21 ème année
Tidlisin nniḍen :
http://www.ayamun.com/telechargement.htm Inasiwen (claviers) : 1_ Anasiw
azegrar : clavier complet, deg-s ţ,Ţ, v, o, p ; deg-s taggaɣt (ḋ, ġ, k̇, ṫ)2_ Anasiw_n_mass_Sliman_Amiri : clavier complet, deg-s ţ,Ţ, v, o,
p |
Prénoms algériens authentiques (mis à jour et augmenté)
2°) Chronique_Tamkudt : « Izem, yemma-s d tasedda », sɣur
Tarik Tinouche
3°) Tidlisin nniḍen, en PDF : Akken_qqaren-medden_Mohia_GEB
asuɣel sɣur Σ. Mezdad, 2020
asayes wis
sin, winna ixuṣsen
Asayes 2
…… GALILEO
ad yefk i teGduda n teVnizt ayEn i d-yesnulfa d amaynut.
Ayen
ara imagg wergaz meqqren ur d ayen yezgan meqqer
Yerna
Galileo d aġerḋud.
Atan
ur ṭbel, ur lɣiḍa
Tideţ
yellan ɣef temsik̇det.
Abaddar
aġeεmir n teVnizt, tama n wesgun. Inesɣuma
n teJmaεt, d Doge i d aqerru.
Γer tama, Sagredo, ameddak̇el n Galileo akked d yelli-s
Virginia Galilei, 15 iseggasen di tudert-ines, teṭef tasumta n lqaṭifa
fell-as tamsikdet ahat iɣil di teɣzi deg titar n uɣeggad ameɣri. Γef tdabdart, Galileo. Deffir-s,
asbaddu i temsik̇det, yelha yid-s Federzoni, asemzay n tlantinin.
G.– A tiFuzya, a ssYadi iqwerra ! S yisem-iw d aprofissur n tusnakt di tezdawit-nwen n Padova, s
yisem-iw daɣen d aqerru n ubaddar aġeεmir, da di teVnizt, adfar
fell-i, ɣur-i d win yezgan, mačči kan d aselmed aswir flayen di tezdawit, rniɣ daɣen, ad d-siseɣ
s wesnulfu n tɣawsiwin ifazen ara taf teGduda n teVnizt, assa usiɣ-d
ad serseɣ zdat-wen allal sumagez d amaynut, tamsik̇det neɣ taġugẓert,
i d-suliɣ akken i d-teqqar tussna d wayen i d-yenna ddin-nneɣ, ad
ţ-serseɣ deg ubaddar aġeεmir mucaεen deg ddunit meṛṛa,
d ayen swayed i d-glan 17 ‘iseggasen unadi yezga, s wannuz sɣur-i, nekk axdim-nwen.
Galiléo
yuder-d si tdabdart, yeqqim tama n
Sagredo. Aceqqwer. Galileo
yunez zdat-sen.
G.– s
wesbecbec i Sagredo. Suḍneɣ
kan iman-iw !
S.– s
wesbecbec daɣen. Ay ameddak̇el, assa ad
d-tṣewreḍ ayen i yeţallas ugezzar.
G.– Ih, mačči d kra ara d-jemεen
di tedrimt.
Yunez daɣen zdat-sen.
ASALLAL. – Yuli ɣef tdabdart. A
tiFuzya, a ssYadi iqwerra ! Atan tik̇elt nniḍen,
asebtar amanag n wedlis aġeεmir n tẓuri ad yacaṛ s ‘isekkilen
iVnizen. Aceqqwer sellaw. Atan ihi, amussnaw ifazen di ddunit meṛṛa, ad awen-d
yefk, i kunwi kan, ur ţekkin wiyaḍ, ajeεbub ara yenzen s waṭas
akken ad t-tesalim, ad t-tegrem deg ‘alzuz akken tebɣam.
Aceqqwer yuli kra. Mer ad teẓrem ! s
wallal-a, ma yeɣli-d fell-aɣ ṭrad, nezmer ad nwali iɣerruba
ucengu, deg acḥal i llan, amek muggen, snat n tsaεtin send ad
d-walin nutni wid-nneɣ ! Snat n
tseεtin, akken tella tezmert-is, ad ngemmen ad ţ-neddu fell-as, ad
nennaɣ yid-s neɣ ad neseḍwi ? Aceqqwer yuli ugar. Ihi tura, A tiFuzya, a ssYadi iqwerra, mass
Galilei ad awen-yesers deg irebbi-nwen, allal i d-yesnulfa, twalam-t teṭef-it
yelli-s teţcercuṛ d sser, allal i d-yeffɣen seg ‘allaɣ-ines.
Aẓawan. Virgina tuẓa-d ɣer zdat, tunez, tmudd tamsik̇det
i usallal i ţ-imudden i Federzoni. Ferdzoni
yesers-iţ ɣef usbaddu d rrigla. Doge d ‘Inesɣuma ulin ɣef tdabdart, sak̇den
di temsik̇det.
G.– s
wawal amecṭuḥ. Ur ak-ṛeggwmeɣ
ad awiɣ i karnaval-a alamma ifukk. Tura wigi ɣilen
d alelluc kan s wacu ara rebḥen,
yak yella wayen yugaren aya. Iḍ izeryen wehhaɣ
tamsik̇det metwal ayyur.
