13ème
année
Tidlisin nniḍen : http://www.ayamun.com/telechargement.htm |
Prénoms algériens authentiques
1°) Le texte en prose : Lbabur Skala,
sɣur Md Ait-Ighil
2°)
L’étude :
Scènes
de vie agricole, extraits de Boulifa, par Madeleine Allain
3°) L'article : Iman yesmirjiḥen di lxelwa n tudert, sɣur
Ait Slimane Hamid
4°)
L'interview : Djamel Arezki,écrivain, entretien avec Hafit Zaouche in Le Courrier d’Algérie du 09
septembre 2012
6°) Tidlisin nniḍen, en PDF : _ Amawal-n-Tmazight-Tatrart-edition-corrigee-et-augmentee-par-Habib-Allah-Mansouri.pdf
_
Amawal-n-Yighersiwen-n-Yilel-Vocabulaire-amazigh-de-la-mer-par-Mohand-DJEGHALI-et-Sofiane-SELLAH.pdf
_ SCENES DE VIE AGRICOLE.pdf
8°) Le poème : Jbed aseḍru
qbel ad teḍru sɣur Djamal Benaouf
Adresse
de messagerie électronique
Numéro 61 Janvier 2013
LBABUR SKALA
Sɣur Mohand Ait-Ighil
Skala,
d lbabur n Michel le Breton xali-s n Céline. Yecbeḥ, iruḥ s teɣzi,
yejḥed ; deg waman yecba taselbaḥt. Ma s teɣzi, talɣa-s
tbedd am tin uɛudiw, ma deg tikli yecba zayla n tḥerratt.
Lbabur
Skala, yelḥeq tura ɣer yiwet tkeddust n tegzirin yezgan zdat n les
Açores, deg tlemmast ugaraw.
Michel
le Breton, bab n lbabur yeqbel yal axeddim i d-tmudd tegnitt, awi-d kan a d-yaf
sebba n twaffɣa ugar εad ma llan deg-s isurdiyen. Yeḥmel aṭas
allel armi isaram ad yemmet ad yemḍel zdaxel waman-is, rnu εad ma
yella Skala d lekfen.
Mezyan
yesteqsa-t : « Acuɣer yeṭṭef deg lbabur-a aqdim iteddun s
usbur, deg tallit-a tamirant anda medden ttazzalen a d-terbeḥen lweqt ?
–
Lxilaf gar imdanen-a d nek, yezga deg tayri. Nutni seg wid yettazzalen ɣef
udrim. Nek, tayri-w truḥ ɣer lbabur d lebḥer qbel usurdi. »
Azal
xemsin yiseggasen deg ticett n Michel le Breton, iɣes zur, ɣas akken
lqed ɣezzif ma d iḍarren-is wenεen tarusi ɣef lqaɛa.
Asebsi dima yezga deg yimi-s; s claɣem yesɛa yettkacba acennay
Georges Brassens.
Yerfed
tiṭ yexẓer ɣer lembeɛd, yewwi asebsi yellan deg ufus-is ɣer
tcenfirin-is. Yeẓra yiwen usigna ur s-yeɛjib, yejbed nnefs deg
usebsi; yebren-d ɣer Mezyan, yellan ibedd ɣer yidis-is ayeffus. Din
din mifhamen s usekkud belli ayen d-iteddun ur ten-ireḥḥem.
–
Ilaq a d-sehwaɣ asbur. Akken walaɣ asigna-ya a d-yeffi anagar lɣimra.
–
Xaṭi !
–
Amek ala, a lqebṭan ?
–
Nniɣ-ak xaṭi, mačči d takeddust-a n usigna ara ɣ-iɛeṭṭlen.
D
wa i d aɣbel n Michel le Breton. Yettagad ad ideyyeɛ lweqt. Tteɛbiya
wass-a d tissent ara yawi seg lmersa n Brest ɣer Caroline wadda. Ilaq ad
yaweḍ deg ttiɛad, acku deg lmersa n Caroline wadda llan
teǧǧar yettraǧun. Syin daɣen yella wayen ara yerfed ɣer
temdint niḍen.
Ur
yesɛi lxetyar, ayen yuran ad iɛeddi ma d allel ur iḥebbes alhaṭ.
Ata
yelḥeq-iten-d usigna yegla-d s lɣimra d aɛwin. Lbabur Skala tuɣal
am yifer gar waḍu yetthubbun d lmuǧat yesferfiṭen. Ṭṭfen-t
am lefrisa d-ɛnan iɣersiwen isewḥacen, ma d Skala yeṭṭef
ddmam. Mi d-tejba yiwet lmuǧa tugar timezwura, ters-d fell-as, ssut uceqqeq
yejga ibedden deg lbabur yeɣleb zzhir tesker lɣimra. Rebɛa yejga
uɣur yeqqen usbur rẓen ɣef tikkelt, syin ufgen yerfed-iten waḍu.
D aya i iselken lbabur deg uzdar : ayen akk ara d-yezgen i lɣimra
yeddem-it dayen waḍu. Skala tura yemsawa d wallel.
Ɣas
akken lɣimra ur tt-id-tettḥaz, ma d liḥala sufella n lbabur
yexser, deg lqaɛ-is aman ɛummen, Michel le Breton yendeh ɣef
yibeḥriyen a d-awin lpumpat, ad wexren ɣer deffir a d-jebden aman.
Ibeḥriyen
bdan alhaḍ d uqlileḥ. Mi bbɣen ajeɛbub deg waman uɣalen-d
ɣer tbernanin sekkfen-d salayen-d aman. Ur ḥebbsen alamma ɛyan
iɣallen, neɣ ḥulfan s wul d turin bɣan ad treḍqen.
Mi teɛya terbaɛt a d-tuɣal tayeḍ a
tt-texlef, a tejbed alamma yeɛya lbaden.
Ass
yemmed lɣimra tesferfiṭ
deg-sen. Mi teḥbes, ibeḥriyen ufan-d cwiṭ n talwit ad walin
ayen yeḍran. Ur d-yeggri kra yelha sufella n lbabur ; kulci tesusef-it-id
lɣimra d asawen, yeqqen lweɛd d waḍu yedda.
Mezyan
gar yibeḥriyen yettnadi anda ara yaf talwit. Sin wussan nutni d aneccef d
asali d uwezzeɛ deg waman. Ayen walan akka tura, ileddi-d tiwwura i
lexsara yerna iteffi-d aqḍaɛ layas. Acemma
acemma aman n wallel ttsummun Skala ɣer zdaxel. Mezyan ur yeẓri acuɣer
ttenɛettaben, mi lbabur ɣer taggara-s a yezder. Liḥala-ya
terna-d agam n facal i yifadden.
Tura
lḥal yenbeddal, iṭij yuɣal-d yettreqriq sufella waman n
wallel. Mezyan isakked ɣer lembeɛd, isuɣ :
–
Walit ɣer zdat, yettbin-d lbabur !
Ibeḥriyen
d tirni, refden-d ixfawen-nnsen, sakkden ɣer lǧiha i sen-d-yesken
Mezyan. D tidett. Walan lbabur yettak cbiha i Skala yettmurud-d ɣur-sen.
