ayamun

CyberRevue de littérature berbère

21 ème année

Numéro 111 Janvier 2021

Email :  ayamun@hotmail.com

 

Retour à Bienvenue

 

Tidlisin nniḍen : http://www.ayamun.com/telechargement.htm

 

Inasiwen (claviers) :    1_ Anasiw azegrar :

clavier complet, deg-s ţ,Ţ, v, o, p ; deg-s taggaɣt (, ġ, k̇, )

2_ Anasiw_n_mass_Sliman_Amiri :

clavier complet, deg-s ţ,Ţ, v, o, p 

 

Prénoms algériens authentiques (mis à jour et augmenté)

 

Sommaire :

 

1°) Le texte en prose :  « Tameddurt n Galileo Galilei » , Bertold Brecht, asayes 2, asuɣel sɣur Σ.Mezdad, 2020

2°) Chronique_Tamkudt :  « Izem, yemma-s d tasedda », sɣur Tarik Tinouche

3°) Tidlisin nniḍen, en PDF : Akken_qqaren-medden_Mohia_GEB

4°) Langue_Tameslayt :  1) Amyag d yisem ara d-yuddamen, sɣur Mayan Ilyas

                                                   2) Addad amaruz, iwacut ?, sɣur Mouloud Sellam

5°) Deux articles :               1) Anta timanit idis... n lxalifa ?

                                                   2) Lezzayer : d imdanen neɣ... d iddawen ?

sɣur Aumer U Lamara, in Le Matin

6°) Le poème :  «Ul-iw yufa-tent yerkell »   sɣur Ziri At-Mεemmer

7°) Toutes  les rubriques :

 

  

 

Retour en haut

Numéro 111 Janvier 2021

Le texte en prose :

                                                                                             

                                       « Tameddurt n Galilee »  n Bertold Brecht

asuɣel sɣur Σ. Mezdad, 2020

asayes wis sin, winna ixuṣsen

Asayes 2

 

…… GALILEO ad yefk i teGduda n teVnizt ayEn i d-yesnulfa d amaynut.

 

Ayen ara imagg wergaz meqqren ur d ayen yezgan meqqer

Yerna Galileo d aġerḋud.

Atan ur ṭbel, ur lɣiḍa

Tideţ yellan ɣef temsik̇det.

 

Abaddar aġeεmir n teVnizt, tama n wesgun. Inesɣuma n teJmaεt, d Doge i d aqerru.  Γer tama, Sagredo, ameddak̇el n Galileo akked d yelli-s Virginia Galilei, 15 iseggasen di tudert-ines, teṭef tasumta n lqaṭifa fell-as tamsikdet ahat iɣil di teɣzi deg titar n uɣeggad ameɣri. Γef tdabdart, Galileo. Deffir-s, asbaddu i temsik̇det, yelha yid-s Federzoni, asemzay n tlantinin.

 

G.– A tiFuzya, a ssYadi iqwerra ! S yisem-iw d aprofissur n tusnakt di tezdawit-nwen n Padova, s yisem-iw daɣen d aqerru n ubaddar aġeεmir, da di teVnizt, adfar fell-i, ɣur-i d win yezgan, mačči kan d aselmed aswir flayen  di tezdawit, rniɣ daɣen, ad d-siseɣ s wesnulfu n tɣawsiwin ifazen ara taf teGduda n teVnizt, assa usiɣ-d ad serseɣ zdat-wen allal sumagez d amaynut, tamsik̇det neɣ taġugẓert, i d-suliɣ akken i d-teqqar tussna d wayen i d-yenna ddin-nneɣ, ad ţ-serseɣ deg ubaddar aġeεmir mucaεen deg ddunit meṛṛa, d ayen swayed i d-glan 17 ‘iseggasen unadi yezga, s wannuz  sɣur-i, nekk  axdim-nwen.

 

Galiléo yuder-d si  tdabdart, yeqqim tama n Sagredo. Aceqqwer. Galileo yunez zdat-sen.

 

G.– s wesbecbec i Sagredo. Suḍneɣ kan iman-iw !

S.– s wesbecbec daɣen. Ay ameddak̇el, assa ad d-tṣewreḍ ayen i yeţallas ugezzar.

G.– Ih, mačči d kra ara d-jemεen di tedrimt.

 

 Yunez daɣen zdat-sen.

 

ASALLAL. Yuli ɣef tdabdart. A tiFuzya, a ssYadi iqwerra ! Atan tik̇elt nniḍen, asebtar amanag n wedlis aġeεmir n tẓuri ad yacaṛ s ‘isekkilen iVnizen.  Aceqqwer sellaw. Atan ihi, amussnaw  ifazen di ddunit meṛṛa, ad awen-d yefk, i kunwi kan, ur ţekkin wiyaḍ, ajeεbub ara yenzen s waṭas akken ad t-tesalim, ad t-tegrem deg ‘alzuz akken tebɣam. Aceqqwer yuli kra. Mer ad teẓrem ! s wallal-a, ma yeɣli-d fell-aɣ ṭrad, nezmer ad nwali iɣerruba ucengu, deg acḥal i llan, amek muggen, snat n tsaεtin send ad d-walin nutni wid-nneɣ ! Snat n tseεtin, akken tella tezmert-is, ad ngemmen ad ţ-neddu fell-as, ad nennaɣ yid-s neɣ ad neseḍwi ? Aceqqwer yuli ugar.  Ihi tura, A tiFuzya, a ssYadi iqwerra, mass Galilei ad awen-yesers deg irebbi-nwen, allal i d-yesnulfa, twalam-t teṭef-it yelli-s teţcercuṛ d sser, allal i d-yeffɣen seg ‘allaɣ-ines.