S.– Ihi, d acu twalaḍ ?
G.– Tafat-ines d ayla-s kan.
S.– D acu ?
InesΓuma.– Zemreɣ ad waliɣ igadiren n Santa
Rosita, a mass Galilei. Sufella uɣerrabu-inna,
atenad la teţen imekli. D iselman yezzan. Aql-i seqḍeɣ.
G.– Akken i nniɣ, tussna n wagguren d
yitran (tasenaggurt) 1000 iseggasen aya ur temḃawel ɣer zdat imi ulac tamsik̇det.
ANESΓAMU.–Wa mass Galilei !
S.– I kečč iwumi i d-yeţlaɣi
winna.
ANESΓAMU.–Taɣawsa-ya tesemsad iẓri nezzeh, kra
din ad d-yaẓ zdat wallen. Ilaq ad asent-iniɣ
i tsednan-nni acucef di ṣsḍeḥ dayenni.
G.– Teẓriḍ neɣ nndah s wacu
imugg « webrid ifellaḥen » ?
S.– Aha° !
G.– Nekk, ẓriɣ s wacu.
ANESΓAMU.– Yiwen ugerwaj am wa, ahat
nezmer ad nesuter deg-s 10 ziku, a mass Galilei. Galilei yunez-as.
VIRGINIA
tewwi-d Ludovici i baba-s.–Ludovico yebɣa ad k-yesnemmer, a Vva.
LUDOVICO, ikukra : Tanemmirt inek, a mass.
G.– Aṭas i ‘s-rniɣ tineggura-ya.
LUDOVICO : Dulaqrar, a mass. Atan ţwaliɣ tgiḍ-as titar d ameɣri. Winna n Holland d adali.
G. yezzi ɣer Sagredo.– Aql-i qqimeɣ
d yiman-iw, uġaɣ taɣawsa-ya ad tbeggen yiwet n tiẓri
akken.
S.–Ṭef kra iman-ik.
ASALLAL. – 500
izuka-inek atenad di lǧib, a Galilei.
G. ur
as-iga ara akkw ccan. Ur ilaq ad ɣurreɣ iman-iw
s uɣawel deg useklil.
Doge
d aragaz ačaran, d unniz, yuẓa-d ɣer Galilei, yeţḥuf
ad t-isami s ugemmi ur nlaq.
ASALLAL.– Mass Galilei, tiFuzya-as, doge.
Doge
iḥezzeq s unermud afus n Galilei.
G.– Ih, amek ihi, 500 izuka-nni ! Tebrasmeḍ, a tiFuzya ?
DOGE.– Bnaqes, di tegDuda-nneɣ, ilaq-aɣ
usfukel i imassayen-is akken ad nefk kra n tedrimt i ‘imussnawen-nneɣ.
ASALLAL.– Si tama nniḍen, amek ara teḍru
ma ulac anzel, a mass Galilei ?
DOGE, yecmumeḥ. – Ilaq ad d-naf tafakult.
Doge
d usallal wwin Galilei gar ‘Inesɣuma, dɣa widak zzin-as. Virginia d Ludovico gemmḍen ddac-ddac.
VIRGINIA.– Ulac anida ccḍeɣ ?
LUDOVICO.– Ih, ulac.
VIRGINIA.– D acu akka i d-yellan ?
LUDOVICO.–Ulac. Acu,
ad iniɣ ahat titar adali daɣen yezmer ad d-yezg.
VIRGINIA.– Uġaɣ akken llan brasmen
nezzeh s baba.
LUDOVICO.– Ma d nekk, tura ntiɣ gezzuɣ
kra di tussna.
(yeţkemmil deg uṭun i d-iteddun)
Numéro 111 Janvier 2021
IZEM,
YEMMA-S D TASEDDA
Lwennas,
20 n yiseggasen-aya
Sɣur Tarik
Tinouche
FB, 25 juin 2018
Nekk
i iḥemmlen taqvaylit-iw, am Neţa; nekk i iţasmen fell-as, am Neţa;
irza-d
ɣur-i wanza-s, anza n Lwennas N At Lewnis; urgaɣ-t, leɛca-a.
D
yir targit.
Di
tnafa, xuyleɣ-d udem-is, iḍsa-yi-d mi iyi-d-iẓra, iger-iyi-d s
yiɣallen, yenna-d ‘’A tarwa’’. Setḥaɣ
ad s-erreɣ taḍsa; azmumeg-iw yeqqur. Setḥaɣ
ad refdeɣ udem-iw ɣur-s, ad t-waliɣ allen deg wallen. Huvaɣ ad d-adreɣ ula d isem-is.
Yečča-yi-d wul-iw ad d-neṭṭqeɣ maca ɛeṛqqen-iyi
lehḍur, awal ur d-yuli; ṛɣiɣ ad nemger s yiɣalen
maca ɛekfeɣ si leḥya; ẓemḍeɣ din. Tfuk targit.
.
Di
targit-iw-nni tarẓagant -lemmer meqqar ţruɣ d isaffen-, riɣ
ad as-iniɣ:
.
Wissen,
a Lwennas gma, ahat tethennaḍ.