Mazal ur uminen, ugden ṭeglellin s yiṭij neɣ tamuɣli tluɣ
ur tferrez gar tidett d tkerkas.
Ibeḥriyen
d tirni ḥebsen aqeddic bran i tbernanin, mkuddasen ɣer deffir n
wayen i d-yeggran deg lbabur Skala, sikkiden metwal lbabur-a i d-iteddun ɣur-sen.
Kra s tuysa yerna-d fell-as kra n lferḥ, ibeḥriyen ttzeqliḍen.
Lbabur ileḥḥu-d metwal-nsen.
Kul
ɛemmal yettqeddim-d, lbabur yettimɣur gar wallen n yibeḥriyen
yettganin deg-s… tura yeqreb nezzeh, ilaq fell-as a d-yesres tiflukin ɣef
waman. Maɛna liḥala tesewham armi qrib a tesewḥac, ula yiwen
ubeḥri ur d-isejba seg lbabur-a iteddun, a d-imeslay yid-sen.
Mezyan
ibat, yesteqsay deg yiman-is :
–
Acu ixeddem akka ?
Ibeḥriyen
d tirni bajwen. Ulac win yumnen gar-asen ayen yettwali. Kuffren, ttsuɣun.
Yiwen isuɣ s lɣiḍ :
–
Ttxil-k ḥbes, uɣal-d ɣur-neɣ !
Lbabur
s tikli lwayet, iɛedda ur d-yeḥbis ara. Am win yebɣan ad
yesqecmeɛ yes-sen. Acemma acemma, ẓẓaren-t yettibɛid. Ibeḥriyen
n Skala sikkiden deg teɛrurt n lbabur ireggel fell-asen. Yefka-yasen lweqt
ad ɣren isem-is « Tiziri ».
Mezyan
yeɣran lqanun n tikli n lbabur deg waman, iqummec, yerra ixef gar
yifassen, yebda asmermeg i yiman-is : « Acuɣer yexdem akka, anaɣ yeẓra-yaɣ-d
? »
Michel
le breton, yeɛqel tikkelt tamezwarut yeḥsel Mezyan deg lebḥer,
yeṭɣar-d ɣur-s, iqummec-d zdat-s, yenna-yas :
–
Labud ayen terɣiḍ d wayen iḍerrun deg lebḥer d sin lecɣal
xulfen. Ur ttayes ara, akken d-yejba wa ara d-yejbu wayeḍ. Am wass-a a
nsu lkas lbira gar yifassen ɣef wakal. Zdi lqed-ik.
Ihuz-as
tayett s tiyiti n tegmatt.
Acuɣer
ur d-yeḥbis ara ?… Ziɣen ula d Michel le breton, mačči deg
lebɣi-s i yella. Lbabur Tiziri asmi yeffeɣ seg lmersa, yerra ɣer
tmurt n Gambie anda yesres leqḍen i d-iɛebba, syin yerfed-d
tigelmatin i t-yettraǧun. Abrid yelha, allel yerked, bihenfih yewweḍ
s amḍiq. Maɛna rayes n lbabur imuger-d aɣilif ur yezmir yiwen
ad iqabel. Lehlak tterka tessaɣ deg tmurt. Bab n leqḍen izuɣer-d
kra yergazen, sersen-d selɛa deg lbabur Tiziri, syin syin rewlen. Ma d
ixeddamen ara d-iɛebbin tigelmatin ur d-yeqqim yiwen din. Ilaq ad igani
din alamma yufa-d wid ara d-iɛebbin selɛa yettraǧun. Rayes yeẓra
akken siɣzifen tallit i d-ttgelmimen iɣilifen.
Anagar
sber i d aḥbib, ulac ara yexdem. Armi zrint tlata n ddurtat s wamek i yɛebba
tigelmatin.
Azekka-nni
tasebḥit lbabur Tiziri yeqleɛ. Rayes ixuyel sin yibeḥriyen uḍnen;
sellawit taglimt tbeddel nnila. Anagar ddan cwiṭ, liḥala sufella n
lbabur teneqlab. Tugett yibeḥriyen mmuten. Γef lbabur ulac ṭbib.
Rnan kra tegnitt, lmut tuɣ gar yibeḥriyen.
Rayes
mi iwala akken, yerra ɣer lmersa i t-id-iqerben. Ugin-as ad yekcem mi
d-yegla s waṭṭan ɣef lbabur. Yeffeɣ ikemmel abrid ahat a
d-yemlil asellak, ahat a d-afen aḥnin ara sen-yekksen aṭṭan i
ten-id-ineṭḍen. Lbabur Tiziri, kra ineǧǧer abrid, liḥala
zdaxel-is tettibrik, ibeḥriyen tteɣlayen yiwen yiwen am yizan.
Acemma acemma lbabur isenqas arured, ulac aṭas yibeḥriyen ara iḥerken
isburen. Tiziri tuɣal am nɛac sedhayen zuɣuren waman d waḍu
akken bɣan.
Sufella
n lbabur ggran-d anagar tlata yibeḥriyen, ttemɛetnayen delwiḥen
sya ɣer da, bernen-d asbur ad weǧhen lbabur ɣer tama tamaddayt.
Din xersum yegget rwaḥ d tuɣalin n lbaburat. Qimen kra ad sgunfun,
mi tezri kra n tsaɛett anagar yiwen i d-yekkren ; sin niḍen qumcen
muten akken. Seg yimar, lbabur Tiziri, teɣna s wučči d waman ḥlawen,
yexla s yemdanen. Sferfiṭent deg-s lemwaǧi, aḍu d-ihubben izuɣer-it.
Abeḥri
d-yeggran sufella n lbabur yesred, ɣur-s acḥal-aya segmi yeqḍaɛ
layas. Tura yettnadi amek ara yesɛeddi tagnitt. Taswiɛt yesla i leɛyaḍ.
Yumen ur yumin, d tidett neɣ d targit? Iwenneɛ-d iman-is s uqummic,
yesmuzgut ad yeɛqel ma asuɣu-ya yella neɣ
yesdebdeb-it yiṭij. Yuzzel ɣer zdat lbabur, isakked ulac, yeḍfer
akken rif rif armi d lǧiha tamaddayt. Iwala lbabur Skala ɣer deffir.
Ibedd am win yeṭṭef kerraf. Zher-is glan yess waman. Ayen yuḥwaǧ
yewweḍ-d armi d zdat-s, iruḥ.
Yettwali
iqeclalen d-yeggran deg lbabur iɣef ṭṭfen ddmam kra yibeḥriyen,
gar wallen-is ttibɛiden. Allen-is gelment s yimeṭṭawen. Iɣaḍ-it
lḥal, iḥulfa teḍra yid-s am unagam nɣan waman. Lbabur
Tiziri, itteddu mexlaf amḍiq anda yella lbabur Skala. Yuzzel ɣer
lǧiha anda tella tfusett n uweǧǧeh, ɣas akken sellaw s ɛeyyu,
yejmeɛ-d ayen i s-d-yeggran d tazmert, yebda idewwir deg-s. Igernen ula i
yexdem.
