-asen berra, ma tzemreḍ, ma qqimeɣ da, mmuteɣ. » Acu tazmert teǧǧa-yi, ur iyi-ǧǧan lweqt. Imir kan tawwurt teṣeεseε-s, sliɣ i yiwen yenna deg ugnir : « Acimi akka i d-terram ɣer da, wagi ? » Wwin-t yid-sen.

Taswiεt kan, uɣalen-d les paras-nni deg sin. Saɣen-iyi-d taftilt  s udem-iw. Ruǧaɣ ad iyi-kecmen s teɣrit daɣen, acu ur iyi-nnulen ara.  Ɛerḍeɣ ad waliɣ anwa-ten, ulac ; sliɣ kan mi d-yenṭeq yiwen deg-sen, meẓzi deg leεmer : « Aεinfec[i] bezzaf, neɣ ala ? », wayeḍ yerra-yas : « D tideţ, d ayen ur iqebbel leεqel. » Syin, rgen.

Amecwar ɣezzif, dduqseɣ-d mi saɣen tafat n trisiti. D sin iterrasen n terbaεt n Erulin. « Mazal ur d-yenna kra ? » – « Ur ţaggad, 5 ddqayeq kra din ad t-id-yini. » – Wayeḍ : « Aah ! Temliḍ-as i lieutna amek i sen-txeddmeḍ ? » – « Ih, mliɣ-as ! »  Imir kan fehmeɣ tawaɣit tajḍiṭ teţraǧu deg-i.

Atan ikcem-d Erulin deffir-sen. Yekna-d fell-i, yeddem-iyi-d, isenned-iyi ɣer lḥiḍ. Yefsi-yi lbista, ibedd sdat-i, iḍarren-is ldin, εekklen iḍarren-iw. Yekkes-d si lǧib-is taqirurt n zalamiṭ, iḥukk yiwet tecεel, yesaweḍ-iyi-ţ-id armi s allen, akken ad iwali ma uggadeɣ. Yuɣal yeεna iffan-iw ɣer tkilbiṭ, yebda yeserɣay deg-sen, yiwen yiwen. «  D nnuba-k ! » i s-yenna i yiwen deg imallalen-is. Winna yesaɣ tisufa n lkaɣeḍ tuɣ ihegga-tent-id, yeεna lḥafer iḍarren-iw. Ur mbawleɣ, ur iyi-yuli unazeε, dayen duzeɣ, mi yeserɣay deg-i Erulin, nekk sikkideɣ deg-s, ur sadreɣ ara i wallen. Yuɣal yesseḍ, yeɣli deg-i s teɣrit ɣer wadda uεeddis, yeţedwiwis, yeffeɣ-it leεqel. « Dayen, temmuteḍ. Temmuteḍ. Tesliḍ ? Ad d-tiniḍ, neɣ ala ?  Ihi, neɣ iẓzan ! Tebɣiḍ ad k-nɣeɣ tura kan, eh ? Mazal ur nfukk ara yid-k. Teẓriḍ acu i d fad ? S fad ara temmteḍ ! »

Lkura (aḍru) yeskew iles-iw ; icenfiren, tagerjujt uɣalen kkcekcen, qquren amzun d asɣar. Erulin yeẓra, afeεεes s trisiti yesggray-d fad d ajujri, ulac win i s-isebbṛen. Yebra i ẓalamiṭ-nni, yeṭef deg ufus lkar d ucabcaq n zinc. « Sin wussan-aya, ur teswiḍ. Mazal-ak 4 wussan, ad temmurḍseḍ. Aṭas, 4 wussan ! Ad tmecḥeḍ ibeccan-ik. » sdat wallen-iw. S amezzuɣ-iw, yeţurar s  waman yesurug-iten ɣer lkar, ihedder, irennu : «  Mmeslay-d, ad tesweḍ… Mmeslay-d, ad tesweḍ. » S yiri n lkar-nni, ileddi icenfiren-iw. Anagar aḍad n waman i yeǧǧa deg-s, ţwaliɣ aman isemmaḍen mi neggin dinna, acu, tiqit ur iyi-d-tṣaḥ. Yuɣal Erulin yerra-ţ i taḍsa d umeεlek mi ţaεraḍeɣ ad sweɣ, ţneεţabaɣ du rrayeε. « Init-asen i wiyaḍ-nni ad d-asen ad walin afeεεes n Tantale. » i sen-yenna s uqesser. Atenad ččuren-d amnar kra n les paras, ɣas akken ddbedbeɣ armi d ulamek, refdeɣ aqerru-w, ggumaɣ ad sikkdeɣ aman-nni akken ur ţferriǧen ara deg-i lewḥuc.

« Ur ţaggad, mazal nesεa tasa. Ad ak-nefk ad tesweḍ. » Yesaweḍ-d armi  d icenfiren-iw lkar-nni yeččur armi d iri. Kukraɣ ad t-nnaleɣ : yuɣal, yebbi-iyi deg anzaren, iḍegger aqerru-w ɣer deffir, yesureg lkar-nni s aqemmuc-iw : aman-nni ččuren d lmelḥ, merreɣit d axessar.

Qqimen steεfan cwiṭ : d ddqiqat neɣ d tisaεtin,  atan ikcem-d Lqebṭan Devis, s timmad-is. Ddan-d yid-s Lorca, Erulin akked d upara-nni aεlayan yeţekkin deg ufeεεes n wass larbεa. Sennden-iyi ɣer lḥiḍ, Lorca icudd-iyi tiɣemdin-nni deg umezzuɣ d uḍad. Mi d-twet tsuqest, ad dduqseɣ, ma d asuɣu, ulac, duzeɣ uɣaleɣ amzun d tamacint. Iwehha-yas Devis akken ad yeḥbes.