Tethennaḍ
ur teẓriḍ i iḍeṛṛun ass-a di tmazɣiwin meṛṛa;
di tinna-nneɣ, tamurt n yiqavayliyen. I yellan
deg-s yesugad, yuɣal yesmexlil; dayen qerriḥen ugar n tmeţant:
d aɣuṛṛu, yugar win iɣef tecniḍ.
Tethennaḍ
ur teẓriḍ tamurt n zzit n uzemmur teţazal deg uɣelluy deg
yirebbi n tnezremt. Mazal irgazen, a Lwennas gma, d
tidet, mazal lxalat, mazal iseɣ, maca tamurt teţeɣlay trennu.
.
Wissen
ahat tethennaḍ.
Tethennaḍ
ur teẓriḍ icumar n tzikert uɣen adeg n cclaɣem n tirugza;
ijufaṛ n yijilvaven n teɛṛavt ṭṭfen adeg n ṛṛuba
n ccac n teqvaylit, aveṛnus iǧǧa avrid i uqenddur.
Leǧwameɛ
ţnernin; di yal taddart yerna-d wis sin, di kra n tuddar ugar.
Iqvayliyen
i ikecmen ɛemṛayen, acḥal n leqrun-aya, ugin ad d-effeɣen
seg-s.
.
Lemer
ad teẓreḍ.
Tal
tiɣremt tuɣal d tasga uɣilif; Seg wass ar wass, ixxamen ţaɣallen
d leǧwameɛ rennun. Leǧwameɛ ţaččarren
rennun. Zik, akken teẓriḍ, ḥala kra
n yimɣaren i ten-ikeččmen; tura ţemsazzalen ɣur-sen
yilmeẓẓyen. Di kra n tuddar, teddunt-d ula
d lxalat akked tullas; a ţẓallant deffir n yirgazen, imergazen. Ugaden tameţant, nutni yemmuten.
.
Lemer
ad teẓreḍ.
Deg
timqevrin, wa iţẓala, wa iqqar taẓallit d lvidɛa. Taqvaylit-nni n zik tewḥel gar-asen, a Lwennas gma. Imɣaren di tuddar iɛreɣ-asen cced i
uyeddid; sussmen; arrac fkan-asen aẓuɣer.
.
Lemer
ad teẓreḍ.
Ɣezzifit
yicumar, lexxaxit yiqundyaṛ, qeḥḍen wulawen, sevken wallaɣen,
vrant wallen, kkawen yifadden. Zzukren yilsawen; deg
yimawen, yuget ḥala lḥamdu; kra nniḍen ggugmen.
.
Lemmer
ad teẓreḍ.
Izad
i izaden; nger di ddel, ur neẓri amek. Tarwa
teksa am wuli; imawlan vran i ṭṭvel deg waman; afrux isselqaḍ
vava-s, yir aselqeḍ. Aqvayli iẓad deg-s
yiles, ičča-t usuṛdi, issazzal-it uɛebbuḍ-is, “iţsewwiq
deg wayen ur nemɛin’’, ih, “deg uɣilif iṛǧa liser’’. I d-ǧǧan imezwura, sexlewḍen-t ineggura. Wiyi n tura, aveḥri i d-iṣuḍen ad
ten-yawi.
Annaɣ
teẓriḍ, a Lwennas gma, ḥala ɣef uqeṛṛuy n
uqvayli i teţezzi; izga iḥeţev-itent, izga iteţuy-itent. Ur yeẓri anda i ṭṭerḍiqent.
.
Lemmer
ad teẓreḍ, a Lwennas gma.
Aqvayli
mazal ikkat di gma-s. Ugar, irna kra, irna aṭas; izad-as lehlak.
Mazal-aɣ
mi d-yekker yiwen seg-nneɣ ad aɣ-isved iseɣ, ad aɣ-d-yerr
isem d tjaddit, ad as-d-mmɣen watmaten-is d ahdum n tiɣyulit akken ad
sfeṛḥen iɛdawen.
.
Lemmer
ad teẓreḍ.
Win
iwumi d-temɣi tcelɣumt ad k-yini “Nekk mgal-nwen meṛṛa,
iman-iw’’; mazal-aɣ tikta mgaradent almi d ulamek, almi d acerreg.
.
Annaɣ,
a gma !
Aqvayli
ḥersen fell-as, teḥres fell-as ddunit, iḥres ɣef
lǧiv-is; ur d-iţak duṛu i teqvaylit-is.
.
A
wi i k-iḥkan, a gma !
Inaẓuṛen
simmal ţinigen, simmal ţnejlan. Wiyaḍ
iwumi ur d-tṣaḥ, ad ten-tafeḍ d iceṭṭaḥen,
am zik, maci d amaynut; maca ugten, ugten nniǧ n tezmert.
.
Aaah,
a Lwennas gma !
Ula
d JSK-nni, tin iɣef nvedd, tin i ivedden yis-nneɣ; tin iɣef d-neţawi
deg annaren “maɛlic ma nemmut argaz tameṭṭut”, ula d tin teţmeţat;
tuɣal d menwala; ur d-teţawi, ur d-teţarra; nekkni deg-s ur
d-nenḥerwa. Ur neẓri ma
ad d-tegri azekka.
.
Lemmer
ad tezṛeḍ, a Lwennas gma.
Tiẓegwa
akked yidurar-nneɣ rnan deg urɣu, seg useggas ar wayeḍ; ddant
tudrin, ddant tzemrin, yedda ula d lmal.