Abeḥri
ineggez s lferḥ ; ur yeẓri acu d-yellan, cwiṭ cwiṭ
lbabur Tiziri itezzi-d armi d-yuɣal ɣer lǧiha anda llan
iceqqufen i d-yeggran deg lbabur Skala. Tura yessal i yibeḥriyen ttsuɣun,
ttejtitiḥen.
Anagar
Michel le breton, i yeqqimen yettweḥḥid, ur yefhim ayen yettwali.
Yeẓra kra yella, maɛna dacu-t ? Iwala belli yeẓra-ten-d
tikkelt tamezwarut mi d-yejba. Yefra, yegzem tikti, yenna ula d lbabur-a yezga
deg-s uɣilif.
Acemma
acemma, zun iḥebbu, lbabur yelḥeq-d, ibeḥriyen slan i snasel
uɣur yeqqen l’ancre. Tura tteklen, dayen selken.
Isejba-d
ubeḥri-nni, gar yifassen yeṭṭef asawaḍ, isuɣ-d :
–
Aql-i iman-iw ɣef lbabur.
Michel
le breton, yesddukel ifassen-is, yewwi-ten ɣer yimi, isuɣ :
–
Acuɣer ?
–
Mmuten akk… s lehlak…
Ibeḥriyen
zeɣben, cerɛen allen. Abeḥri ɣef lbabur Tiziri, ikemmel-d
ameslay : « Ruḥet-d s tuccfa.
–
Ur ḥsiɣ a d-naweḍ, iɣallen-nneɣ fecclen » i s-yerna
awal Michel le breton.
Mezyan
isuɣ fell-as :
–
Acu s-teqqareḍ akka ? Weh liḥala ideg nella tugar tin i ɣ-yettganin.
Nek, ad ǧelbeɣ ɣer waman, ma wwḍeɣ a
rbeḥ a tafat ma mmuteɣ ad llzeɣ.
Ineggez
Mezyan ɣer waman yebda lɛum. Wiyiḍnin ḍefren. Michel le
breton, itettrun ɣef liḥala n yibeḥriyen-is, mi d-yeggra
iman-is yenna : « Yesɛa lḥeq Mezyan. » Ikemmel ineggez ula d netta.
Zdaxel
n lbabur Tiziri, lqebṭan Michel le Breton, isuter abeḥri i
d-yeqqimen yedder, a s-d-yeddem attafttar n lbabur, anda urant merra tilufa yeḍran
sufella n lbabur. Abeḥri yuɣal-d gar yifassen, yegla-d s uttafttar.
Imudd-it i Michel, iseḍfer-as-d s wawal :
–
Ussan-a ineggura d nek i yettarun ayen yeḍran.
–
Ẓriɣ, ur tesεiḍ lxetyar. I s-d-yerra awal Michel le
Breton, akken yeɣar deg uttafttar.
Ma
d ibeḥriyen n lbabur Skala, yuɣalen tura d ibeḥriyen n lbabur
Tiziri, atna bdan kebblen asbur, rnan ttreqqiεen ayen yerẓen.
Lbabur
Tiziri, yekcem lmersa n Boston. Amɛallem n lbabur yuli-d, ur yeɛqil
yiwen deg yibeḥriyen. Michel le Breton yakk d ubeḥri imenɛen
si lmut n lbabur Tiziri, uẓan-d ɣur-s, ḥuzan iman-nsen ɣer
rrif, qimen, mlan-as tidyanin yeḍran yid-sen. Sersen-d selɛa. Din
din fran lecɣal : amɛallem yeqqim s lbabur bla ibehriyen ; Michel le
Breton yeggra-d, s yibeḥriyen bla lbabur. Mifhamen Michel ad yuɣal d
lqebṭan ɣef lbabur Tiziri.
Ibeḥriyen
i d-yeddan deg lbabur Tiziri, s lxiq i d-yersen fell-asen, mi yekfa afḥas
deg-sen ṭbib, rran ɣer lbiru anda i ttwaxelsen, rnan wwin-d
bermesyun n twaffɣa seg lmersa. Anagar i ten-terra tewwurt n lmersa ɣer
berra, yal wa anda yendeh s wul iqeslel ad yekkes jjiq d lxiq.
Ma
d lbabur Tiziri, mi kfan, abeḥri n lbabur Tiziri d Michel le Breton,
tamacahutt yeḍran, aɛemmer lekwaɣeḍ n lbabur, stenyan,
ixeddamen n lmersa zuɣren lbabur ɣer tzeqqa anda ara yettwaneqqa.
Mezyan,
ixaq ad yeɛfes ɣef wakal, ixaq ɣef tiddi ɣef wakal. Anagar
i d-yeffeɣ seg lmersa, yeṭṭef azeglal d aqibal.
Iberdan
n Lmarikan ugaren wid n tmura anda yerza yakan. Iberdan da, am win yellan
maεna ulac, neɣ ulac-it netta yella. Ɛemren s sut, uɣalen
am uṭufan yesqerwizen akken imawlan a s-d-ttwilhen, ur tettettun. Iberdan
da wessiɛit, ɣezzifit, ččuren s tkerrusin, aḥbas ulac
am yiḍ am sbeḥ am meddi, tafat ur tnessi, tiḥuna ldint d
tirni. Deg ubrid, mi tecɛel leɛlama tazeggaɣt, tikerrusin ad ḥebsent,
a d-ǧǧent azrug, din din ad iɛemmer s yimsebriden. Mi tecɛel
leɛlama taḥcicit, bihenfih azrug ad yeɣbu. Akken tebɣuḍ
trefdeḍ ixef-ik, alamma tɛuj tɛenqiqt-ik, werǧin a twalaḍ
tiqantucin n lbatimat yeɣban deg liɛli zun rant ad xebcent neɣ
ad skikḍent igenni. Tudert da di tmurt n Lmarikan, tecba tin n tmacint n
lluzin ; siwel tetteddu, ayen yezdin ɣur-s ad iḥerrek. Mezyan yedha
s tlelli sway iḥulfa deg temdint-a tageɛmirt n Boston.
Iḍ
yebda yettsiɣ-itt, Mezyan iḥus i usemmiḍ i d-yeglan s llaẓ,
yuɣal-d d tamendeffirt, yecfa ɣef yiwet n ttberna teqreb lmersa,
yeǧǧa-tt ɣer deffir. Yegzem d rray-is ad yerr ɣer din.
Tugett n wid i d-iqesden ttberna-ya d ibeḥriyen.
Yeldi
tawwurt n ttberna, imuger-it-id lḥuman yakk d zhir irekkmen zdaxel, a
s-tiniḍ d iski n tutlayin, yal
lǧens yella din, lebbḍen akk s tmeslayin ur yefriz Mezyan ; hah d
tahendit, hah d taglizit, hah d tacinwatt… Mi t-terra tewwurt ɣer zdaxel,
yezzi-d s usekkud i ṭablat d ukuntwar, iwala ɣer lǧiha tazelmaṭ
lqebṭan Michel le Breton ibedd zdat ukuntwar. Yefreḥ mi d-yufa
amsaεef. Yerra srid ɣur-s.