 

Aẓawan. Virgina tuẓa-d ɣer zdat, tunez, tmudd tamsik̇det i usallal i ţ-imudden i Federzoni. Ferdzoni yesers-iţ ɣef usbaddu d rrigla. Doge d  ‘Inesɣuma ulin ɣef tdabdart, sak̇den di temsik̇det.

 

G.– s wawal amecṭuḥ.  Ur ak-ṛeggwmeɣ ad awiɣ i karnaval-a alamma ifukk. Tura wigi ɣilen d alelluc  kan s wacu ara rebḥen, yak yella wayen yugaren aya. Iḍ izeryen wehhaɣ tamsik̇det metwal ayyur.

S.– Ihi, d acu twalaḍ ?

G.– Tafat-ines d ayla-s kan.

S.– D acu ?

InesΓuma.– Zemreɣ ad waliɣ igadiren n Santa Rosita, a mass Galilei. Sufella uɣerrabu-inna, atenad la teţen imekli. D iselman yezzan. Aql-i seqḍeɣ.

G.– Akken i nniɣ, tussna n wagguren d yitran (tasenaggurt) 1000 iseggasen aya ur temḃawel ɣer zdat  imi ulac tamsik̇det.

ANESΓAMU.–Wa mass Galilei !

S.– I kečč iwumi i d-yeţlaɣi winna.

ANESΓAMU.–Taɣawsa-ya tesemsad iẓri nezzeh, kra din ad d-yaẓ zdat wallen. Ilaq ad asent-iniɣ i tsednan-nni acucef di ṣsḍeḥ dayenni.

G.– Teẓriḍ neɣ nndah s wacu imugg « webrid ifellaḥen » ?

S.– Aha° !

G.– Nekk, ẓriɣ s wacu.

ANESΓAMU.– Yiwen ugerwaj am wa, ahat nezmer ad nesuter deg-s 10 ziku, a mass Galilei. Galilei yunez-as.

VIRGINIA tewwi-d Ludovici i baba-s.–Ludovico yebɣa ad k-yesnemmer, a Vva.

LUDOVICO, ikukra : Tanemmirt inek, a mass.

G.– Aṭas i ‘s-rniɣ tineggura-ya.

LUDOVICO : Dulaqrar, a mass. Atan ţwaliɣ tgiḍ-as titar d ameɣri. Winna n Holland d adali.

G.  yezzi ɣer Sagredo.– Aql-i qqimeɣ d yiman-iw, uġaɣ taɣawsa-ya ad tbeggen yiwet n tiẓri akken.

S.–Ṭef kra iman-ik.

ASALLAL. – 500 izuka-inek atenad di lǧib, a Galilei.

G. ur as-iga ara akkw ccan. Ur ilaq ad  ɣurreɣ iman-iw s uɣawel deg useklil.

 

Doge d aragaz ačaran, d unniz, yuẓa-d ɣer Galilei, yeţḥuf ad t-isami s ugemmi ur nlaq.

 

ASALLAL.– Mass Galilei, tiFuzya-as, doge.

 

Doge iḥezzeq s unermud afus n Galilei.

 

G.– Ih, amek ihi, 500 izuka-nni ! Tebrasmeḍ, a tiFuzya ?

DOGE.– Bnaqes, di tegDuda-nneɣ, ilaq-aɣ usfukel i imassayen-is akken ad nefk kra n tedrimt i ‘imussnawen-nneɣ.

ASALLAL.– Si tama nniḍen, amek ara teḍru ma ulac anzel, a mass Galilei ?

DOGE, yecmumeḥ. – Ilaq ad d-naf tafakult.

 

Doge d usallal wwin Galilei gar ‘Inesɣuma, dɣa widak zzin-as. Virginia d Ludovico gemmḍen ddac-ddac.

 

VIRGINIA.– Ulac anida ccḍeɣ ?

LUDOVICO.– Ih, ulac.

VIRGINIA.– D acu akka i d-yellan ?

LUDOVICO.–Ulac. Acu, ad iniɣ ahat titar adali daɣen yezmer ad d-yezg.

VIRGINIA.– Uġaɣ akken llan brasmen nezzeh s baba.

LUDOVICO.– Ma d nekk, tura ntiɣ gezzuɣ kra di tussna.

 

 

(yeţkemmil deg uṭun i d-iteddun)

 

 

 

Retour en haut

Numéro 111 Janvier 2021  

TAMKUDT (chronique) :

 

IZEM, YEMMA-S D TASEDDA

Lwennas, 20 n yiseggasen-aya

 

Sɣur Tarik Tinouche

FB, 25 juin 2018

 

 

Nekk i iḥemmlen taqvaylit-iw, am Neţa; nekk i iţasmen fell-as, am Neţa;

irza-d ɣur-i wanza-s, anza n Lwennas N At Lewnis; urgaɣ-t, leɛca-a.

D yir targit.

 

Di tnafa, xuyleɣ-d udem-is, iḍsa-yi-d mi iyi-d-iẓra, iger-iyi-d s yiɣallen, yenna-d ‘’A tarwa’’. Setḥaɣ ad s-erreɣ taḍsa; azmumeg-iw yeqqur. Setḥaɣ ad refdeɣ udem-iw ɣur-s, ad t-waliɣ allen deg wallen. Huvaɣ ad d-adreɣ ula d isem-is. Yečča-yi-d wul-iw ad d-neṭṭqeɣ maca ɛeṛqqen-iyi lehḍur, awal ur d-yuli; ṛɣiɣ ad nemger s yiɣalen maca ɛekfeɣ si leḥya; ẓemḍeɣ din. Tfuk targit.