.
Annaɣ,
a gma.
Mazal
vennun-aɣ leḥvus, saččaren-ten s tarwa-nneɣ; mazal seţruyen-ten
tyemmatin. Ur d iɣervazen, ur d isviṭaren;
yemmet uqvayli !
Mazal
tamaziɣt-nni iɣef-tent-neṛwa teţuɣal ar deffir; ur
tekcim tussna, neɣ tujjya, neɣ tatiknulujit deg uɣervaz.
.
Lemmer
ad tezṛeḍ, a gma.
Tamaziɣt
ran ad ţ-arun s tzikert, seg yeffus ar zelmeḍ.
.
A
Lwennas gma; kečč i yemmuten s ukalacnikuf gar yifassen-ik, di
tmurt-ik; kečč i smenyifen ad teɣliḍ teţwaɣeḍleḍ
s ṛṛsas ɣef tektiwin-ik, ɣef tmaziɣt-ik taqvaylit,
wala ad temteḍ s tewser neɣ lehlak deg usu-k; tiyi akk
nessusem-asent.
Maca,
a Lwennas gma, ass-a kkren-d yilmeẓẓyen d telmeẓẓyin,
reffden annay, ţawin-d aseɣret, ţqavalen uzzal d teṛsasin;
ţqavalen isaltiyen d iǧadaṛmiyen.
Maca,
a Lwennas gma, tikti tella, iseɣ yella, ad yili.
Tarik Tinouche
FB, 25 juin 2018
Numéro 111 Janvier 2021
Berber
Art_Jeanne_d'Ucel_Norman_University_Oklahoma_1942
Dictionnaire_de_proverbes_Remḍan_At_Menṣur_3eme_Edition.pdf
Ageldun-amecṭuḥ_St-Exupery_Tasaɣelt_sɣur
Habib-Llah-Mansouri
Aglam-deg-wungal-n-Amer-Mezdad-Ass-nni,
sɣur
Ferhane Badiaa
RECUEIL_DE_PRENOMS_AMAZIGHS_Md_Akli_HADDADOU.pdf
ITIJ_BU_TCERKETT_Taher_Djaout_tasuqilt_Samir_Tighzert.pdf
La_Babel_du_Ponant_2eme_partie_Ali_Farid_Belkadi.pdf
Aglam_deg_wungal_n_Amer_Mezdad_Ass-nni_FERHANE_BADIAA.pdf
DESCRIPTION_ET_HISTOIRE_DU_MAROC_Leon_GODARD_1860.pdf
APERCU_SUR_TRENTE_TROIS_SIECLES_DE_L'HISTOIRE_DES_IMAZIGHEN.PDF
MUHYA_SI_PERTUF_traitement_de_texte.pdf
Revue
Izen Amaziɣ, 3 numéros :
Textes berbères
de l'Aurès_ Parler des Ait Frah
Romans et ambiances dans
la maison kabyle traditionnelle.pdf
La_Kabylie_Recherches_et_Observations_1833.pdf
Jules_Maistre_Moeurs_et_Coutumes_Kabyles_1905.pdf
Tighermin_yemmeccen_Sari_Med.pdf
MOULIERAS_Auguste_Une_tribu_Zenete_anti-musulmane_au_Maroc_Les_Zkara.pdf
LA_LANGUE_BERBERE_EN_AL_ANDALUS_Md_Tilmatine.pdf
Inédite,
une pièce de théâtre de Idir Amer :
Idir_Amer_Ay_Afrux_iferelles.pdf
Inédite, Dom Juan de Molière, en langue kabyle :
DOM_JUAN_LE FESTIN_DE_PIERRE_MOLIERE_SI
YEHYA_TASEGLULT-S-UDΓAΓ.PDF
Dictionnaire_Francais_Berbere_Antoine_JORDAN.PDF
Les_Cabiles_et_Boudgie_F.PHARAON_Philippe_libraire_Alger_1835.PDF
Habib-Allah_Mansouri_Inventaire_des_neologismes_amazighs.pdf
Ddem_tabalizt-ik_a_Mu_Kateb_Yacine,
version bilingue
Ad lemmdeɣ tamaziɣt n Hamek : http://www.ayamun.com/adlis-usegmek.pdf
Belkacem Bensedira_Cours de langue kabyle_Adolphe Jourdan_1887
JM_DALLET_LE_VERBE_KABYLE_FDB_1953.pdf
AMAWAL_TUSNAKT_H.SADI_1990.pdf
CHANTS_BERBERES_DE _KABYLIE_Jean_AMROUCHE_CHARLOT_Ed.1947.pdf
OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome1_FDB_1971.pdf
OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome2_FDB_1971.PDF
Plus de livres dans notre rubrique Téléchargement :
http://www.ayamun.com/telechargement.htm
Numéro 111 Janvier 2021
1_ Amyag
d yisem ara d-yuddamen
Sɣur Mayan Ilyas
Di
teqbaylit, d acu i d i yi-isewhamen s tuget , amyag m'ara t-neqqar akka, ma
yella d isem ad t-neqqar akken nniḍen, amzun mačči d tutlayt-nneɣ,
mačči d taqbaylit-nneɣ.