Michel
le Breton, izeyyed-as kra deg tissit. S taḍsa, yenna-yas Mezyan :
–
Azul a lqebṭan.
–
Ah, Mezyan, nwiɣ tɛerqeḍ. Qim a tsuḍ kra.
Yendeh
i uqeddac, yewwi-d taqerɛett n ccrab.
–
Nek, usiɣ-d ad ččeɣ.
–
Ula d nek mazal ur ččiɣ. Tura a nečč jmiɛ.
Tesawleḍ i Céline?
Mezyan
yedhec isetha. Deg lǧiha niḍen yefreḥ mi t-id-yesmekta ɣef
kra yelha. Akken ad yegzem tameslayt ɣef Céline, yerra-yas-d awal s leḥya
:
–
Ulac kra n tdukli gar-aneɣ a lqebṭan. Nniɣ-ak ruḥeɣ
ad kkseɣ jjiq n tikli taswiɛt dehceɣ, brusmeɣ dhiɣ s
tzenqatin n tmurt-a.
Michel
le Breton yefhem mačči d lεada ɣer Mezyan, imawlan n
teqcict ad meslayen ɣef yelli-tsen i yiwen niḍen. Ua d netta yegzem
awal.
–
Twalaḍ! Mačči am la Bretagne, liḥala-s terked.
–
Mačči am tmurt-iw daɣen, liḥala-s tgen.
–
Tecfiḍ ɣef ttberna-nni deg la Bretagne, anda nemlal tikkelt
tamezwarut ?
–
Cfiɣ a lqebṭan. Waqil tzeyyed-as cwiṭ deg tissit ass-a.
–
Anagar mlalent wallen-nneɣ, cgen-d kra wawalen seg yimawen, din din
nemezg-d, yeḥmel-ik wul-iw.
–
Akka a lqebṭan.
–
Xaṭi, a Buffalo Bill ! I s-d-yerra Michel le Breton, akken awalen slugluḍen
deg yimi-s, mi yeskeṛ. Maεna sebba tamezwarut n temlilit-nneɣ d
Céline. D nettat i yi-d-yennan ɣur-k aselkin n ubeḥri ? Ilaq a s-taɣeḍ
kra n terzuft. Atan a tefqeε fell-ak.
–
D tidet. Ula d nek, riɣ a k-d-hedreɣ ɣef yisurdiyen-a i ɣ-d-tefkiḍ
zgelli.
–
Amek ?
–
Asmi i yi-d-tenniḍ ad dduɣ d axeddam deg lbabaur-inek, sutreɣ-k
a yi-teldiḍ le compte din deg la Bretagna. Ur ẓriɣ
ara ma teldiḍ-iyi-d le compte neɣ ala.
–
Wama ! Amek ihi. Ldiɣ-ak-d yiwen le compte deg la Société Générale. Ata da
numru i k-d-fkan.
–
Xaṭi, mačči d numru i yuḥwajeɣ.
–
Amek ihi ?
–
A k-d-rreɣ idrimen-a, ger-iten ɣer lbanka, ma tzemreḍ.
–
Awi-d. ma d akarni ceyεeɣ-t i Céline. Nekni s yibeḥriyen ilaq
dima a nesεu yiwen n lmukellef n lecɣal-nneɣ ɣef wakal.
–
Alamma dmeɣ ayen s wacu ara d-aɣeɣ tarzuft i Céline. I keč,
d anwa i teǧǧiḍ d lmukellef ? I s-d-iseggra s wawal d taḍsa
Mezyan.
–
Ula d nek, d Céline i wekkleɣ. Tura mel-iyi-d amek i textareḍ
axeddim am wa ?
–
Seg zik ttḥussuɣ s kra ijebbed deg-i, armi umneɣ ttwaqqneɣ
ɣer tikli d unagi… seg zik ḥemleɣ tarewla ɣer yimeḍqan
anda ulac leswar, anda ssaɣen igran wessiɛen. Zdaxel texxamt,
ttwaxnaqeɣ. I keč ?
–
Nek, ahat xulfeɣtuget n lɣaci, wid-nni yettnadi ɣef kulci anda
ara t-id-afen, ttnadin ula ɣef yiman-nsen. Nek, ttafeɣ deg usikel
amek rewleɣ, dacu ara rewleɣ ? Ur ẓriɣ. Akken daɣen i
ḥemleɣ ad dduɣ akken ur ttḥulfuɣ qimeɣ
iman-iw.
Ḍsan
akken i sin. Michel le Breton yenced Mezyan ad aɣen amḍiq ɣer
yiwet ṭabla ad ččen.
Mi
kfan učči, ffɣen-d. Mezyan yerra ɣer yiwet tḥanutt yuɣ-d
kra wučči i teqjunt-is Balka, ma d Michel le Breton iwala yiwet tḥanutt
teznuzu isebsiyen, yekcem yuɣ-d yiwen. Asebsi-nni aqdim yerra-t ɣer
tcekkart, ma d ajdid i d-yuɣ yewwi-t
yewwi-t ɣer tcenfirin-is. Yenna-yas Mezyan :
–
Asebsi-ya mačči am win n Georges Brassens! I s-yenna Mezyan.
–
Tura aql-aɣ deg Lmarikan, ad uɣaleɣ am Bufallo Bill. Zwir a nruḥ a nečč.
–
Semḥ-iyi a Bufallo, ilaq ad ruḥeɣ a d-seṭleɣ acekkuḥ-iw,
atan ad uɣaleɣ nek d l’indien, umbeεd a nenaɣ, keč d
nek. I s-d-yerra awal Mezyan s taḍsa tezḍa ɣef tcenfirin-is.
–
Ruḥ ihi, ma d nek, a k-rajuɣ deg ttberna ihin alamma tuɣaleḍ-d.
–
Akka, ar taswiεt.
Mezyan
yebda tikli, mačči kan ɣef unadi n useṭṭal, yebɣa
daɣen d iwali amek tga Lmarikan-a yeẓra deg tiliẓri.
Tamdint-a,
neɣ tamurt-a, i wumi sawalen Lmarikan, tres deg wul n Mezyan. Ama s cbaḥa
n lebni-s ; lbatimat εlayit amzun aqermud yettmiẓẓiḍ ad
yekmez i yigenni. Alamma qrib a treẓ reqba-k s wamek ara twalaḍ
ixef-nsent, ttreqriqent s djaj deg wass, deg yiḍ s tafat d tteswirat
udellel. Llant daɣen tzenqatin, lebni-nsent acemma kan i d-yuli seg lqaɛ,
am akken itteḥrurud. Mezyan yezga deg tlemmast am umdewwel yetturar.
S
cwiṭ yisurrifen kan, a teffɣeḍ i tezniqt d-tezgeḍ deg tayeḍ.
Ilaq azal n rbeɛ n tsaɛett n lweqt d tikli. Maca lxilaf yezgan gar
tezniqt d tayeḍ meqqer. Lxilaf deg temɛict, lxilaf deg lebsa, lxilaf
deg lɛadat, lxilaf deg wučči, lxilaf deg tikli, lxilaf ula deg
lebni.