Yeqqim ɣef tberduεt, cwiṭ akken yella lqedd-iw, la yeţkeyyif, yeţmeslay s wawal  amecṭuḥ, ameslay-is mačči am widak nniḍen, tiẓzifen zgant zedɣent ameẓzuɣ. Acu iɣef yeţmeslay dayen ur nesεa ara azal nezzeh,  ur neεna taluft iɣef  bɣan ad d-qirreɣ segmi i d-wwḍeɣ ɣer da.Yebɣa ad iẓer ma ddeqs ijirnanen i ţekkin di Tejmaεt n Tɣamsa (Fédération de la Presse). Mer zmireɣ, ad as-rreɣ awal, acu, gguman icenfirew-iw ad mbiwlen, qquren, kkawen, seg taɣect-iw anagar azwu, ulac ssut ara d-yeffɣen. Ɛerḍeɣ ad as-d-iniɣ isem n kra ijirnanen, neţa ikemmel asteqsi-ines, amzun d imeslayen-is imenza : «  I Maurice Audin, d ameddakel lεali, neɣ aha° ? » Dinna, d kra i yi-d-yeqqsen : faqeɣ-as amek ara ţ-id-yawi alamma yeseɣli-yi-d, ad as-iniɣ ayen akk yebɣa ad t-iẓer. Ɣas akken ddbedbeɣ akk s teɣrit d ufeεεes, zzreɣ dayen, yiwet n tekti treṣsa deg uqerru-w : ur ilaq  ad iyi-d-seɣlin, ur ilaq ad iyi-sxedmen. Dinna zemmeɣ imi-w dayenni.

Dɣa, Devis yeffeɣ-it leεqel, yuɣal d wayeḍ : yesbedd lqedd-is, yeɣli  deg-i s teɣrit s udem-iw. Aqerru-w yeţleɣway akkin d wakkad s isebbiḍen i yi-d-yeţceggiε, acu ur asen-ḥulfaɣ ara maḍi, ula d allen-iw ţɣimint lḍint mara  d-teɣli deg-i tyita. Yuɣal ibedd, yenna-yasen ad d-awin aman. « Dayen, neεreḍ yakan, a mon capitaine », i s-yenna Erulin. Akken, yeddem abidun d lkar-nni i s-d-mudden. Yexdem akken yexdem am lieutna llina : ibedd  sdat wallen-iw, yebda yesurug aman deg ucabcaq ɣer wayeḍ, yesaweḍ lkar ar icenfiren-iw, ur ilaq ad ten-sbezgeɣ, syin, akken iwala ur as-εbiɣ ara, ur nudaɣ ara akk ad sweɣ, yesers-it di lqaεa. Ɣliɣ ɣef idis. Mi ɣliɣ, gliɣ s lkar-nni, sneɣleɣ-t. « Sfeḍeḍet mliḥ, i d-yenna Erulin, ur ilaq ara ad yelleɣ. »

Mi-iwexxer Devis, yeddem amkan-is Erulin, taɣect-is d tarqaqt, yebda yeţuɣu nnig uqerru-w : « Dayen temmuteḍ. D asulef aneggaru. Daymi i d-yusa lqebṭan. » Yiwen upara, neţa d Lorca i d-yekcem, yeqqim di tɣerɣert, di teɣmert. Yesuffeɣ-d tameẓyant-is, yesusem, la yesikkid deg-s ma ur ţ-ixus kra, syin yesers-iţ ɣef tgecrar, amzun yeţraǧu lamer. Imiren, Lorca yesukk deg-i tanaεurt, yeţceggiε-iyi-d tisuqas ur wwint, ur rrint, yerna am akken yefcel. Tisuqas sduqqusent-iyi ; acu, dayen nniḍen i uggadeɣ. Fuma, walaɣ deg tɣerɣert, tama n lḥiḍ, tiɣemdin annect-ilatent ɣellfent s udlal n lkaɣeḍ, wissen daɣen acu ufeεεes i yi-d-ţheggin d ajdid. Xemmeɣ, s tmenjert am ta zemren ad iyi-d-qelεen accaren : wehmeɣ deg iman-iw, imi ur tzad ara fell-i tuggdi : duzeɣ dayen, ţsebbireɣ iman-iw, deg ifassen anagar 10 waccaren i yellan. Mi sensen tafat, ḥrurdeɣ armi d lḥiḍ, ufiɣ ziɣen mačči d tiɣemdin, d ajeεbub uqadus i d-yeffɣen deg lḥiḍ.

Yuɣal-iyi uxemmem d tεekkemt, simal simal teţaẓzay, tawla ur iyi-tesuffeɣ ara di leεqel-iw, rriɣ-d s lexbar ur zmiren ara ad iyi-feεsen nnig wannect-en. Abziz n wayen iɣef nhedder yakan yerza-yi-d s allaɣ : « Agerbuz ɣur-s tilisa : mara ggtent tfidiwin fell-as, ul iḥebbes. » Sin wagguren aya, Djegri, d ameddakel-nneɣ, meẓzi maḍi, akka i yemmut deg yiwen udderbuz n lberj Sesini, anida ţilin «  ibiriyen idalen » (bérêts verts) n lqebṭan Faulques.

Qqimeɣ ddeqs akken armi teldi tewwurt tikkelt nniḍen. Walaɣ ikcem-d Erulin, ddan-d yid-s sin ifesyanen werǧin i ten-walaɣ da. Akkin i tillas, yiwen deg-sen yeqqumec-d sdat-i, yesers-d afus-is ɣef tayeţ-iw, amzun akken ad iyi-samen : «  D nekk i amallal n Général Massu. » Ziɣ d Lieutna Mazza. « Liḥala ideg telliḍ, tɣaḍeḍ-iyi. Akken tesawḍeḍ 36 iseggasen : meẓziyeḍ i lmut. » Yezzi ɣer sin-nni nniḍen, yenna-yasen ad ffɣen. «  Yebɣa ad yemmeslay yid-i kan. » i sen-yefta. Mi temdel tewwurt, neggra-d kan deg sin :

« Ẓriɣ tuggaḍeḍ ad slen tqarreḍ-d. Yiwen ur isell, yerna ad k-nerr ddaw leεnaya-nneɣ. Ini-d kra n wacu teẓriḍ, tura kan ad k-skecmeɣ ɣer temnaṭ n yefrelmiyen. Ad ak-ggaleɣ, 8 wussan ad ţ-id-tawiḍ di Fransa, keč d tmettut-ik. Mulac, temmeččeḍ ! »