Amedya
:
Coiffeur,
llan wid i s-yeqqaren neɣ i isemrasen di tira-nsen " AḤEFFAF"
(i d-yekkan si taɛṛabt) " AKWAFUR "(i d-yekkan si
tefransist) , "ANERSAM" (aneggaru-agi, awal amaynut "néologisme
" i nettaf deg umawal atrar i xedmen Dda Lmulud At Maɛmmeṛ d
yimdukkal-is : Ɛmeṛ Zentar, Mesṭafa Benxemmu akked Ɛmeṛ
Yaḥyawi, deg yiseggasen n 70.
Dacu
kan, nniɣ-as ahat lemmer mazal Dda Lmulud, aṭas seg wayen ara iɛiwed,
mačči kan di tjerrumt, ula deg umawal, acku ad yili wayen ara iwali
di ttawilat yellan ass-a ulac-itent akk zik-nni . Ur
cukkeɣ ara ad yestehzi akk ɣef wannect-a.
Di
teqbaylit-nneɣ, nesɛa ismawen i d-yettwasuddmen seg umyag, am yisem n
umeskar "nom d' agent".
Imedyaten
kan :
__
Aru / amaru.
__ Kes /ameksa.
__
Ggri / aneggaru.
__
Krez : amekraz.
__
Nqecc : amenqac.
__
Gzer : agezzar.
__
Jaḥ / amjaḥ.
__
Issin / amussnaw ... atg
Wigi
diɣen, ɣas d akeččum i d aɣ-d -kecmen ɣer
tmeslayt-nneɣ, gerrzen nezzeh ladɣa s talɣiwin-agi-nsen :
__
Sewweq : amsewweq
__
Meddeḥ : ameddaḥ
__
Bnu : abennay
__
Xdem : axeddam.
Yerna
ilaq ad neḥsu ulac tutlayt deg umaḍal ur nesɛi ara awalen am
wigi "les emprunts", ur nesɛi ara diɣen awalen imaynuten
"néologismes" ladɣa m'ara ilin uqmen, gerrzen..
Imaynuten-agi,
ɣef wakken ttwaliɣ diɣen, grurzen nezzeh, yal amyag s yisem n
umeskar.
__
Aru / amaru
__
Selmed / aselmad
__
lmed / anelmad.
__
Kcem / amnekcam
__
Issin / amussnaw, amassan ...
Ma
yella d :
"anersam "
(coiffeur), ulac akk amyag ideg yettwasuddem ?
Xuḍi
"pourtant" , nesɛa amyag "ṣeṭṭel",
mačči "ḥeffef" diɣen i wid yeqqaren "aḥeffaf".
Ilaq
ad neḥsu dakken nesɛa imyagen di teqbaylit-nneɣ, werǧin
ttwasuddmen-d deg-sen ismawen n umeskar " noms d'agent" , acku ahat
mi d aɣ-d-kecmen wawalen ijenṭaḍen uɣalen melken-aɣ
s waṭas , di tama nniḍen, neɣfel cwiṭ, ahat ur d-nerri
ara lbal-nneɣ ɣur-sen ar ass-a, mačči d yiwet i d aɣ-i
ceɣben nekkni s yiqbayliyen ,.. xuḍi tutlayt-nneɣ, gar ifassen-nneɣ
i tella mačči gar ifassen-is i nella iwakken ad nerǧu ad tbeddel
nettat s timmad-is , ad tgerrez .. Dɣa ma yella akka, d awezɣi !
Ihi,
ad d-nuɣal alamma d asentel-nni, ad d-nefk xeṛsum sin n yimedyaten
iwakken ad negzu kan cwiṭ tamsalt.
Neqqar
:
1)
___Ṣeṭṭel (acekkuḥ, acebbub) : couper (les cheveux).
__
Ṣeṭṭel (tamart) : raser (la barbe).
Ayɣer
ur d-nettsuddum ara deg-s isem n umeskar :
__
Coiffeur : aṣeṭṭal.
__
Coiffeuse : taṣeṭṭalt.
D
tameslayt tettwafham ama ɣur umecṭuḥ, ama ɣur umeqqran,
ama ɣur wergaz, ama ɣur tmeṭṭut. Yerna
d taqbaylit sari.
Wagi
diɣen d asumer (proposition) n usdawan Kamel Buɛmara (30 mayyu 2019,
deg usebter-ines Issin di Facebook) :
2
____"Lemmer i neẓwir, mili nga-d yiwen n yisem (n umeskar) ɣef
umyag "enɣ", ɣef talɣa "neqq". Acimi ?
"Amaneqq"
d win INEQQEN = assassin !
Lemmer
nga-t-id, tili ass-a, iḍelli (2001), neqqar " ADABU AMANAQ (i-- qen)
!" mačči "Pouvoir assassin" !
S
teqbaylit, neqqar "aqettal" ! Dɣa neḥbes
dinna.
Awal
ɣur-wen, d acu ara tiniḍ ?
Tanemmirt.
Sɣur Mouloud
Sellam
25 janvier 2021
Di
"Radio Soummam " : Amcic
yečča aɣerda = aɣerda yečča amcic ! Addad ilelli (état libre) = addad amaruz (état d annexion)?
Ar
ɣur-sen " Adabu yeḥqer agdud " = "agdud yeḥqer
adabu " , fhem tura kečč anta tama iḥeqren tayeḍ deg
yisalen i ɣ-d-yusan si " Bgayet telha d ṛṛuḥ n
leqbayel " !