Deg
tzenqatin-a anda yebda adelweḥ Mezyan, lebni-nsent d ajdid, jerdent am
uzarig deg temdint. Rif rif n tzenqatin-a, ulint-d lbatimat i d-tebna lḥukuma
i yimezdaɣ yenḥafen. Anagar ara tebduḍ a teggareḍ
isurrifen zdaxel n lḥuma, a tḥulfaḍ s yiberdan-is
εuffen-k, susufen-d deg-k. Γas akken lɣaci iteddu yettaqqal, ma
d tudert ur telli din neɣ deg wulawen yimezdaɣ-is. Leḥyuḍ
tmezduɣin-a εlayen d tirni ttkacban, cemten, beddlen tirmi s yilefḍan,
ugar aya, la fesren-d i tmuɣli, lmizirya i d-yettεerrijen si tal
tama, yezḍan am cbak. Ula d tiwwura kifkif-itent, win ur nennum d lḥuma-ya,
yezmer ad yeɣleḍ deg tewwurt neɣ deg wannag.
Ziɣen
ula d tamurt-a, ɣas akka tuɣ isem meqqer, tucaɛ aṭas, maca
lmaḍerrat i d-yersen di dunit, ula d nettat tesɛa deg-sen amur. Llan
imakaren, llan imattaren, llan igellilen, llan at iɛebbaḍ yexwan…
Tizenqatin
dima neɛcent, ččurent am yiḍ am wass, imdanen deg-sent
teddun ttaqqalen, ulac asteɛfu, a s-tiniḍ ur ttɣiman ad
ččen, ur gganen. Γer tewwurt umitru a d-temlileḍ acennay,
gar yifassen agumbri, ɣef uqerruy dima ires ucapun, ama i cbaḥa neɣ
deg tugett ɣef nda, yetturar le country, ɣer zdat yiḍarren-is
yesres yiwet tmucwart, i win ihewnen kra a s-t-id-yefk, a
t-yesres din. D aya ara k-iɛejben deg tmurt-a, ulac win ara isutren kra
deg wayeḍ netta ur s-d-yettarra wayra. Akken qqarent temɣarin-nteɣ
n zik, «ttarran lfal».
Akken
daɣen ur ilaq ara a nettu, llan daɣen imerkantiyen yettseyyiren lecɣal
n dunit, at iɛebbaḍ yerwan, mi ikennec tikkelt tateffaḥt a
tt-iḍegger. Akken yura yiwen udamsan : «Limer a d-nelqeḍ ayen
yettmiren ɣer yibidunen n leknis d učči, deg tmurt n Lmarikan,
nezmer a nesečč tlata n tmura deg Tefriqt.»
Cɣel
amezwaru i yetteḥririten deg uqerru n Meẓyan: a d-yaɣ
učči i Balka, syin d afella ad iruḥ ad iseṭṭel
acabuɣ i yulin ɣef yixef-is yezḍan amzun d azezzu. Ilaq aṭas
n lweqt i Mezyan akken a d-yaf da aḥeffaf. Mi i d-yufa taḥanutt,
yekcem, yesres tacekkat-nni n wučči n Balka ɣe ṭabla
yezgan din ɣr zdat, syin yuɣ ula d netta amḍiq.
Da
deg Lmarikan, taḥanutt uḥeffaf mačči am tmurt-nneɣ,
d taḥanutt i d-yettarwen awal d inilban, tecba lqahwa d utaksi n tjara.
Yal wa acu ara d-yeglu d asentel : hah awal ad yefti ɣef twacult, hah ɣef
leɣla n dunit, hah ɣef tsertit... Ladɣa, deg tmurt, tlata n tḥuna-ya,
ur tezmireḍ a teldiḍ yiwet deg-sent alamma
fkan-ak-d ttesriḥ sɣur ukabar F.L.N. acku ttnawalent aṭas
awal. Ma d da, yal wa, yeṭṭef amḍiq-is, iletha d kra neɣ
yedha s kra, ma d awal ulac, am wid yeggugmen.
Mi
d-telḥeq nuba n Meẓyan, yeṭṭef amḍiq ɣef
watag. Isetḥa deg yiman-is, mi iwala deg lemri acekkuḥ yulin ɣef
uqerruy-is.
Isuter
deg uḥeffaf, a s-yekkes tamart, ad yernu a s-isenqes aṭas deg
ucebbub-is.
Aḥeffaf,
isuter deg-s a d-yekker ɣer yiwen umḍiq akken a
s-isired acekkuḥ qbel ad yebdu aseṭṭel. Mi yekfa, isuter
deg-s tikkelt tis-snat a d-yuɣal ɣer watag. Meẓyan yuhem deg
lqima ttaken i umdan.
Lasel
uḥeffaf-a yettmiɛqal d aṭelyan, banen idammen-is ḥman am
wid yimezdaɣ n wallel agrakal. Mi yefra cɣel d duzan, aḥeffaf
yeṭɣar-d ɣer tmelɣiɣt n Meẓyan, yebda anqac s
tmacint.
Γer
tama tayeffust n Meẓyan yeqqim yiwen, ufay iheyya-d iman-is ad yekkes
tamart. Ma ɣer tɛessast n nuba, llan sin yemdanen. Mi yekfa uḥeffaf
d useṭṭel n tamart i ufuyan-nni, yeɛna yiwet tqernit, yeddem-d
yiwet tserbiṭ, yesres-itt ɣef wudem i ufayan, imar imar yekkes abalṭun-is
amellal, yeddem-d lfista-as, yerwel. Yiwen deg yergazen-nni yeqqimen ttrajun,
yekker yeɛna yiwet tewriqt tɛelleq ɣer tewwurt, yebren-itt:
yerra-d ɣer zdaxel tira «Teldi», yefka udem yuran «Temdel» ɣer berra.
Ma d argaz-nni wis-sin, yezdi-d lqed-is bih bih, yeɛna lmus n tesḍila
yesres uḥeffaf, isukk-as i urgaz-nni afayan yeqqim ɣer yidis azelmaḍ
i Meẓyan.
Meẓyan,
ur yumin allen-is. Yesteqsay ma d asaru i yettferrij neɣ d tidett i
yettidir? Mi d-yuki d yiman-is, s lxef ibedd-d, s tazzla yeldi-d tawwurt yeffeɣ
qbala ɣer berra.
Mi
d-yekcem deg tewwurt n lmersa, yeɛna amḍiq anda yeḥbes lbabur,
yekcem zdaxel. Am win imerjejjin, ur yefriq gar targit d tilawt. Isakked-it-id
Michel le Breton, yeɛqel kra yeḍra. Ula d netta yuged, yeḥsa
kra n diri yella-d, maɛna mi iwala aqerru n Meẓyan, iṭerḍeq
s taḍsa.
Yerra
ɣer tqecwalt-is, yeddem-d lus n tesḍila, isuter Mezyan a d-yeṭɣar
ɣer ubasan n waman, a s-ikemmel tawakksa n ucebbub. Mi yekfa, Michel le
Breton, timelɣiɣt n Mezyan tcelleḥ akk.