Iruǧa ad as-rreɣ awal. Awal i d-iẓuren imi-w d wa : «  Ɣas, anef ! »

« Ɣur-k dderga, i ikemmel, zemreɣ ad ten-ẓreɣ : ma tebɣiḍ ad asen-iniɣ ssneɣ baba-tsen ?... Amek ihi ? Ur tebɣiḍ ara ad d-temmeslayeḍ ? Ma teǧǧiḍ-iyi ad ffɣeɣ, wiyaḍ-inna  tura ad d-uɣalen. Ulac win ara sen-igen aleggam. »

Qqimeɣ ggugmeɣ. Yekker, uqbel ad yeffeɣ, yeseggra-yi-d : « Neɣ meqqar kan iman-ik, d aya kan i k-d-yeqqimen. »

Sliɣ mi yemmeslay kra d widak yellan deg ugnir : « 10 neɣ 15 iseggasen i sen-ččuren aqerru, win yeţwaṭfen amesaly ulac :  iweccem allaɣ-nsen. »

Faqeɣ tura kan i zeggreɣ amecwar nniḍen : dɣa, imiren, kecmen-d sin les paras.  Fsin-iyi leqyud ifassen, ḥuman-iyi ad d-kkreɣ, syin wwin-iyi timɣaltin armi d ssḍeḥ. Mi nedda 2 n tedrujin, ad bedden akken ad d-rreɣ nnefs. Les paras nniḍen  i d-nemlal di tedrujin neɣ deg isebdaden, ţmeεliken fell-i : « Ɛni alamma tbubbem-t ? Ur yezmir ad yelḥu iman-is ? » – « 12 n swayeε i iεebba, ta deffir ta. » i sen-yerra yiwen deg widak i yi-ţwellihen, amzun ad asen-yesefhem. Syin nuder-d armi d axxam nniḍen.

 

Anida ifukk yiwen ugnir

Anida ifukk yiwen ugnir, tama n ẓelmeḍ, skecmen-iyi ɣer silul : d taxxamt ucucef  werεad tfukk i rran akken. Yiwen deg les paras-nni yeṭef-iyi seg iḍarren, wayeḍ seg tɣerdin, sersen-iyi ɣef ussu, deg tasga. Sliɣ-asen mi ţemcawaren ma ad iyi-rren leqyud neɣ fiḥel. « Ur yezmir ara ad yembiwel, fiḥel ma ncudd-it. » Wayeḍ yegguma : « Nezmer ad nendem. » Syin, cudden ifassen, mačči ɣer uεrur, urzen-ten ɣer sdat. Ḥulfeɣ ters fell-i ccedda dayen kan.

Tama ufella n lḥiḍ, ɣef yeffus, tafat n temdint d taderɣalt tkeččem-d alamma d taxxamt seg teḍwiqt yezḍan s lexyuḍ « barbelés ». Yeɣli-d yiḍ. Seg usrag[ii], icruben ugemris yuɣen leḥyuḍ werεad jeggren ţkaden-iyi-d amzun ddren, ɣebbun, ţuɣalen-d, uɣen allaɣ-iw tehba tawla. Ɣas tifucal i d-yeɣlin fell-i, iḍes ur d-iris ara : mazal ides[iii] yedduqus, ifeṭiwjen neqqren deg allen-iw. Sliɣ-asen mi heddren fell-i deg ugnir : « Efk-as ad isew, cwiṭ cwiṭ kan i ssaεa, mulac ad yemmurḍes. »

Yiwen deg les paras-nni  i yi-d-iṣubben, d ilemẓi, ameslay-is n Fransa, ikcem-d, yewwi-d yid-s taferṣadit, idel-iyi-ţ-id. Yefka-iyi swiɣ, cwiṭ maḍi, acu rẓiɣ fad. « Amek, ur teqbileḍ ara ayen i k-yenna Général Massu ? » i yi-d-yenna. Taɣect-is ulac deg-s anbac. « Acimi tugiḍ ad d-temmeslayeḍ ? Tugiḍ ad txedεeḍ atmaten-ik ? Tesεiḍ tebɣes keč yeṭfen annect-a. » Nniɣ-as acu-t wass ideg nella : d lǧemεa tameddit ; ass n larbεa i bdan deg-i afeεεes.

Deg ugnir, zzhir d win yezgan, dderz d ulaɣi, sya ɣer da ad tkad taɣect tarqaqt n Erulin mi yesunuḍ. Deqzalla, sliɣ i suɣat d udewes[iv] rriba-nsent d ayen kan, qerbent-d maḍi, di texxamt-nni n sdat. D tamettut i ţfeεεisen. Teţkad-iyi am akken d taɣect n Gilberte, tamettut-iw. Armi zzrin wussan i faqeɣ xelḍeɣ.

Kra yekka yiḍ, armi cwiṭ ad yali wass, ţfeεεisen. Teffɣen-d seg lḥiḍ yellan gar-aneɣ, selleɣ i udewes, anazeε, asmermeɣ ddaw tekmamt, rreggmat, tiyitiwin. Assen i ẓriɣ, d wa i d ccɣel-sen, d win yezgan mara d-yeɣli yiḍ, akka i d tannumi deg uxxam-a. Ssuɣat d unazeε ţekkin yal imir deg zzhir n « uxxam anida ferrnen »,  les paras duzen dayen ur asen-sellen, ma d imeḥbas  iεeddan sya ulac win ur nru s lkerh d lmenker mara slen tikkelt tamenzut i ssuɣat n wid ţfeεεisen.

Ruḥeɣ am akken yeffeɣ-i uktatay[v]. Armi d tafejrit i yi-d-yusa yiḍes. Ur d-ukiɣ armi yedda wass s waṭas, mi yi-d-yewwi subba yiwen upara : seg wass n larbεa ur εriḍeɣ lqut. S ccedda i sbelεeɣ kra tɣenjawin : icenfiren, iles, annaɣ, rɣan akk selxen s lexyuḍ n trisiti. Tifidiwin nniḍen, tirɣi  deg taɣma, deg idmaren, deg iḍudan, kra din yesursuḍ. Apara-nni yekkes-iyi leqyud, din i faqeɣ ur zmireɣ ara ad sembiwleɣ afus-iw aẓelmaḍ, yeggursel, iduz. Tayeţ-iw taẓelmaṭ tεekkel, ur zmireɣ ara ad saliɣ iɣil-iw.