.

Di targit-iw-nni tarẓagant -lemmer meqqar ţruɣ d isaffen-, riɣ ad as-iniɣ:

.

Wissen, a Lwennas gma, ahat tethennaḍ.

Tethennaḍ ur teẓriḍ i iḍeṛṛun ass-a di tmazɣiwin meṛṛa; di tinna-nneɣ, tamurt n yiqavayliyen. I yellan deg-s yesugad, yuɣal yesmexlil; dayen qerriḥen ugar n tmeţant: d aɣuṛṛu, yugar win iɣef tecniḍ.

Tethennaḍ ur teẓriḍ tamurt n zzit n uzemmur teţazal deg uɣelluy deg yirebbi n tnezremt. Mazal irgazen, a Lwennas gma, d tidet, mazal lxalat, mazal iseɣ, maca tamurt teţeɣlay trennu.

.

Wissen ahat tethennaḍ.

Tethennaḍ ur teẓriḍ icumar n tzikert uɣen adeg n cclaɣem n tirugza; ijufaṛ n yijilvaven n teɛṛavt ṭṭfen adeg n ṛṛuba n ccac n teqvaylit, aveṛnus iǧǧa avrid i uqenddur.

Leǧwameɛ ţnernin; di yal taddart yerna-d wis sin, di kra n tuddar ugar.

Iqvayliyen i ikecmen ɛemṛayen, acḥal n leqrun-aya, ugin ad d-effeɣen seg-s.

.

Lemer ad teẓreḍ.

Tal tiɣremt tuɣal d tasga uɣilif; Seg wass ar wass, ixxamen ţaɣallen d leǧwameɛ rennun. Leǧwameɛ ţaččarren rennun. Zik, akken teẓriḍ, ḥala kra n yimɣaren i ten-ikeččmen; tura ţemsazzalen ɣur-sen yilmeẓẓyen. Di kra n tuddar, teddunt-d ula d lxalat akked tullas; a ţẓallant deffir n yirgazen, imergazen. Ugaden tameţant, nutni yemmuten.

.

Lemer ad teẓreḍ.

Deg timqevrin, wa iţẓala, wa iqqar taẓallit d lvidɛa. Taqvaylit-nni n zik tewḥel gar-asen, a Lwennas gma. Imɣaren di tuddar iɛreɣ-asen cced i uyeddid; sussmen; arrac fkan-asen aẓuɣer.

.

Lemer ad teẓreḍ.

Ɣezzifit yicumar, lexxaxit yiqundyaṛ, qeḥḍen wulawen, sevken wallaɣen, vrant wallen, kkawen yifadden. Zzukren yilsawen; deg yimawen, yuget ḥala lḥamdu; kra nniḍen ggugmen.

.

Lemmer ad teẓreḍ.

Izad i izaden; nger di ddel, ur neẓri amek. Tarwa teksa am wuli; imawlan vran i ṭṭvel deg waman; afrux isselqaḍ vava-s, yir aselqeḍ. Aqvayli iẓad deg-s yiles, ičča-t usuṛdi, issazzal-it uɛebbuḍ-is, “iţsewwiq deg wayen ur nemɛin’’, ih, “deg uɣilif iṛǧa liser’’. I d-ǧǧan imezwura, sexlewḍen-t ineggura. Wiyi n tura, aveḥri i d-iṣuḍen ad ten-yawi.

Annaɣ teẓriḍ, a Lwennas gma, ḥala ɣef uqeṛṛuy n uqvayli i teţezzi; izga iḥeţev-itent, izga iteţuy-itent. Ur yeẓri anda i ṭṭerḍiqent.

.

Lemmer ad teẓreḍ, a Lwennas gma.

Aqvayli mazal ikkat di gma-s. Ugar, irna kra, irna aṭas; izad-as lehlak.

Mazal-aɣ mi d-yekker yiwen seg-nneɣ ad aɣ-isved iseɣ, ad aɣ-d-yerr isem d tjaddit, ad as-d-mmɣen watmaten-is d ahdum n tiɣyulit akken ad sfeṛḥen iɛdawen.

.

Lemmer ad teẓreḍ.

Win iwumi d-temɣi tcelɣumt ad k-yini “Nekk mgal-nwen meṛṛa, iman-iw’’; mazal-aɣ tikta mgaradent almi d ulamek, almi d acerreg.

.

Annaɣ, a gma !

Aqvayli ḥersen fell-as, teḥres fell-as ddunit, iḥres ɣef lǧiv-is; ur d-iţak duṛu i teqvaylit-is.

.

A wi i k-iḥkan, a gma !

Inaẓuṛen simmal ţinigen, simmal ţnejlan. Wiyaḍ iwumi ur d-tṣaḥ, ad ten-tafeḍ d iceṭṭaḥen, am zik, maci d amaynut; maca ugten, ugten nniǧ n tezmert.

.

Aaah, a Lwennas gma !

Ula d JSK-nni, tin iɣef nvedd, tin i ivedden yis-nneɣ; tin iɣef d-neţawi deg annaren “maɛlic ma nemmut argaz tameṭṭut”, ula d tin teţmeţat; tuɣal d menwala; ur d-teţawi, ur d-teţarra; nekkni deg-s ur d-nenḥerwa. Ur neẓri ma ad d-tegri azekka.