Γur
ineɣmasen (yessexdam udabu abaɛti iwakken ad d-skiddben fell-aɣ
di ṛadyuyat yekref acḥal aya) akken d-nnan , kif kif .
Timlilit
gar udabu d ugdud , ɣur-sen teffeɣ ulac ar ulac , ḥedd
ur yugar wayeḍ (match nul). Zgan ttmeslayen akka wigi yeččan "tagella n ddel
" , ulac amgired gar umeskar (sujet)
d usemmad (compliment).
Ak°ren
neɣ skiddben , wagi d ccɣel-nsen
,maca iwakken ad ɛegben tutlayt iɣef seḥbabrent
tyemmatin-nneɣ d leqrun-aya , cukkeɣ ulac i s-d-yeqqimen i teqbaylit
!?
Win
yebɣan ad d-yeffeɣ d "amesǧaṛnan " n teqbaylit ,
yessefk ad iɣer uqbel tutlayt-is akken tella s ilugan n tira-ines , am
wakken tettwaɣar di tesdawiyin -nneɣ .
1
/ Addad ilelli (état libre) :
-
Adabu (d ameskar = sujet) . -Yeḥqer (d amyag= verbe).
-
Agdud (d asemmad = complément) , dagi ameskar (sujet) yezwar asemmad
(complément) , dɣa "adabu
" yella deg waddad ilelli (état libre) acku yezwar asemmad (complément) .
2
/ Addad amaruz (état d annexion) :
Agdud
yeḥqer Udabu . dagi ameskar (sujet)yusa-d ar
taggara n tefyirt (phrase) , yezwar-it usemmad (complément) , dɣa yessefk
ad yili deg uddad amaruz (état d annexion) ,
" a " ad yuɣal d "u " (ad d -nini
"udabu" mačči "adabu ") , milmi i d-nenna akka
,negza anwa iḥeqren wayeḍ , neɣ ma ulac , ur nfehhem kra .
Mouloud Sellam
25 janvier 2021
Numéro 111 Janvier 2021
1_Anta timanit idis...
n lxalifa ?
Sɣur Aumer
U Lamara
deg Le Matin d’Algérie 28/12/2020
Deg
wagu deg tella ass-a tmurt, anida yiwet luzin kan i iteddun yal ass : d ta demt
n ɣdemt n Zeghmati i yettaran tarwa n Lezzayer er leḥbas, tessuffuɣ-d
imukar akked ibandiyen imeqqranen, ur ishil ad yefk yiwen tamuɣli ɣer
zdat, ad issirem, neɣ ad yamen tezmer ad tbeddel.
D
ayen illan. Maca d tamara ad nefk tit er tizi
d-iteddun, akken ad nẓer anida ara nejbu deffir yiɣil akkin. Adabu n wass-a tekcem-it twekka n tewser, n laâr akked
tkerkas, d abrid ɣdemt n ad igrurej.
Yiwen
seg wid illan di tnekra n wass 22 di furar 2019, ur ifcil ur izgil yiwet tikli
di Lezzayer, issaram irennu, maca yiwen wawal deg yimi-s : « ugadeɣ ad teṭtef
aɣerda tnekra-ya, " ugadeɣ , ugadeɣ ! »
Akken
ur « teṭtef aɣerda » azekka tegrawla n furar, d at tmurt ad
tt-ibeddlen, mačči d timura d-iqqimen akkin s tuccar-nsen. Ma ulac iɣisi gar ugdud, ur d-keččment
tuccar-nni.
Yiwen
deg iberdan d-ibanen i tsertit uzekka n tmurt n Lezzayer, mi rsent tgejda n
tugdut, d tuddsa n timanit n yal tamnaṭ n tmurt (autonomies régionales). Di tira yellan, timnaḍ timezwura d-ibanen, d tamurt
n Iqbayliyen, Tamẓabt, Aheggar, Awras...
Wid
akk ibedden i tsertit-a wwin-d amedya si tmura n umadal i yufraren, anda tbedd
tugdut " n tidett (Suisse, Allemagne, Belgique, Espagne, USA, Mexique,
Inde, …). Ur izmir yiwen ad d-isukkes i tsertit-nsent.
Akken
ad teddu tsertit n timanit n temnadin di tmurt n Lezzayer, mačči
yiwen ccert " i yellan. " Sin i yellan, zun
d tigejda :
1.
Adabu yufraren ad yili d awanek idduklen di talwit (Etat central), win ibnan ɣef
tmendawt" i qeblen at tmurt di tafrent ur numis s tikerkas.
2.
Timanit n yal tamnaṭ (autonomie régionale) ad tbedd ef tmenḍ ɣdemt
n awt-nni yesdduklen " tamurt, anda ur tettili tuccda ɣer ubrid nniḍen. Ad yili ufrag d agadir ur izegger yiwen.
D tuccda ɣer ubrid nniḍen i d
ugur ameqqran !
Ur
illi ccek, tikta iteddun ass-a di temnadin n tmurt, am Tamurt n Iqbayliyen, Tamẓabt,
d tikta timagdayin (valeurs républicaines),
maca ur izmir yiwen ad iḍmen ayen ad d-ilalen anda nniden. Di tallit n txerbicin n
taârabt-tinneslemt, llan ugut n wid ad d-iskecmen tuccar-nsen akken ad sbedden
lxalifa di temnaḍin nniḍen. Idrimen
imeqqranen llan.