Azizwu, uɣalen-d lewḥuc ɣur-i. Atenad myefken ţiεad deg txibbuṭ-iw. Usan-d akken ma llan : lεesker, ifesyanen, d sin d civils ( n la DST, ulac din ccek) werεad i ten-walaɣ. Bdan ameslay gar-asen, amzun ur lliɣ  dinna.

« Amek ihi, yegguma ad d-yehḍer ? i d-yenna yiwen deg civils-nni.

– Ur nḥar ara,  i d-yenna  umṛay-nni, akken ma llan, akka i ţ-id-ţawin : ad as-neqqim aggur, sin neɣ 3, yiwen wass ad d-yehḍer.

– Wagi am Akkache neɣ Elyette Loup, i d-yerna wayeḍ. Teẓram acu yebɣa ? Ad yuɣal d « afeḥli », ad as-ṣemren taplakt di lḥiḍ sya d imeyyaten iseggasen d afella. »

  Yeseḍs-iten-id s tqecmaεt-a.

Ibren-d ɣur-i, iḥekker deg-i, yecmumeḥ : « Aqla-k ggerzen-k !

– D neţa iwumi yehwa, i yenna Charbonnier.

– Ur yeclig deg ucemma,  i d-yenna Erulin, ama di tmettut-is, ama deg arraw-is : axir-as Akabar. »

Yesers-d fell-i aḍar-is yelsan ameddas, amzun d kra i d-isegged ; syin, am akken imir  kan i d-yemmekta deqzalla : « Teẓriḍ neɣ ala ? tameddit-a ara d-rsen warraw-is di ruplan. Ad asen-d-tas nnekksa. »

 Bdan teffɣen, ma d Devis akked Charbonnier amzun faqen ur ten-umineɣ ara, bedden deg umnar :

« D tideţ, ula d arraw-ik ur k-ɣaḍen ara ? » i d-yenna Lieutna.  Susmen cwiṭ, syin Charbonnier yeseggra-d :

« Ihi ! ad temmurseḍ !

– Ad slen berra amek i yi-tenɣam ! i s-nniɣ.

– Aha° ; ulac win ara yeslen.

 – Awah, i s-rriɣ, ulac ayen ur neţemmeɣ. »

Azekka-nni lḥedd, yuɣal-d neţa d Erulin, ur qqimen ara aṭas. Deg sin yid-sen,  ţecmumuḥen. « Ihi, ur tbeddleḍ ara rray, i d-yenna Charbonnier. Imi akka, yella wayen i k-yeţraǧun. ɣur-neɣ ţawil scientifique (yettekka ɣef urbib n wawal scientifique) s wacu ara k-id-nesenṭeq.

Mi ffɣen, sṭebṭbeɣ di tewwurt, nniɣ-asen  ad iyi-snekren. Sendeɣ ɣer yiwen upara, ṭekkaɣ ɣer lḥiḍ armi d takkuzint, sbezgeɣ cwiṭ udem-iw. Akken wteɣ ad serdeɣ ; apara nniḍen – d aṛumi-nni Lezzayer yeţekkin di terbaεt n Lorca – yesekcem-d aqerru-s  di tewwurt, inṭeq-d ɣur-i, s umeεlek : « Amek ? ccwi cwiṭ ? » – Rriɣ-as, ula d nekk s umeεlek : «  Ccwi, qrib ad tkemmlem ayen teǧǧa-m. » Bɣiɣ ad t-id-ṭfeɣ s wawal, ad ẓreɣ ayen i yi-ţ-heggin, bɣuɣ ad ẓreɣ acu i ţawil-agi « scientifique » i yi-ţraǧun. Yerra-yi-d kan s lebɣeḍ : « ɣur-k lḥeqq, ur nfukk ara, ad ak-neqqed udem-ik. »

 

 

 

Retour en haut

Numéro 108 Juillet 2020    

TIMKUDIN (chroniques) :

 

 

Timkudin n sɣur Mouloud Sellam

 

1_Quand les charlatans et les ignorants envahissent le terrain !

 

Llan kra milmi i d-tebdiḍ awal ɣef kra, ad ak-inin nessen-it, yerna ad ak-d-yeţɛawad ayen i s-d-yeḥka baba-s d jeddi-s ad ak-yeqqar ulac win yessnen am nutni, meḥsub zwaren medden ar tussna, ḥudden-d tamussni, ur ẓrin dakken kullec d ajeṛṛeb deg unnar, mačči d awal kan (pour eux l'expérience et la théorie c'est la même chose).

 

Milmi i d as-d-tmeslayeḍ ɣef ḥedd nniḍen ɣas ulamma yella kra i d-yesnulfa di ddunit, ad ak-d-yini, winna ulac dacu yessen maḍi d akellex i geţkellix kan.

 

D wigi i d imdanen yeddren s tkerkas d txidas, tidet ɣur-sen ur texliq.

 

Deg lawan-agi n uleqqem, wigi tura zgan qqaren i medden, xedmet akka mačči akka, yiwen ad ak-yini "ur ţleqqim ara deg "uḥeggan" ( deg yebrir ), acku yekkat "buyidis " asɣar (la carie blanche attaque le bois ), wayeḍ ad ak-yini ur ţleqqim deg "nnisan " (deg maggu), acku milmi tleqmeḍ deg ussan-a, tazemmurt-nni ur teţarew ara, kra nniḍen qqaren llan tlata wussan deg useggas gar uḥeggan d nnisan, milmi i tennuleḍ neɣ tsumaḍ aseklu ad yeqqar.