.

Lemmer ad tezṛeḍ, a Lwennas gma.

Tiẓegwa akked yidurar-nneɣ rnan deg urɣu, seg useggas ar wayeḍ; ddant tudrin, ddant tzemrin, yedda ula d lmal.

.

Annaɣ, a gma.

Mazal vennun-aɣ leḥvus, saččaren-ten s tarwa-nneɣ; mazal seţruyen-ten tyemmatin. Ur d iɣervazen, ur d isviṭaren; yemmet uqvayli !

Mazal tamaziɣt-nni iɣef-tent-neṛwa teţuɣal ar deffir; ur tekcim tussna, neɣ tujjya, neɣ tatiknulujit deg uɣervaz.

.

Lemmer ad tezṛeḍ, a gma.

Tamaziɣt ran ad ţ-arun s tzikert, seg yeffus ar zelmeḍ.

.

A Lwennas gma; kečč i yemmuten s ukalacnikuf gar yifassen-ik, di tmurt-ik; kečč i smenyifen ad teɣliḍ teţwaɣeḍleḍ s ṛṛsas ɣef tektiwin-ik, ɣef tmaziɣt-ik taqvaylit, wala ad temteḍ s tewser neɣ lehlak deg usu-k; tiyi akk nessusem-asent.

 

Maca, a Lwennas gma, ass-a kkren-d yilmeẓẓyen d telmeẓẓyin, reffden annay, ţawin-d aseɣret, ţqavalen uzzal d teṛsasin; ţqavalen isaltiyen d iǧadaṛmiyen.

Maca, a Lwennas gma, tikti tella, iseɣ yella, ad yili.

 

Tarik Tinouche

FB, 25 juin 2018

 

 

 

 

                                      

 

 

 

Haut du formulaire

Bas du formulaire

Retour en haut

Numéro 111 Janvier 2021  

Tidlisin nnien :

 

Akken_qqaren-medden_Mohia_GEB

 

 

Berber Art_Jeanne_d'Ucel_Norman_University_Oklahoma_1942

Dictionnaire_de_proverbes_Remḍan_At_Menṣur_3eme_Edition.pdf

Ageldun-amecṭuḥ_St-Exupery_Tasaɣelt_sɣur Habib-Llah-Mansouri

Aglam-deg-wungal-n-Amer-Mezdad-Ass-nni, sɣur Ferhane Badiaa

TUDERT-IW_Abdellah_Hamane.pdf

RECUEIL_DE_PRENOMS_AMAZIGHS_Md_Akli_HADDADOU.pdf

ITIJ_BU_TCERKETT_Taher_Djaout_tasuqilt_Samir_Tighzert.pdf

La_Babel_du_Ponant_2eme_partie_Ali_Farid_Belkadi.pdf

Aglam_deg_wungal_n_Amer_Mezdad_Ass-nni_FERHANE_BADIAA.pdf

DESCRIPTION_ET_HISTOIRE_DU_MAROC_Leon_GODARD_1860.pdf

APERCU_SUR_TRENTE_TROIS_SIECLES_DE_L'HISTOIRE_DES_IMAZIGHEN.PDF

MUHYA_SI_PERTUF_traitement_de_texte.pdf

Revue Izen Amaziɣ, 3 numéros :

Izen-amazigh3.PDF

Izen-amazigh5.PDF

Izen-amazigh6.PDF

Textes berbères de l'Aurès_ Parler des Ait Frah

Romans et ambiances dans la maison kabyle traditionnelle.pdf

La_Kabylie_Recherches_et_Observations_1833.pdf

Jules_Maistre_Moeurs_et_Coutumes_Kabyles_1905.pdf

Tighermin_yemmeccen_Sari_Med.pdf

MOULIERAS_Auguste_Une_tribu_Zenete_anti-musulmane_au_Maroc_Les_Zkara.pdf

Si_Pertuf_Muhend_Uyehya.pdf

LA_LANGUE_BERBERE_EN_AL_ANDALUS_Md_Tilmatine.pdf

Inédite, une pièce de théâtre de Idir Amer :

Idir_Amer_Ay_Afrux_iferelles.pdf

Inédite, Dom Juan de Molière, en langue kabyle :

DOM_JUAN_LE FESTIN_DE_PIERRE_MOLIERE_SI YEHYA_TASEGLULT-S-UDΓAΓ.PDF

 Dictionnaire_Francais_Berbere_Antoine_JORDAN.PDF

Les_Cabiles_et_Boudgie_F.PHARAON_Philippe_libraire_Alger_1835.PDF

Tidmi tamirant, n°2, 1990

Habib-Allah_Mansouri_Inventaire_des_neologismes_amazighs.pdf

Ddem_tabalizt-ik_a_Mu_Kateb_Yacine, version bilingue

Ad lemmdeɣ tamaziɣt  n Hamek : http://www.ayamun.com/adlis-usegmek.pdf

Belkacem Bensedira_Cours de langue kabyle_Adolphe Jourdan_1887

JM_DALLET_LE_VERBE_KABYLE_FDB_1953.pdf

AMAWAL_TUSNAKT_H.SADI_1990.pdf

CHANTS_BERBERES_DE _KABYLIE_Jean_AMROUCHE_CHARLOT_Ed.1947.pdf

OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome1_FDB_1971.pdf

OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome2_FDB_1971.PDF

 

  

Plus de livres dans notre rubrique  Téléchargement :

http://www.ayamun.com/telechargement.htm

 

 

 

Retour en haut

Numéro 111 Janvier 2021   

 

Langue-Tameslayt :

 

1_ Amyag d yisem ara d-yuddamen

  Sɣur Mayan Ilyas

 

Di teqbaylit, d acu i d i yi-isewhamen s tuget , amyag m'ara t-neqqar akka, ma yella d isem ad t-neqqar akken nniḍen, amzun mačči d tutlayt-nneɣ, mačči d taqbaylit-nneɣ.