Iḍelli
kan di Libya, tamurt n Qatar, teṭtef tamnaṭ n Benghazi, timesrufag-is srusuyent-d
yal ass uzzal d lbumbat i ṭtrad
gar At Libya.
Azekka,
timura n Qatar, Emirates, Terk, Maser neɣ tayeḍ ad d-skecment uzzal
i ‘’watmaten-nsen Aâraben’’, i ṭtrad gar-aneɣ akken ad fergen aḥric
si tmurt n Lezzayer. Ad tedwel tmurt am tallit-nni n
leqrun imezwura, ‘’les siècles obscures’’.
Idelli
kan, ddaw udabu n Bouteflika, timura n Qatar akked Emirates saḥellen amur
si tmurt n Lezzayer, deg uẓaɣar ameqqran (Hauts Plateaux), i
tnegmert/syada n tyuzaḍ akked teɣzalt
(chasse à l’outarde et à la gazelle). Timesrufag nsent
ttrusun ttafgent deg umafag n Ghardaïa, ur iẓri yiwen ayen illan deg
isenduqen-nni imeqqranen i d-srusunt. Anwa idemnen
ass-a ulac deg-sen les missiles sol-air FIM-92 Stinger n Marikan, heggant i
wass- " nsent ?
Iḍelli
kan, deg umennu ur nefri gar At Mẓab akked Caâmba di Ghardaïa, wid
isserayen ixxamen akked th"una n Imẓabiyen,
tefka ɣer zdat tmuɣli-nsen : « kkaten ad suffɣen Imẓabiyen
si teɣzut n Mẓab, akken ad ssalin lxalifa, ad d-rnun timnaḍin
n Hassi Messaouḍ akked Hassi Rmel di lxalifa aârab». D
awal d-inna yiwen illan di tnemmast n tnekra-nni di Ghardaïa.
Iḍelli,
ass-a llant temnaḍin di tmurt n Lezzayer anda ttemnasaben akked At
Emirates ḍ Qatar, ttemyejwaǧen akka d wakka akken ad gen asɣen
n idammen. Azekka ad smeɣren, ad ẓẓun
tuẓẓal di tmurt, ad farsen ma yella-d ccwal, ad gen tilisa i
lxalifa, anida i tessaweḍ tezmert-nsen. Mačči
d ‘’la politique fiction’’.
Uguren
llan di yal tasertit, di yal tallit. Issefk ad ten-iẓer
yiwen, ur ten-iteffer, ad sen-yeg afrag s wayen iwatan akken ad iddu ɣer
zdat. Tasertit n timanit n tidett ad teddu ad tessers
talwit di tmurt. Issefk ad tezwir di tukksa n uɣeẓẓu
n barbes-FLN (la prédation FLN-iste, ɣdemt n arabo-islamiste).
Timerna / Notes. 1)
Titre/azwel : Quelles autonomies à côté de (possibles) califats ?
Aumer U Lamara
amaru
2 _Lezzayer : d imdanen neɣ... d iddawen ?
Sɣur
Aumer U Lamara
Deg
Le Matin d’Algérie 6/12/2020
Ass-a, adabu
ibedden di tmurt n Lezzayer « iffeɣ-as urekti tarbut ».
Si tḥila n
1962, ar ass-a yedda deg yiwen ubrid : ad yečč tamurt akked wayen
illan ddaw
tmurt. Izerfan akked tmenḍawt gan-ten d acebbeḥ kan,
i tiṭ n tmura tiberraniyin.
Γas ur illi d
ayen yuran, adabu isnulfa-d ‘’apartḥeid’’ (1) amaynut s wudem nniḍen
; ilmend
d
amgared gar uberkan d umellal, am Taferka n Wanẓul, di Lezzayer d win
illan ‘’gar wid
illan deg udabu’’
akked ‘’wid illan berra udabu’’. Di tmura n URSS
(Union Soviétique) n zik,
gan-as isem
‘’nomenklatura’’. Taggara tegrurej tsertit-nni di
1989.
Maca, ass-a, akken
tt-icudd udabu, ad ternu ad teqres ugar, acku agdud ikker fell-as, ikker
ad
d-yerr tamurt i warraw-is, tamurt deg ad tbedd tugdut, ad bedden izerfan am
tmura
ittuqadren deg umaḍal. Ur illi ubrid nniḍen.
Izzayriyen, d imdanen neɣ... d iddawen
?
Di tmuɣli n
udabu, Izzayriyen ur llin d imdanen izemren ad sbedden tamurt, ur sen-tlaq
tugdut. Issefk-asen kan aâkkaz am wulli. Win d-yufraren gar-asen, ad infu neɣ ad ikcem agraw n udabu, ad t-sqedcen, ad
ibedd d amdan s tidett, ad iḥkem alamma yemmut !
Tamuɣli-ya tella
si zik, ‘’Eqqen-itt, effer-itt’’,
d tin n
temḥersa (les ultra-colonialistes n zzman).
Di tmuɣli n ugdud i yella wugur ass-a.