 

Tigi yakk d tikerkas ur nesɛi lsas, abyudis (carie blanche ) d aṭan i d-yeţasen di yal lawan, ladɣa deg yir axeddim i d-yeţnulfu, tazemmurt ma yella ur teţarew ara, ilaq-as ufras yelhan (une bonne taille), neɣ d yir ṣṣnef n uzemmur iwumi ilaq ubeddel n uleqqem s ṣṣnef nniḍen (un olivier qui ne produit pas nécessite une bonne taille,ou un surgreffage avec une autre variété plus productive ), ma d ayen yerzan tlata wussan-agi i d-qqaren, ulac akk dacu iṣeḥḥan din, acku zemreɣ ad awen-d-iniɣ,ulac ass ideg ur nnuleɣ ara tazemmurt neɣ aseklu nniḍen, yerna ulac tin yeqquren acku yezga uxeddim fell-asent, ala win ur nxeddem ara iwumi ţɣarent ṭṭjuṛ.

 

Wali tura kečč, ula d tamussni ar ɣur imeslab-agi temgarad, yal wa dacu i d-yeqqar, dɣa ma tesmuzegteḍ-asen yakk ur txeddem kra maḍi, deg waggur n yebrir d "leḥṛam" deg waggur n maggu d "leḥṛam ", meḥsub qqim kan am nutni ur xeddem ur geddem.

 

Ɣur-sen ula d ussan mgaraden, llan wussan yifen wiyaḍ, am yimdanen, llan waklan, llan sslaṭen.

 

Ussan yakk lhan, ulac wid yemgaraden ɣef wiyiḍ, di tmura yuẓan ar zdat, yal ddqiqa teswa, ddren s uxeddim d tussna.

 

Ihi ad d-iniɣ ass-a i wid yebɣan ad leqmen, dakken lawan n lqim uzemmur ibeddu milmi llan waman deg usɣar (deg taggara n meɣres( mars) ar taggara n maggu (mai ).

 

Akka i ţ-id-nufa ar wid ixeddmen mačči ar wid iheddren.

 

 

2_D adabu neɣ d asafu ? La kabylie brûle, pourquoi ?

 

Γef wakken d-cfiɣ , di 1962 armi d iseggasen ineggura n 1980 , werǧin tecɛil tmes am tura , ɣas ulamma tettili di tzegwa timeqqranin ibeɛden ɣef tudrin . Aniwa di tsuta-nneɣ di temnaṭ-nneɣ , ur d-necfi i tmes yekkren deg udrar n "Buni " nnig " YIɣil Ali" n At-Ɛebbas deg useggas n 1968 , texdem axettaṛ acḥal n wussan nettat d zzhir, qqaren ula d wid iṛuḥen ad tt-ssexsin ,aṭas n wid yerɣan , zellfen mmuten !

 

Maca times yellan tura tkecm-ed ar tmurt n leqbayel deg yiseggasen n 1990 asmi i d-tekcem tsertit i ɣ-d-yefka udabu i wakken ad aɣ-yessedhu . Imiren i neǧǧa tamurt ,nɣunfa-tt neɣunza-tt , ur nneqqec ur nmegger, kullec yeqqim d lbuṛ . Tajmaɛt n taddart yesddukulen imazdaɣ-is uɣalen bḍan ɣef tɣiwanin anda ttnaɣen ɣef ukersi .

 

Tajmaɛt n leqbayel tṛebba-d irgazen ixeddmen tudrin-nsen ,tella tcemlit tella twizi , imdanen xeddmen mebla aṣurdi . Zik aqbayli yessewway ɣef yesɣaren , iferres ar yiri iberdan d iɣezran ur yeǧǧi ayla-s . Tilawin ,irgazen, arrac, ladɣa timɣarin d yimɣaren zgan ɛussen anda ad d-yeɣli usɣar ad t-jemɛen ar wexxam , yuɣal wesɣar d asafar ,ur t-tettafeḍ la deg uḥriq la deg yiɣzer , ad t-tectiqeḍ deg yisafen neɣ di tẓegwa , ulac ara yerɣen deg ugama, ala aseklu zegzawen i t-icebbḥen.

 

Deg unebdu igran megren , ur d-yeqqim usaɣar neɣ walim di lexla , kullec yebrez iwenneɛ . Ur tettafeḍ "plastic " neɣ "taqerɛet n lbira " ideg ara tecɛel tmes . Amdan yettwaṛebba ar yiri n lkanun mačči deg uɣerbaz bu lehmum . Imdanen ttnejmaɛen yiwen wass di dduṛt iwakken ad frun timsal iceɣben yakk imezdaɣ n taddart , tteffɣen d tacemlit , ad berzen iberdan d tliwa , ulac tin izeglen.

 

Ihi amek tenwiḍ ad tecɛel tmes ay amdan ! Tura nettṛaju " taɣiwant" n udabu ma yella kra ara texdem , nekkni nessamas agama , ntett nxeṛṛa ,necba ibekkan n tẓegwa , neqqar d adabu i ɣ-igan akka ! D tidet ur ḍlimen ara wigi d-yeqqaren d adabu i d ssebba ,acku nedda di lǧerra-s ,yerra-yaɣ d ifenyanen , neskiddib nesqizib ,nettakwer nettgabaṛ deg watmaten, nḥemmel aṣurdi ifaq-aɣ ,nuɣal d iɣyal irekb-aɣ , yes-neɣ mazal ad yurar , ass-a iɛewwl-ed aḍ aɣ-yezlef am buzelluf deg wass n lɛid ! Ad aɣ-yessenger, nuklal-it !

 

3_ ṢṢMAYEM.( 25 yulyu - 2 ctember)

 

Ṣṣmayem bḍant ɣef snat n talliyin :

 

1_ Ṣṣmayem unebdu ibeddun ass n 25 yulyu ttfakant ass n13 ɣuct , ttaṭṭafent azal n 20 wussan.. D aɣamac, degmi yeṣṣenṭay lexrif , nettaf tabexsist tamezwarut , tikwal d takermust neɣ d taɛeqqayt n tẓuṛin deg ugazu.

Zik asmi ay ttwaṛebban yimdanen , xeddmen ayen iwumi qqaren tamuqqint ( tamuqqunt) , meḥsub ulac deg taddart win ara -d- yekksen tabexsist alarma yecreɛ ( yewwa s tuget ) , ɣas ulamma deg wayla-s.