Amedya :

Coiffeur, llan wid i s-yeqqaren neɣ i isemrasen di tira-nsen " AḤEFFAF" (i d-yekkan si taɛṛabt) " AKWAFUR "(i d-yekkan si tefransist) , "ANERSAM" (aneggaru-agi, awal amaynut "néologisme " i nettaf deg umawal atrar i xedmen Dda Lmulud At Maɛmmeṛ d yimdukkal-is : Ɛmeṛ Zentar, Mesṭafa Benxemmu akked Ɛmeṛ Yaḥyawi, deg yiseggasen n 70.

Dacu kan, nniɣ-as ahat lemmer mazal Dda Lmulud, aṭas seg wayen ara iɛiwed, mačči kan di tjerrumt, ula deg umawal, acku ad yili wayen ara iwali di ttawilat yellan ass-a ulac-itent akk zik-nni . Ur cukkeɣ ara ad yestehzi akk ɣef wannect-a.

Di teqbaylit-nneɣ, nesɛa ismawen i d-yettwasuddmen seg umyag, am yisem n umeskar  "nom d' agent".

Imedyaten kan :

__ Aru / amaru.

__  Kes /ameksa.

__ Ggri / aneggaru.

__ Krez : amekraz.

__ Nqecc : amenqac.

__ Gzer : agezzar.

__ Jaḥ / amjaḥ.

__ Issin  / amussnaw ... atg

Wigi diɣen, ɣas d akeččum i d aɣ-d -kecmen ɣer tmeslayt-nneɣ, gerrzen nezzeh ladɣa s talɣiwin-agi-nsen :

__ Sewweq : amsewweq

__ Meddeḥ : ameddaḥ

__ Bnu : abennay

__ Xdem : axeddam.

Yerna ilaq ad neḥsu ulac tutlayt deg umaḍal ur nesɛi ara awalen am wigi "les emprunts", ur nesɛi ara diɣen awalen imaynuten "néologismes" ladɣa m'ara ilin uqmen, gerrzen..

Imaynuten-agi, ɣef wakken ttwaliɣ diɣen, grurzen nezzeh, yal amyag s yisem n umeskar.

__ Aru / amaru

__ Selmed /  aselmad

__ lmed / anelmad.

__ Kcem / amnekcam

__ Issin / amussnaw, amassan ...

Ma yella d :

"anersam "  (coiffeur), ulac akk amyag ideg yettwasuddem ?

Xuḍi "pourtant" , nesɛa amyag "ṣeṭṭel", mačči "ḥeffef" diɣen i wid yeqqaren "aḥeffaf".

Ilaq ad neḥsu dakken nesɛa imyagen di teqbaylit-nneɣ, werǧin ttwasuddmen-d deg-sen ismawen n umeskar " noms d'agent" , acku ahat mi d aɣ-d-kecmen wawalen ijenṭaḍen uɣalen melken-aɣ s waṭas , di tama nniḍen, neɣfel cwiṭ, ahat ur d-nerri ara lbal-nneɣ ɣur-sen ar ass-a, mačči d yiwet i d aɣ-i ceɣben nekkni s yiqbayliyen ,.. xuḍi tutlayt-nneɣ, gar ifassen-nneɣ i tella mačči gar ifassen-is i nella iwakken ad nerǧu ad tbeddel nettat s timmad-is , ad tgerrez .. Dɣa ma yella akka, d awezɣi !

Ihi, ad d-nuɣal alamma d asentel-nni, ad d-nefk xeṛsum sin n yimedyaten iwakken ad negzu kan cwiṭ tamsalt.

Neqqar :

1) ___Ṣeṭṭel (acekkuḥ, acebbub) : couper (les cheveux).

__ Ṣeṭṭel (tamart) : raser (la barbe).

Ayɣer ur d-nettsuddum ara deg-s isem n umeskar :

__ Coiffeur : aṣeṭṭal.

__ Coiffeuse : taṣeṭṭalt.

D tameslayt tettwafham ama ɣur umecṭuḥ, ama ɣur umeqqran, ama ɣur wergaz, ama ɣur tmeṭṭut. Yerna d taqbaylit sari.

Wagi diɣen d asumer (proposition) n usdawan Kamel Buɛmara (30 mayyu 2019, deg usebter-ines Issin di Facebook) :

2 ____"Lemmer i neẓwir, mili nga-d yiwen n yisem (n umeskar) ɣef umyag "enɣ", ɣef talɣa "neqq". Acimi ?

"Amaneqq" d win INEQQEN = assassin !

Lemmer nga-t-id, tili ass-a, iḍelli (2001), neqqar " ADABU AMANAQ (i-- qen) !" mačči "Pouvoir assassin" !

S teqbaylit, neqqar "aqettal" ! Dɣa neḥbes dinna.

Awal ɣur-wen, d acu ara tiniḍ ?

Tanemmirt.

 

 

2_ Addad amaruz (état d annexion) i wacu-t ?