Michel
le Breton, isuter deg Mezyan a s-ixelles kra tebyarin. Ffɣen-d, rran ɣer
yiwet ttberna kemmlen-as s tissit. Armi yedda lḥal aṭas swamek i
d-uɣalen. Teddun ttleɣwayen am yijaɛbuben ; wa ur yezmir i
trefdawt n wa. Mi yekfa Michel le Breton yiwet n ccna, ad yerfed awal Mezyan
nuba-s, a d-yecnu yiwet. Wwin-d akken abrid armi d lbabur.
Akken
ittemduduɛ, Mezyan zdaxel texxamt, tneggez-d ɣur-s Balka. Imekta-d
tacekkart-nni n wučči i d-yuɣ i Balka. Yerra ɣer wusu, yeḥzen
s wayen yexdem.
Anagar
yesres aqerruy-is ɣef tsumta, ddunit tettezzi yess, iɛuq-d kra
tikkwal, syin akkin yedda deg tnafa d usmekti n Céline. Balka tuẓa-d ɣer
yiɣil n Mezyan tesumet-it. Mezyan yettargu igen yezzi-d s yiɣalen i
yiɣid, uccen yettqaraɛ deg-s melmi ara d-igen, mi t-tewwi tnafa,
uccen ineggez-d a s-yaker iɣid. Mezyan yekkat uccen yettkerric. Iduqqes-d.
Yufa d Michel i s-d-itekksen Balka yexneq gar yiɣallen-is.
Mi
sgunfan kra wussan, bab n lbabur Tiziri, yufa-d yiwen usikel ɣer
Singapour. Ixebber Michel le Breton.
Isawel
Michel le Breton i yibeḥriyen, isuter-iten a d-zzin i ṭabla, ad
qimen. Syin akkin ixebber-iten ɣef usikel-a ajdid, isextar-iten anwa yebɣan
ad yeddu d wid ur nebɣi.
Ibeḥriyen,
zzin-d i ṭabla, qimen-d seqredcen awal ɣef lecɣal yeεnan
akk asikel.
Mi
mifhamen, azekka-nni εebban selεa, ṭṭfen abrid ɣer
Singapour. Lebḥer ires mi d-ffɣen seg lmersa n Boston. Lḥan
akken aman rekden. Mi wwḍen ɣer tilas waman n tmurt Timor, lebḥer
yebda ilebbeḍ, lemwaǧi ttserfiqent deg lbabur Tiziri. Ibeḥriyen
ur ttakin armi d-ufan iman-nsen zdaxel n lɣimra, abeḥri itezzi
yes-sen, Michel le Breton, iceyyeε tiɣri n unadi ɣef slak. Tura
walan ulac leslak ma qimen sufella n lbabur. Uzzlen ddmen-d ayen fsusen d wayen
zemren deg lecɣal-nsen.
Michel
le Breton, am win yebnan ɣef lmut-a, ur yuyis ara, ur iḥerrek kra
deg-s. yuẓa-d ɣur-s Mezyan isuter deg-s ad ineggez. Michel ibedd am
win yettrajun deg kra a t-id-yaweḍ.
Mezyan
iruja armi d dqiqa taneggarut, yeddem-d yiwen umrar, yiwen uqrab yerra deg-s
kra n lqec, yeṭṭef Balka gar yiɣallen-is, umbeεd ineggez,
yejttuttel ɣef yiwet telwiḥt. Yeddem-d yiwen umrar, yeqqen iman-is
yerna Balka d uqrab ɣer telwiḥt-a, yesred. yeẓra
ulac ara yexdem.
Abeḥri
yettak-it i wayeḍ, mi s-tebra yiwet lmuja a
t-teddem tayeḍ a tezuɣer-it. Mi d-yeldi allen-is, yettwali ɣer
lembeεd yiwet tegzirt. tuɣal-it-id terwiḥt, teffeɣ-it
tuysa d lweswas. Akka yeẓra ayen yebɣun yeḍru, ur yettεeṭṭil
iḍarren-is ad rsen ɣef lqaεa, ad yettuhedden.
Yebda
lεum ɣer lǧiha n tegzirt. Imi-s yeldi yeqqur s fad, iṭij
isezlef-as taglimt.
S
εeyyu yeεya, Mezyan ur yufi ara yexdem nnig n nadam. Yeddari ddaw
yiwen useklu, yesred, yeqmec allen-is, yettxemmim. Ira ad yekcem deg ṭṭlam,
ad yezder ad imager tudert niḍen, tin ideg tuɣ tumert. Isarem daɣen
ad yezmer ad ineggez ɣer yidis niḍen anda ara yemlil tudert yecban
tudert. Seg uxemmem ɣer wayeḍ armi yedda di tnafa.
Mi
d-idekwel, yeldi-d allen. Yesmeḥsis i sut n lmujat yennum yakan deg wacḥal-aya.
Iqeddem ɣer ugaraw ibed zdat-s, allen cerεent ṭucnent, wissen
ma sikkident, imezzuɣen daɣen, bedden cban wid n tfunast yettwalan
deg tmacint tεedda, akken daɣen am usekkud, ula d nutni wissen ma
ssalen.
Yewhem
! Mačči d ayen i d-yettqaḍaε usekkud. Mačči d
ayen i d-tjemmeε tmesliwt. S rwaḥ d tuɣalin n lmujat, am tid
yeggaren azeṭṭa, yettmektay-d lmut, tudert. tamuɣli-s a tettruḥ a tettnadi anda ara d-temlil kra yugaren temɣer
n ugaraw. Iḥulfa iman-is, da zdat ugaraw, anect ubeεεuc, xati
kifkif-it d wulac. Yuged. Yebda yesteqsay ɣef liman, d anwa-t wa izemren
ad iseyyer lecɣal-a yegεamren anect ugaraw-a zdat wallen neɣ
ayen i t-yugaren. Amdan da, yestewḥac, ad yeḥqer iman-is.
Ur
yumin ayen yettwali. Ma d targit i yettargu neɣ ayen i d-ibedden gar
wallen d tidet. Amḍiq-a yesmekta-yas-d, yiwen usaru yeẓra, isem-is
« 07 n tedyanin n Sindbad », anda yiwen deg yimdewlen yenna i wayeḍ : «
Tigzirt-a tettwaxza, da ara nemmet. »
Yebda
Mezyan yettḥeqqiq deg tilawt i s-d-yezzin, yerna yefka tamezzuɣt
ansa ara d-yekk kra n ssut ara s-d-yerren tarwiḥt neɣ ara yeglun
yes. Yufa-d Balka ɣer uqerruy-is i teqqim, s yiɣil iɣallen i
d-yezdi lqed. Isakked ayen akk i s-d-yezzin. Iwala aqrab-nni, yeddem-it-id,
yekkes-d ayen yellan zdaxel; lqec yefser-it ma d učči yerra-t ɣer
yiwet tqernit.