 

Ttgallan yirgazen deg tejmaɛt dakken ur d-kkisen tabexsist s ifassen-nsen neɣ ur ẓrin win i tt- id-yekksen, ɣas d aqcic amecṭuḥ . Zgan xeddmen akka, iwakken ad yili umur n welway d wefsar n tazart , tazart ay ttaǧǧan i tegrest . Γas nḥafen yimdanen , ssnen amek ara qablen ussan n ccedda .

 

2_ Ṣṣmayem n lexrif beddunt ass n14 ɣuct ttfakant ass n 2 ctember, yettiḥliw kra n cwiṭ , ineqqes lḥuman, yettewwa yal ṣṣnef n tbexsisin d tẓuṛin s tuget , acku llan leṣnaf n tneqqwlin ur nettewwa ara zik , am ubuqal (abuɛenqiq) d uɛarus, ihi d yiwet n tallit ideg yettaf iman-is weqbayli, ladɣa zik-nni, acku yečča akken iwata , yerna yejmeɛ tazart i yefser di ṭṭaṛḥa s ufella n tdeknin, ara yessexzen deg yikufan i ccetwa. Nezmer ad d-nini 40 wussan n uɣamac n ṣṣmayem ttqabalen deg uwitay n tfellaḥt ɣur iqbayliyen 40 wussan n usemmiḍ qessiḥen n llyali tiberkanin d tmellalin i d-yezgan gar waggur n Dujember d Yennayer.

 

Di ṣṣmayem yettkaw wesɣar n yisekla , tteffɣen-t waman akken qqaren . Dɣa imiren ibeddun yimdanen ttekksen-d tiṛeggwaɣ , d imextafen i wezway n uzemmur , acku asɣar milmi teffɣen waman ur yettcerrig ara . D yiwet n tallit ideg ttheggin isɣaren swayes ara qablen tagrest mm igeffuren d ideflawen .

Mouloud Sellam

 

 

 

 

 

 

 

Haut du formulaire

Bas du formulaire

Retour en haut

Numéro 108 Juillet 2020    

Tidlisin nnien :

 

Dictionnaire_de_proverbes_Reman_At_Menur_3eme_Edition.pdf

 

Ageldun-amecṭuḥ_St-Exupery_Tasaɣelt_sɣur Habib-Llah-Mansouri

Aglam-deg-wungal-n-Amer-Mezdad-Ass-nni, sɣur Ferhane Badiaa

TUDERT-IW_Abdellah_Hamane.pdf

RECUEIL_DE_PRENOMS_AMAZIGHS_Md_Akli_HADDADOU.pdf

ITIJ_BU_TCERKETT_Taher_Djaout_tasuqilt_Samir_Tighzert.pdf

La_Babel_du_Ponant_2eme_partie_Ali_Farid_Belkadi.pdf

Aglam_deg_wungal_n_Amer_Mezdad_Ass-nni_FERHANE_BADIAA.pdf

DESCRIPTION_ET_HISTOIRE_DU_MAROC_Leon_GODARD_1860.pdf

APERCU_SUR_TRENTE_TROIS_SIECLES_DE_L'HISTOIRE_DES_IMAZIGHEN.PDF

MUHYA_SI_PERTUF_traitement_de_texte.pdf

Revue Izen Amaziɣ, 3 numéros :

Izen-amazigh3.PDF

Izen-amazigh5.PDF

Izen-amazigh6.PDF

Textes berbères de l'Aurès_ Parler des Ait Frah

Romans et ambiances dans la maison kabyle traditionnelle.pdf

La_Kabylie_Recherches_et_Observations_1833.pdf

Jules_Maistre_Moeurs_et_Coutumes_Kabyles_1905.pdf

Tighermin_yemmeccen_Sari_Med.pdf

MOULIERAS_Auguste_Une_tribu_Zenete_anti-musulmane_au_Maroc_Les_Zkara.pdf

Si_Pertuf_Muhend_Uyehya.pdf

LA_LANGUE_BERBERE_EN_AL_ANDALUS_Md_Tilmatine.pdf

Inédite, une pièce de théâtre de Idir Amer :

Idir_Amer_Ay_Afrux_iferelles.pdf

Inédite, Dom Juan de Molière, en langue kabyle :

DOM_JUAN_LE FESTIN_DE_PIERRE_MOLIERE_SI YEHYA_TASEGLULT-S-UDΓAΓ.PDF

 Dictionnaire_Francais_Berbere_Antoine_JORDAN.PDF

Les_Cabiles_et_Boudgie_F.PHARAON_Philippe_libraire_Alger_1835.PDF

Tidmi tamirant, n°2, 1990

Habib-Allah_Mansouri_Inventaire_des_neologismes_amazighs.pdf

Ddem_tabalizt-ik_a_Mu_Kateb_Yacine, version bilingue

Ad lemmdeɣ tamaziɣt  n Hamek : http://www.ayamun.com/adlis-usegmek.pdf

Belkacem Bensedira_Cours de langue kabyle_Adolphe Jourdan_1887

JM_DALLET_LE_VERBE_KABYLE_FDB_1953.pdf

AMAWAL_TUSNAKT_H.SADI_1990.pdf

CHANTS_BERBERES_DE _KABYLIE_Jean_AMROUCHE_CHARLOT_Ed.1947.pdf

OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome1_FDB_1971.pdf

OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome2_FDB_1971.PDF

 

  

Plus de livres dans notre rubrique  Téléchargement :

http://www.ayamun.com/telechargement.htm

 

 

 

Retour en haut

Numéro 108 Juillet 2020      

 

L’ idée :

 

· 

M’ar a k-yeṭef lebluz”!

 

 

Sɣur Mqiddec Abizar


“Still got the blues for you”

 

Senseγ tafat, ẓẓleγ γef umeṭreḥ, allen-iw ewten-t γer ssqef...aţaya tusa-d yemma teţaḍṣa, tewwi-d “asidi”, tenna-k “erraγ-t tṛa ar manyuṭufu!”...kkreγ felli erriγ-t-id...


Tenquqel tegniţ, taxxamt rgagin leḥyuḍ-is...yemma tecreh, tekker fella-s ad tecḍeḥ; d wa i tḥemmel “ blues the healer”..."John Lee Hooker"...!
“asidi-ya” akken i s-nesla tikkelt tamenzut nekk d yemma, aṭasaya tura...