Sɣur Mouloud Sellam

25 janvier 2021

 

 

Di "Radio Soummam "  : Amcic yečča aɣerda = aɣerda yečča amcic ! Addad ilelli (état libre) =  addad amaruz (état d annexion)?

 

Ar ɣur-sen " Adabu yeḥqer agdud " = "agdud yeḥqer adabu " , fhem tura kečč anta tama iḥeqren tayeḍ deg yisalen i ɣ-d-yusan si " Bgayet telha d ṛṛuḥ n leqbayel "  !

 

Γur ineɣmasen (yessexdam udabu abaɛti iwakken ad d-skiddben fell-aɣ di ṛadyuyat yekref acḥal aya) akken d-nnan , kif kif .

 

Timlilit gar udabu d ugdud  ,  ɣur-sen teffeɣ ulac ar ulac , ḥedd ur yugar wayeḍ  (match nul).  Zgan ttmeslayen akka  wigi yeččan "tagella n ddel "  , ulac amgired gar umeskar (sujet) d usemmad (compliment).

 

Ak°ren neɣ skiddben , wagi d ccɣel-nsen  ,maca iwakken ad ɛegben tutlayt iɣef seḥbabrent tyemmatin-nneɣ d leqrun-aya , cukkeɣ ulac i s-d-yeqqimen i teqbaylit !?

 

Win yebɣan ad d-yeffeɣ d "amesǧaṛnan " n teqbaylit , yessefk ad iɣer uqbel tutlayt-is akken tella s ilugan n tira-ines , am wakken tettwaɣar di tesdawiyin -nneɣ .

 

1 / Addad ilelli (état libre) :

- Adabu (d ameskar = sujet) . -Yeḥqer (d amyag= verbe).

- Agdud (d asemmad = complément) , dagi ameskar (sujet) yezwar asemmad (complément) , dɣa  "adabu " yella deg waddad ilelli (état libre) acku yezwar asemmad (complément) .

 

2 / Addad amaruz (état d annexion) :

Agdud yeḥqer Udabu . dagi ameskar (sujet)yusa-d ar taggara n tefyirt (phrase) , yezwar-it usemmad (complément) , dɣa yessefk ad yili deg uddad amaruz (état d annexion) ,  " a " ad yuɣal d "u " (ad d -nini "udabu" mačči "adabu ") , milmi i d-nenna akka ,negza anwa iḥeqren wayeḍ , neɣ ma ulac , ur nfehhem kra .

Mouloud Sellam

25 janvier 2021

 

Haut du formulaire

 

 

Retour en haut

Numéro 111 Janvier 2021  

 

Les articles :

 

 

1_Anta timanit idis... n lxalifa ?

 

 Sɣur Aumer U Lamara

deg Le Matin d’Algérie 28/12/2020

 

Deg wagu deg tella ass-a tmurt, anida yiwet luzin kan i iteddun yal ass : d ta demt n ɣdemt n Zeghmati i yettaran tarwa n Lezzayer er leḥbas, tessuffuɣ-d imukar akked ibandiyen imeqqranen, ur ishil ad yefk yiwen tamuɣli ɣer zdat, ad issirem, neɣ ad yamen tezmer ad tbeddel.

 

D ayen illan. Maca d tamara ad nefk tit er tizi d-iteddun, akken ad nẓer anida ara nejbu deffir yiɣil akkin. Adabu n wass-a tekcem-it twekka n tewser, n laâr akked tkerkas, d abrid ɣdemt n ad igrurej.

 

Yiwen seg wid illan di tnekra n wass 22 di furar 2019, ur ifcil ur izgil yiwet tikli di Lezzayer, issaram irennu, maca yiwen wawal deg yimi-s : « ugadeɣ ad teṭtef aɣerda tnekra-ya, " ugadeɣ , ugadeɣ ! »

 

Akken ur  « teṭtef aɣerda »  azekka tegrawla n furar, d at tmurt ad tt-ibeddlen, mačči d timura d-iqqimen akkin s tuccar-nsen. Ma ulac iɣisi gar ugdud, ur d-keččment tuccar-nni.

 

Yiwen deg iberdan d-ibanen i tsertit uzekka n tmurt n Lezzayer, mi rsent tgejda n tugdut, d tuddsa n timanit n yal tamnaṭ n tmurt (autonomies régionales). Di tira yellan, timnaḍ timezwura d-ibanen, d tamurt n Iqbayliyen, Tamẓabt, Aheggar, Awras...

 

Wid akk ibedden i tsertit-a wwin-d amedya si tmura n umadal i yufraren, anda tbedd tugdut " n tidett (Suisse, Allemagne, Belgique, Espagne, USA, Mexique, Inde, …). Ur izmir yiwen ad d-isukkes i tsertit-nsent.

 

Akken ad teddu tsertit n timanit n temnadin di tmurt n Lezzayer, mačči yiwen ccert " i yellan. " Sin i yellan, zun d tigejda :

 

1. Adabu yufraren ad yili d awanek idduklen di talwit (Etat central), win ibnan ɣef tmendawt" i qeblen at tmurt di tafrent ur numis s tikerkas.

 

2. Timanit n yal tamnaṭ (autonomie régionale) ad tbedd ef tmenḍ ɣdemt n awt-nni yesdduklen " tamurt, anda ur tettili tuccda ɣer ubrid nniḍen. Ad yili ufrag d agadir ur izegger yiwen.

 

D tuccda ɣer ubrid nniḍen i d ugur ameqqran !