Deg
umḍiq anda yella Mezyan, ɣer deffir iqurreε-it-id wallel ɣer
zdat d amadaɣ yecbek s yisettufen yezḍan ɣef yisekla. Γer
wallen n Mezyan amḍiq yuɣal d ǧahenama d taḥcicit. Zdaxel
umadaɣ-a, ur yeẓri yiwen acu yellan. Ahat iɣersiwen d luluf,
wagar-asen win izemren i wayeḍ yenɣ-it, yečč-it, lḥasun
d wa i d lqanun n tudert deg yimeḍqan yecban wa. Isakked Balka,
yerfed-itt-id, yenna-yas : « Da ulac lfiraq gar-am d nek. »
Mi
yesteεfa, yerna yestaf ad iqeddem akkin ɣer zdaxel.
Γas
akka yeɣli-d fell-as lweḥc maεna a t-yeɣleb mi tella yid-s
Balka, a s-yeḥku fell-as i ikecmen tamurt n Lmarikan s yisem d arusi.
Yeddem-itt, isuden-itt s lxiq. Yenna-yas:
–
Iḍ-a ugaɣ, kem kan d nek ara nsehher. Ilaq a d-nezdem, atan lḥal
yebɣa d yenbeddal.
Teslek-it
Balka, iseftutus fell-as awal. Yettmeslay yid-s s wawal iṭerrez s lḥenna,
yettεeyyiḍ fell-as mi yefqeε, yeččur wul-is. Yeẓra
ulac ara texdem, maεna yif ma yella yiwen iɣef ara tesṭreḍqeḍ
afeqqiε, wala ma tesexzaned deg-s ad yefti am urekti. Iselmed-as a tseyyeḍ,
akka ahat a tesleḥ i kra, ɣas ulamma i yiman-is.
Mezyan
ur yeẓri ma ad yeqqen taluft-a yeḍran
yid-s ɣer lmektub, akken a d-isenser iman-is ɣef lwam. Ladɣa
tazwara ɣur-s lxetyar ; ad yeqqim deg tmurt ad yedder ur yettmettat ur
t-yettaɣ wayra, neɣ ad yextir tiɣimit deg la Provence, ad iseḥmu
amḍiq d Céline. Maεna…
Asfel-is
yehlek tilelli. Seg zik netta d anadi d usteqsi, mi d-ldint tewwura, yekcem ɣer
unagi. Ula d leqraya yextar senεa yezdin ɣer unagi. Ata acu i
t-id-isawḍen ɣer tegzirt-a. ilaq-as ad inadi tura deg yiman-is anda
ara yaf cwiṭ n tebɣest d laεqel ma yebda yettayes.
Yeddem-d
kra yesɣaren isuli-d yes-sen azemz akken ur iεerreq fell-as lweqt. Iḥetteb
ussan iεeddan i d-ibennun durtat, durtat yettuɣalen d aguren.
Ass-a
Mezyan iεezzem, d ray yegzem ad iqeddem, ad inadi ulamma ɣef tiqqit
waman. Anagar yekcem zdaxel umadaɣ yestewḥec s ssut i d-yettuɣalen
; din din tugdi teɣleb fad. Yuɣal-d d tamendeffirt, yufa-d sebba s
εeyyu. Yenna, aman anda bɣun maren taggara-nsen d allel. Tura ad
yesber, azekka ad yeddem rray.
Azekka-nni
tasebḥit, iqeddem s kra n lmitrat zdaxel umadaɣ. Din imuger agama n
tidet, ula d riḥa txulef tin n umḍiq anda yella. Mi yezger i yiwen
umḍiq yemcubbak s uɣanim ɣezzif nezzeh, win ikecmen zdaxel-nsen
a d-ibin zun ata zdaxel lḥebs. Mi yedda akin cwiṭ, yemlal-d isekla ɣezzifit
zḍan s uḥcic, ɣef yifurka εlulqen ibeεεucen yal
senf, yal wa s lfakya-s. Imazzeḍ ɣer yiwen useklu yejbed-d s lemḥadra
lfakya-ines, sɣa ad yili din kra n uzrem yeffer, yeẓra deg yisura
izerman n da ur reḥmen ara, m’ur k-yeqqis a k-yeεṣer. Mezyan
yesteqsay anwa amexlul izemren ad yedder deg umḍiq yecban wa, nnig yiɣersiwen.
Yedhem zdaxel umadaɣ armi qrib a s-yeεreq ubrid ansa i d-yekka, yerra
aḍar yuɣal-d ɣer wanda igen iṭazri. Ula d iṭij imal
ɣer uɣelluy.
Tignewt
tεemmer-d, Mezyan yebda yettnadi anda tell akra n lḥila a
tt-id-iεemmer d aman. Din din lḥal ibeddel, lehwa tebda tekkat.
Mezyan yekkes εeryan, akken ad isired, yerfed aqerru-s ɣer yigenni ad
isu deg lεin n yigenni. Ur teḥbis lehwa armi d tameddit, ma d lḥal
ur semmeḍ.
Deg
yiḍ i d-yernan, Mezyan yessaɣ times yesred, ma d Balka tebda
aseglef. Mi tezri kra teswiεt, Balka teḥbes aseglef. Yeṭɣar
ɣur-s Mezyan, yufa-tt tesred, yesferfed-as ma yella kra i tt-id-yeqsen.
Deg uslaf i s-yeslef sufella n teglimt-is, yemlal-d d yiwet tsegnit tenta-yas.
D kra yiwen i tt-id-yewten. Mi d-yerfed aqeruy-is ad isikked, iwala kra
yemdanen s talaba txulef tin n tigduda tamirant, zzin-as-d, ḥebbun-d, leḥḥun-d
ɣur-s. Wwḍen-d zdat-s, s lemḥadra, imezdaɣ n tegzirt-a
refden-t ɣef tuyat-nsen. Mezyan imaẓẓed yerfed-d Balka d
uqrab-is. Kra teddun, yettlaḥaq-d ssut n uεemmer n wurar.
Ddan
yes akken armi d tqintuct n tegzirt. Deg taddart-a, ma nezmer a nsemmi i kra
yiqiḍunen-a yulin akka, imezdaɣ bdan alhaḍ, tezzin-d i yiwen
ukursi, tezzin-as-d ceṭhen ; heyyan-d tameɣra. Mi ten-id-ẓran,
imezdaɣ-a, yerran anagar yiwen uceṭṭiḍ ɣef
tuzuft-nsen, d aya i d talaba sεan, wexren, sekren-d yiwen uzrug ansa kkan
rebεa yemdanen-nni i d-iεebban ɣef tuyat Mezyan. Sersen-t ɣef
yiwen watag, i d-neqcen seg usɣar. Din din sin yemzerbiben n teḥdayin,
qrib εeryan ula d nutenti, zzint-d i Mezyan. Γer yiwet ljiha, sin
yemdanen, yiwen wesser wayeḍ meẓẓey, rran ɣef yiri
ibrenyas, refden iɣil-nsen, din din kulci yeḥbes. Γas akken
yedhec deg wayen yettwali anagar deg yisura, maεna yeqqel amendad i Balka
yersen gar yifassen-is ; tɣaḍ-it.
Irgazen-nni
i t-id-yeddmen, sersen-t-id, εnan awessar-nni d yilemẓi-nni, ula d
nutni uẓan-d ɣer Mezyan s wannuz. Refden-d aqerruy-nsen wehhan ɣer
terbaεt, din din bdan tameɣra.