Ussan-nni d tafsut, ussan ideg ur yelli uḥebber, ussan n talwit...


Nekk d yemma akken i s-nekker i tmusni n ddunit!


Ger icennayen akk n “blues” d wagi tḥemmel yemma, John Lee Hooker, teqqar yesseglaf, ccna-s iţeγẓaẓ...ccna ma yeţeγẓaẓ yelha!
D yemma i yisḥemlen "John Lee Hooker"...nekk sḥemleγ-as “Trotsky”...


Qqareγ tazmamt γef tudert n “Trotsky”, aţaya tewḍed tenna-k: “mi ar a terked tegniţ aṭas, teţuγal tudert tesbeḍ teţimsus, ilaq dima kan a s-neţales aleqqem, yarna s wudem amaynut”


Nniγ-as “hata tura "Trotsky" daya i d-yeqqar, yeqqar tagrawla ilaq dima, tagrawla ur tḥebbes ara ...”


Tekker tekksiyi tadlist-nni i qqareγ akken, tebda la ţ-teţani, tseεeddi tawriqt deffir tayeḍ, txeẓriyi-d, tuγal tenna-k “ma yella dγa "Trotsky" akka i d-yeqqar, nekk aqli seg wass-a ddiγ d llem-is!”... seg wassen i tuγal yemma d "tatrutskist"...amzun akken tufa abrid yessufuγen...


Nekk tadyant n “Cronstadt” tesseγliyi "Trotsky" deg ul, kifkif-ten akk, garak ewḍen ar leḥkkem ssnen dacu ixeddmen...kifkif-ten akk...akk!
Yemma ur zṛiγ dγa ma mazali-ţ d "tatrutskit" neγ ala! Nekk xarṣum dayen!

 

Ccix Muḥend yiwwas kra i d-yenna nuls-as-d; tazmamt “Yenna-yas Ccix Muḥend”, deg tmazirt i yiṭij i s-neqqim nekk d yemma; yeγli-d yiḍ mi ţ-nekkfa, nerna-d tirni ar tirni, yemma tenna-k “aya ẓẓay mačči d menwala!”... d amaẓẓay s tideţ!

 

Imiren dγa i yi-d-tmmeslay yemma γef “Ipikuru”, tenna-k “aya diγen d tamusni tameqrant!”... “ddunit n win yeswan, yezhan...ur ţeg ccan la i wayen yezrin la i wayen i d-iteddun, stummen s wass ar d-ifakk, t-tixerḍ-as i ddunit ad teddu ‘f yiman-is...i wacut uḥebber!” 


Isefk dγa ad dluγ γef "Ipikuru-yagi", yemma mi d-tmeslay γef tγawsa almi telha...Ipikuru-yagi ilaq-iyi ad zṛeγ amek!

 

Ttekkaγ γef tqeffilt umanyuṭufu, yuγal-d "John Lee Hooker" γer ccna:

 

One night, I was lying down 
Feeling so bad, so low, so low
My woman had left me 
Blues came along and healed me

Healed me, healed, healed, healed 
It healed me, it healed me, to heal me…

 

Yemma teţaḍṣa…teţaḍṣa kan…!

 

Haut du formulaire

 

 

Retour en haut

Numéro 108 Juillet 2020    

 

L’article :

 

Amar Mezdad et  tamazight :

Une histoire d’amour

 

par Yahia Hider

18 février 2020 · 


Les Etats Nord-Africains, dans leur révérence morbide pour une langue d'envahisseur, refusent de donner à tamaziɣt la place qui lui appartient naturellement dans nos contrées. Leur conception même de la politique linguistique et culturelle est un péril, celui de confondre la langue arabe avec Dieu. Cette langue de domination, impérieusement inclinée vers l'au-delà, n'a jamais été considérée comme un instrument de vie et de véritable progrès. Mais nous savons bien que culture et religion sont deux choses différentes. Or, la véritable culture s’acquiert par la langue maternelle, dans une vision qualitative de la vie, s’exprimant dans les œuvres de l’esprit, vraie mesure du progrès intellectuel et du raffinement de la civilisation d’un peuple.

 

Cette vérité élémentaire, Amar Mezdad l'a comprise et la pratique depuis son jeune âge. Il sert d'exemple à tous les imaziɣen en ce qu’il enrichit et perfectionne notre langue chaque fois qu’il écrit en usant de la meilleure, de la plus précise et de la plus élégante langue qu’on puisse employer de notre temps.

 

Notre langue n’est pas à l’abri des incertitudes. Nous constatons qu’elle perd, non par elle-même mais par l’emploi qui en est fait ou pas fait. Elle se délite ; elle se pollue sous nos yeux et à nos oreilles, non seulement parce que le racolage publicitaire ou le laisser-aller médiatique la persillent de termes grossiers, non seulement parce que la vanité de diverses fausses convictions la fait dériver vers des jargons détestables, mais aussi parce que, depuis longtemps, son usage institutionnel est systématiquement banni.

 

Or, les détériorations qui affectent tamaziɣt se produisent au moment où les peuples qui la partagent ont tout intérêt à se grouper à cause d’elle et pour elle; au moment où il devient vital de s’unir autour des valeurs dont elle est historiquement porteuse.


Ne pas veiller sur ce trésor monumental, ne pas le garder en lumière, ne pas le restaurer lorsqu’il se dégrade ne serait pas seulement insouciance ; ce serait crime.

 

Aussi, je me fais un devoir d'affirmer, ou peut-être juste de rappeler solennellement, que Amar Mezdad est l'un des matériaux premiers et solides, l'un des murs porteurs de l'écriture en tamaziɣt, de toute notre littérature et de nos créations culturelles.

Vous me laisserez ici le remercier pour son labeur incessant et pour ses nombreuses œuvres qui nous témoignent que le maintien de notre langue, dans sa qualité comme dans son rayonnement, est pour lui une affaire vraiment d'amour. Je ne manquerai pas de saluer aussi tous ceux qui comme lui ne cessent de prouver leur attachement à notre mode d’expression ancestral qui leur est familier et qui reste, grâce à eux, vivant.