Ur illi ccek, tikta iteddun ass-a di temnadin n tmurt, am Tamurt n Iqbayliyen, Tamẓabt, d  tikta timagdayin (valeurs républicaines), maca ur izmir yiwen ad iḍmen ayen ad d-ilalen  anda nniden. Di tallit n txerbicin n taârabt-tinneslemt, llan ugut n wid ad d-iskecmen tuccar-nsen akken ad sbedden lxalifa di temnaḍin nniḍen. Idrimen imeqqranen llan.

Iḍelli kan di Libya, tamurt n Qatar, teṭtef tamnaṭ  n Benghazi, timesrufag-is srusuyent-d yal  ass uzzal d lbumbat i ṭtrad gar At Libya.

 

Azekka, timura n Qatar, Emirates, Terk, Maser neɣ tayeḍ ad d-skecment uzzal i ‘’watmaten-nsen Aâraben’’, i ṭtrad gar-aneɣ akken ad fergen aḥric si tmurt n Lezzayer. Ad tedwel tmurt am tallit-nni n leqrun imezwura, ‘’les siècles obscures’’.

 

Idelli kan, ddaw udabu n Bouteflika, timura n Qatar akked Emirates saḥellen amur si tmurt n Lezzayer, deg uẓaɣar ameqqran (Hauts Plateaux), i tnegmert/syada n tyuzaḍ  akked teɣzalt (chasse à l’outarde et à la gazelle). Timesrufag nsent ttrusun ttafgent deg umafag n Ghardaïa, ur iẓri yiwen ayen illan deg isenduqen-nni imeqqranen i d-srusunt. Anwa idemnen ass-a ulac deg-sen les missiles sol-air FIM-92 Stinger n Marikan, heggant i wass- " nsent ?

 

Iḍelli kan, deg umennu ur nefri gar At Mẓab akked Caâmba di Ghardaïa, wid isserayen  ixxamen akked th"una n Imẓabiyen, tefka ɣer zdat tmuɣli-nsen : « kkaten ad suffɣen Imẓabiyen si teɣzut n Mẓab, akken ad ssalin lxalifa, ad d-rnun timnaḍin n Hassi Messaouḍ akked Hassi Rmel di lxalifa aârab». D awal d-inna yiwen illan di tnemmast n tnekra-nni di Ghardaïa.

Iḍelli, ass-a llant temnaḍin di tmurt n Lezzayer anda ttemnasaben akked At Emirates ḍ Qatar, ttemyejwaǧen akka d wakka akken ad gen asɣen n idammen. Azekka ad smeɣren, ad ẓẓun tuẓẓal di tmurt, ad farsen ma yella-d ccwal, ad gen tilisa i lxalifa, anida i tessaweḍ tezmert-nsen. Mačči d ‘’la politique fiction’’.

 

Uguren llan di yal tasertit, di yal tallit. Issefk ad ten-iẓer yiwen, ur ten-iteffer, ad sen-yeg afrag s wayen iwatan akken ad iddu ɣer zdat. Tasertit n timanit n tidett ad teddu ad tessers talwit di tmurt. Issefk ad tezwir di tukksa n uɣeẓẓu n barbes-FLN (la prédation FLN-iste, ɣdemt n arabo-islamiste).

 

 

Timerna / Notes. 1) Titre/azwel : Quelles autonomies à côté de (possibles) califats ?

 

Aumer U Lamara

amaru


 

2 _Lezzayer : d imdanen neɣ... d iddawen ?

 

Sɣur Aumer U Lamara

Deg Le Matin d’Algérie 6/12/2020

 

Ass-a, adabu ibedden di tmurt n Lezzayer « iffeɣ-as urekti tarbut ».

 

Si tḥila n 1962, ar ass-a yedda deg yiwen ubrid : ad yečč tamurt akked wayen illan ddaw

tmurt. Izerfan akked tmenḍawt gan-ten d acebbeḥ kan, i tiṭ n tmura tiberraniyin.

Γas ur illi d ayen yuran, adabu isnulfa-d ‘’apartḥeid’’ (1) amaynut s wudem nniḍen ; ilmend

d amgared gar uberkan d umellal, am Taferka n Wanẓul, di Lezzayer d win illan ‘’gar wid

illan deg udabu’’ akked ‘’wid illan berra udabu’’. Di tmura n URSS (Union Soviétique) n zik,

gan-as isem ‘’nomenklatura’’. Taggara tegrurej tsertit-nni di 1989.

 

Maca, ass-a, akken tt-icudd udabu, ad ternu ad teqres ugar, acku agdud ikker fell-as, ikker

ad d-yerr tamurt i warraw-is, tamurt deg ad tbedd tugdut, ad bedden izerfan am tmura

ittuqadren deg umaḍal. Ur illi ubrid nniḍen.

 

Izzayriyen, d imdanen neɣ... d iddawen ?

 

Di tmuɣli n udabu, Izzayriyen ur llin d imdanen izemren ad sbedden tamurt, ur sen-tlaq tugdut. Issefk-asen kan aâkkaz am wulli. Win d-yufraren gar-asen, ad infu neɣ   ad ikcem agraw n udabu, ad t-sqedcen, ad ibedd d amdan s tidett, ad iḥkem alamma yemmut !

Tamuɣli-ya   tella   si   zik,   ‘’Eqqen-itt,   effer-itt’’,  d   tin   n   temḥersa  (les  ultra-colonialistes   n zzman).

 

Di tmuɣli n ugdud  i yella wugur ass-a.