Amzun adabu
issekcem-a takti-ya (= ‘’ur nezmir
nekkni i tugdut, ur nelli d imdanen’’), armi
nettnadi
ad nẓer di tmura nniḍen anda i d-ufraren watmaten-nna nnig wiyaḍ.
Ayen akk i nẓer
yal tikkelt ad d-ibin yiwen ne yiwet,
deg waddal, di tussna neɣ di yal
annar nniḍen (Zidane di Fransa, Idir, Zerḥouni di Marikan, Pr. Senḥadji,
Agḥanim di CNRS,
Bouguermouḥ ɣur Pfizer di Marikan, …), d wayeḍ,
d tayeḍ, amzun d ayen ur nelli, d
Awezɣi !
Yal yiwen/t izmer
ad iger tamawt, deg yeɣmisen n tmurt neɣ di yal aẓeṭta n internet
(réseaux sociaux), ad yaf meqqret tyita. Amzun tamurt
d iddawen/ibkan kan i tt-izedɣen
ass-a. Ccek ikcem
deg idammen, deg iẓuran, armi d-nnulfan ass-a wid iqqazen iẓekwan n
umezruy akken
ad d-afen anwi
gar wid ittwassnen
deg umaḍal i
yellan d Imaziɣen
(Apulée/Afellay, St
Augustin, Septime Sévère, Ṭariq, …).
Tamuɣli ɣer umezruy aqbur telha, maca
mačči akken ad tesgen imdanen n wass-a, s yiseɣ n wid immuten, acku ur llin ‘’leqrun n rbeḥ/liser’’
deg umezruy-nnaɣ d leqrun n ṭtrad
akked
imenɣi mgal nnger.
Tamuɣli akked
tmussni n umezruy issefk ad ilin d afud i tikli ɣer zdat, i usnerni di yal tamussni. Ad ikkes ccek di yal yiwen, ad iẓer izmer ad yerẓ
asalu akken yufa, anda yebɣu
yili,
d amdan am yemdanen n umaḍal, n talsa.
D asalu-ya kan ara
yeddun deg uɣerbaz amaziɣ.
1Timerna / Notes.
1) Apartḥeid
: tasertit n apartḥeid tlul-d di 1948 di Taferka n Wanẓul (Afrique
du Sud), tebna
ef beṭtu gar
Imellalen akked Iberkanen, yal tama deg wakal-is, s tuddsa-s, s izerfan-is
(politique de
développement séparé). D tiḥila n temḥersa. Tekkes tsertit n apartḥeid di
1991 segmi d-iffeɣ Mandela deg unekraf, syin gan tafrent
tamezwarut di 1994, anda ‘’yal
amdan
s tiɣri-s’’, akken ibɣu yili, d aberkan neɣ d amellal.
Aumer U Lamara
amaru
Numéro 111 Janvier 2021
Ul-iw
yufa-tent yerkell
Sɣur Ziri At Mɛemmer
(Tassadit Ould Rabah)
Seg usebtar n Talsa Abrous
Ul-iw
yufa-tent yerkell
Ttamneɣ-t
ur d iyi-ɣurr
A win i
s-yennan ad t-nakel
Akken
ccan-ik ad yimɣur
Teẓriḍ
ay ameddakel
Fell-ak ma
nettkel
Ad ɣ-teṣṣerwuḍ
asaɣur
Seg-i ɣas
ẓẓeg skel
Rnu deg-i
cekkel
Ma ceḍḥeɣ
i ṭṭbel n leɛrur
Ddunit ayen
tra tekkit
Tidet am
zzit a d-tifrir
Aqerru tḥemmel
telkit
Tennum
tettarra-t d ssrir
Ay ul i wubdir
fek-it
D tẓegwa
ssukk-it
Ɣas yeḍṣa-d
taḍṣa umarir
S umezgun-is
ssaki-t
Ɣef
yiman-is smerki-t
Ur
tettaǧǧa a d-yefrir
Ur bɣiɣ
ad iyi-ḥemmel
Ur ḥwaǧeɣ
ɣur-s kra
Ulamma ẓriɣ
temmel
Tḥila
icewwlen tuffra
Asif asmi
ara d-yeḥmel
Yal wa ad
ixemmel
Ayen iɣer
ad terr tmara
Ula d assen
ad as-nmel
Amek ara
ikemmel
Ad iẓer
yid-s ur tefra
Yal wa d acu
i d as-tefka
Ɣer
ifassen i d as-tt-igan
Ayen irkan
dayen yerka
Fiḥel
ma nesteqsa inagan
Yiwen ma d
yir ssekka
Ansi i
k-d-yekka
Ɣur-k
kan anda i k-yesgan
Ma
teǧǧiḍ-as azekka
Theggaḍ
aẓekka
Ula i
tirga-k k-yurgan
Ziri At Mɛemmer
ACCUEIL INDEX GENERAL NUMEROS PARUS
LIBRAIRIE TELECHARGEMENT SITES FAVORIS
Adresse de messagerie électronique : ayamun@Hotmail.com
Adresse
Web : http://www.ayamun.com/
tanemmirt, i kra iẓuren « ayamun, cyber-tasγunt n tsekla tamaziɣt » akked d wid i d-yefkan afus.
@Copyright ayamun 2000
Dernière révision : 30/01/2021
samedi 30 janvier 2021
[1] menacer