 

Oui, qualité de la langue ! Je sais qu'en osant déclarer qu’il nous faut enfin nettoyer tamaziɣt des ordures qu’elle a contractées, vous me reprocheriez d’user d’une véhémence un peu rude. Je le fais quand même.

 

Pour ce qui est de tout réunir, rassembler, classifier, analyser, commenter, de ce qui compose notre langage au long des siècles, il y a l'oeuvre de Amar Mezdad, ce trésor de la langue tamaziɣt, ce Gargantua de la lexicographie, abreuvé, en bon nourrisson, d’un lait spécialement riche, répertoire vraiment gigantesque qui compte déjà de nombreux romans, poèmes, nouvelles et autres travaux culturels pour le théâtre et le cinéma.

 

Chacun connaît les espoirs, les impatiences, les exigences, les dépits, les découragements, les renouveaux d’ardeur, les enthousiasmes, les jalousies, les soirées sombres et les matins heureux qui sont ceux d’une histoire d’amour. Tamaziɣt provoque tous ces sentiments. Ah ! qu’il faut d’assiduité pour la conquérir !

 

Ouvrez au hasard, comme je m’y plais parfois, n'importe quel ouvrage de Amar Mezdad, vous y découvrirez la sève la plus saine de notre langue. Les choses humaines marchent ainsi. Il nous suffit de lire Amar Mezdad pour constater que notre langue, instrument de la pensée libre, ne soit ni impuissante ni faussée, et que la magnificence, la mélodie, la précision, la gravité qu’elle peut atteindre soient attestées par cet homme que citera l’avenir.

 

Le temps paraît venu de lever sur cet écrivain prolifique un coin du voile. De la place et dans la fonction où il est, il nous fait admirer, à chaque page, à chaque strophe, le travail et le scrupule, la sagesse et la passion. Qui dit ordre dans le langage dit ordre dans les esprits. Amar Mezdad s'est donné cette vocation à le maintenir par disposition personnelle et par devoir public. Il avance sur le fil du temps, tenant un balancier dont l’un des contrepoids est le génie et l’autre l’amour des permanences essentielles.

 

Il s'est fixé comme mission de donner à notre langue un incomparable éclat. Il est de notre devoir à toutes et à tous que nous la remplissions avec lui. Mais, attention, nous n’y réussirons que si nous restons dignes de notre héritage et fidèle à notre noble et saine tradition. Prenons garde de laisser péricliter un idéal, qui est la condition même de notre existence dans ce monde qui avance à la vitesse de la lumière. Préservons jalousement notre langue contre les corruptions qui la menacent, contre la pénétration insidieuse du conformisme, négateur de la liberté d’esprit, contre les prestiges des instincts matériels. Restons fidèles à la notion du travail bien fait, cette marque de la conscience professionnelle.

 

Gardons surtout cet idéalisme humain, qui est notre raison d’être, ne laissons se corrompre ni notre goût de la liberté, ni notre respect du droit, ni les conditions dans lesquelles nous pratiquons notre langue et notre culture. Si, fidèles à nous-mêmes, nous plaçons la discussion sur semblable terrain, nous n’aurons, je crois, rien à craindre, ni de la tyrannie, ni de l'obscurantisme, car l’esprit a ses mesures qui ne se comptent ni en millions, ni en versets.

 

Ainsi est Amar Mezdad qui exerce une splendide autorité sur la langue tamaziɣt et qui est animé pour elle d’un immense amour.

Yahia Hider

 

 

Retour en haut

Numéro 108 Juillet 2020    

Le Poème : 

·          

 

Tira-w akken bɣunt gerrzent

 

Sɣur Ziri At Mεemar

 

 

Seg uɣrab FB n umeddakkel-nneɣ Ahmed Ait Bachir

 

 

Tira-w akken bγunt gerrzent

Ccγel yeqqel-asen d lemmud

Γur-sen akk ddzent berzent

Nekk mačči d dda Lmulud

 

Ayen uriγ akken ibγu yili

Qqaren-as wagi ur yessin

Aswir akken ira yuli

Γur-sen nekk mačči d Yasin

 

Akken i d iyi-ihwa a d-smuḥeyteγ

Ad as-d-kkeγ akk ssya d ssya

Amzun deg iman-iw i wwteγ

Γur-sen nekk mačči d Muḥya

 

Γur-sen ttifxir ad susmeγ

Γas ul-iw tamurt terḥa-t

Amzun ma εundeγ usmeγ

Nekk ur lliγ d Ferḥat

 

Daγen akken bγuγ sefruγ

Qqaren-as yesefraḥ ul-is

Γur-sen yif-it ad ţruγ

Nekk ur lliγ d Lewnis

 

D at twuri ḥemmleγ seg wul

Wigi i d-uddreγ usawen

Fiḥel akk amdan ma yeggull

Ur bγiγ ad iliγ d yiwen

 

D nekk kan i bγiγ ad iliγ

Yerna aql-iyi kan d nekk

Γas tugim-iyi ur γelliγ

Ur d iyi-teţekksem acemmek

 

Nekk daγen ulac ad awen-kkseγ

Ur rriγ aya d iswi

Ayen zemreγ ad wen-t-fkeγ

Γas kenwi ur d awen-yehwi

 

Acku ẓriγ ur tuksanem

Tili mačči akka ad nili

Lemmer di lehhu tessnem

Ass-a ad nedder di tlelli

 

Ziri At Mεemmer

 


7°) LES RUBRIQUES :

 

ACCUEIL         INDEX  GENERAL     NUMEROS PARUS

LIBRAIRIE      TELECHARGEMENT  SITES FAVORIS

 

             

Retour en haut

Adresse de messagerie électronique :  ayamun@Hotmail.com

Adresse Web : http://www.ayamun.com/

Retour en haut

 

tanemmirt, i kra iẓuren « ayamun, cyber-tasγunt n tsekla tamaziɣt » akked d wid i d-yefkan afus.

 

Retour à Bienvenue

@Copyright  ayamun 2000


Dernière révision :
  31/07/2020      vendredi 31 juillet 2020

 


 


 



[1] menacer

 



[i]       horreur

 

 

[ii]    plafond

 

[iii]    nerfs, tendons

 

[iv]    hurlement

 

[v]      conscience