 

Amzun adabu issekcem-a   takti-ya (= ‘’ur nezmir nekkni i tugdut, ur nelli d imdanen’’), armi

nettnadi ad nẓer di tmura nniḍen anda i d-ufraren watmaten-nna   nnig wiyaḍ.

 

Ayen akk i nẓer yal tikkelt ad d-ibin yiwen ne   yiwet, deg waddal, di tussna neɣ   di yal annar nniḍen (Zidane di Fransa, Idir, Zerḥouni di Marikan, Pr. Senḥadji, Agḥanim di CNRS,

Bouguermouḥ   ɣur Pfizer di Marikan, …), d wayeḍ, d tayeḍ, amzun d ayen ur nelli, d

Awezɣi !

 

Yal yiwen/t izmer ad iger tamawt, deg yeɣmisen n tmurt neɣ   di yal aẓeṭta n internet (réseaux sociaux), ad yaf meqqret tyita. Amzun tamurt d iddawen/ibkan kan i tt-izedɣen 

ass-a. Ccek ikcem deg idammen, deg iẓuran, armi d-nnulfan ass-a wid iqqazen iẓekwan n

umezruy   akken   ad   d-afen   anwi   gar   wid   ittwassnen   deg   umaḍal   i   yellan   d   Imaziɣen 

(Apulée/Afellay, St Augustin, Septime Sévère, Ṭariq, …).

 

Tamuɣli   ɣer umezruy aqbur telha, maca mačči akken ad tesgen imdanen n wass-a, s yiseɣ   n wid immuten, acku ur llin ‘’leqrun n rbeḥ/liser’’ deg umezruy-nnaɣ d leqrun n ṭtrad

akked imenɣi mgal nnger.

 

Tamuɣli akked tmussni n umezruy issefk ad ilin d afud i tikli   ɣer zdat, i usnerni di yal tamussni. Ad ikkes ccek di yal yiwen, ad iẓer izmer ad yerẓ asalu akken yufa, anda yebɣu

yili, d amdan am yemdanen n umaḍal, n talsa.

 

D asalu-ya kan ara yeddun deg uɣerbaz amaziɣ.

 

 

1Timerna / Notes.

 

1) Apartḥeid : tasertit n apartḥeid tlul-d di 1948 di Taferka n Wanẓul (Afrique du Sud), tebna

ef beṭtu gar Imellalen akked Iberkanen, yal tama deg wakal-is, s tuddsa-s, s izerfan-is

(politique de développement séparé). D tiḥila n temḥersa. Tekkes tsertit n apartḥeid di

1991 segmi d-iffeɣ  Mandela deg unekraf, syin gan tafrent tamezwarut di 1994, anda ‘’yal

amdan s tiɣri-s’’, akken ibɣu yili, d aberkan neɣ   d amellal.

 

Aumer U Lamara

amaru

 

 

 

 

Retour en haut

Numéro 111 Janvier 2021  

Le poème : 

 

Ul-iw yufa-tent yerkell

 

                                                        Sɣur Ziri At Mɛemmer

                                                        (Tassadit Ould Rabah)

 

                                                                          Seg usebtar n Talsa Abrous

Ul-iw yufa-tent yerkell

Ttamneɣ-t ur d iyi-ɣurr

A win i s-yennan ad t-nakel

Akken ccan-ik ad yimɣur

Teẓriḍ ay ameddakel

Fell-ak ma nettkel

Ad ɣ-teṣṣerwuḍ asaɣur

Seg-i ɣas ẓẓeg skel

Rnu deg-i cekkel

Ma ceḍḥeɣ i ṭṭbel n leɛrur

Ddunit ayen tra tekkit

Tidet am zzit a d-tifrir

Aqerru tḥemmel telkit

Tennum tettarra-t d ssrir

Ay ul i wubdir fek-it

D tẓegwa ssukk-it

Ɣas yeḍṣa-d taḍṣa umarir

S umezgun-is ssaki-t

Ɣef yiman-is smerki-t

Ur tettaǧǧa a d-yefrir

Ur bɣiɣ ad iyi-ḥemmel

Ur ḥwaǧeɣ ɣur-s kra

Ulamma ẓriɣ temmel

Tḥila icewwlen tuffra

Asif asmi ara d-yeḥmel

Yal wa ad ixemmel

Ayen iɣer ad terr tmara

Ula d assen ad as-nmel

Amek ara ikemmel

Ad iẓer yid-s ur tefra

Yal wa d acu i d as-tefka

Ɣer ifassen i d as-tt-igan

Ayen irkan dayen yerka

Fiḥel ma nesteqsa inagan

Yiwen ma d yir ssekka

Ansi i k-d-yekka

Ɣur-k kan anda i k-yesgan

Ma teǧǧiḍ-as azekka

Theggaḍ aẓekka

Ula i tirga-k k-yurgan

 

                            Ziri At Mɛemmer


LES RUBRIQUES :

 

ACCUEIL         INDEX  GENERAL     NUMEROS PARUS

LIBRAIRIE      TELECHARGEMENT  SITES FAVORIS

 

             

Retour en haut

Adresse de messagerie électronique :  ayamun@Hotmail.com

Adresse Web : http://www.ayamun.com/

 

Retour en haut

 

tanemmirt, i kra iẓuren « ayamun, cyber-tasγunt n tsekla tamaziɣt » akked d wid i d-yefkan afus.

 

Retour à Bienvenue

@Copyright  ayamun 2000


Dernière révision :
  30/01/2021      samedi 30 janvier 2021

 


 


 



[1] menacer