Ma
d Mezyan yerfa s wayen yeḍran d Balka, isuɣ : « A lqum aneggar ! A
wid ur nuklal tdert !... »
Aseḥḥar-nni
am win ifehmen acuɣer yefqeε Mezyan, iger afus-is, yekkes-as Balka
gar yiɣallen-is, yesmar-as kra tmiqwa, a win yeẓran wacu, ɣer
uqemmuc-is. Imar kan, Balka tebda tettḥerrik, aqerruy-is, tettnazaε.
Mezyan yuɣal-d ɣer laεqel-is, yerked mi yeẓra ur temmut
ara.
Rebεa-nni
yemdanen i d-yeddmen Mezyan, rran ɣer yiwet tqernit, suffɣen-d yiwet
tlemẓit, zuɣren-t ɣer yiwen umḍiq, iban yettwaheyya-d i
tmenɣiwt. Mezyan yefhem d taqcict-a ara nɣen d lehdiya ɣef tiwḍi-ines
gar-asen. Mezyan yeḥsel : ad yeqbel neɣ ad yenker cɣel, acu ara
yerbeḥ neɣ ara yexser ?
Awessar-nni
d yilemẓi bdan dduεat, wiyiḍ ttεiwiden-d deffir-sen. Mi
sawḍen tilemẓit ɣer umḍiq, weǧhen-as udem-is ɣer
lqebla, aḥjaju n tmes yessaɣen deg tlemmast n ubraḥ, yettirriq
ɣef teglimt n teqcict-a yecfen s tidi.
Awessar-nni,
yeṭɣar ɣer tlemẓit s tama n deffir, deg ufus yeṭṭef
ajenwi. Lɣaci yeḥbes cna. Kra teswiεt kan, kulci yefra. tessaɣ riḥa n uksum yeknef. tilemẓit-a icebḥen
zgelli tura d iɣessan kan i s-d-yeqqimen.
Yiwen
yiwen, lɣaci bdan ttnejbaren. Ma d Mezyan werjin yenwa kra wass ad yedder
liḥala yecban ta. Mazal ur yumin ayen yeḍran ; ibajjew. Γas
akka yeɣra ɣef lecɣal-a, maεna mačči kif kif
m’ara teɣreḍ kra neɣ ad yeḍru zdat-k.
Uẓant-d
ɣur-s tlata teḥdayin, ṭfent-as afus ɣer uqiḍun i
s-d-heyyan.
Ata
amek yebda iḍ amezwaru n Mezyan deg tegzirt-a d lqum-a. Yerna iwala
mačči d aneggaru, mi t-sɣamen ɣef watag am ugellid.
Win
d-tejleq tegzirt-a i yimeḍqan niḍen n lqaεa, a s-tini « Mreḥba
lεeslama » fiḥel ma terna-d « ruḥ di lehna » ; a ternu a
tt-tmudd i lqum-a izedɣen deg-s.
Γas
akka lqum-a ttqamen yes, ma d Mezyan iḥulfa iman-is yettwaḥbes deg
lḥebs ur nesεi sqef. Yebda yettxemmim amek ara isellek aqerruy-is
seg lqum-a, izemren, ma feqεen, a t-gezren, ad ifak deg teccuyt ara
d-heyyin ɣef sebba-s. mezyan iwala lecɣal i tezzin da, maεna ur
yeqbil ayen akk yellan. Ula d netta yesεa ara d-yini. Yefra d yiman-is ɣas
ulamma tigzirt-a ur teqqar « ruḥ di lehna », ihi, a d-yaweḍ wass
anda d netta ara yinin tegzirt d lqum-a
izedɣen deg-s : « Ǧiɣ-awen-d talwit. »
Acemma
acemma, Mezyan yelmed kra yimeslayen n lqum-a. Aεni tugett n tmeslayt-nsen
d awehhi, d aya i s-isasehlen almad-is.
Di
tazwara, Mezyan yerra lbal i lecɣal xeddmen s tidett. Yufa-d belli tugett
wučči-nsen itekk-d seg lebḥer. Da i d-yufa yiwet n lεada n
syaḍa tecba tin yettilin di Muritanya. Mi ffɣen ibeḥriyen
sufella n teflukin-nsen, anagar ara lḥun kra n miles, a d-dmen tihrawin,
ad kkaten yes-sent sufella waman. Cwiṭ kan akka n tegnit, a twalaḍ ɣer
lembeεd idenfilen zuɣuren-d deg lḥut ɣer ljiha anda zgant
teflukin. Imar imar, iseyyaḍen ad bdun ajemmuε n yiselman.
Mi
d-yewwi lexber Mezyan s lqima i t-qeymen, seg yimar ur yerxa ara i yiɣallen.
Yuɣal am win yettusayalen, ilaq ad yerr areṭṭal. Yebda
iselmad-asen ula d netta ayen ɣer wanda wḍen medden. Amek ara bnun
ixxamen seḥḥan s tallaɣt d udɣaq, mačči s uḥcic
kan, iselmed-asen amek ara afen aman, amek ara ten-ḥerzen i tallit taɣurart,
iselmed-asen ur tetten aksum alamma yewwa, yekkes-asen kra n lεadat ur
ten-iselḥen tura, iselmed-asen amek ara d-senεen tiflukin,
yekkes-asen lεada n tmenɣiwt n teqcict tis-snat ara d-ilalen, teddunt
d tislatin i yedrumen niḍen, i sen-id-yettaken aṭas n tikci…
Kra
irennu da, tettzid lqima-as, maεna Mezyan yenna akken bɣuɣ staḥlaɣ
da, taggara-s ad nejbareɣ ɣer tmurt-iw, ihi aql-i cbiɣ aneḥbus.
Yeddem taflukt, yerra Balka gar yiɣallen-is, yebda tikli deg tlemmast
ugaraw.
Mezyan
yeẓra cɣel-is ur yettfakka ara d lqum-a, maεna yella wayen i
s-d-isawalen anda niḍen. Acu kan, i udrum-a yefka-yas-d ayen ɣef
wacu yezmer ad yawi ad yecfu wallaɣ-nsen.
Γas
akka, yeǧǧa-ten s wul yezmek, maεna ayen yexdem,
yettwaqenneε belli ilaq. D aya i yesεa ad yexdem.
Mi
qrib ad yeɣli yiṭij, ɣer lembeεd gar ugaraw d yigenni,
yezga-d yiwen uzarig d azeggaɣ. Yecba times deg yiḍ ɣef
tqintucin n yidurar. Mezyan isikkid deg-s akken ixaq ɣef dunit.
Taswiεt kan yettbin-d ɣer uzarig-a am wakken d taneqqiṭ d
taberkant.
Akken
i d-tettqeddim tneqqiṭ-a, akken i tettimɣur armi tuɣal gar
wallen d lbabur.
Γer
lembeεd, iban-d yiwen lbabur yebda yettcerrig deg ugaraw. Walan-t-id,
bernen-d ɣur-s. sulin-t-id, fkan-as slam. D ayen yettkel yeslek.
Beddlen-as
lqec, rnan-as-d yiwen tduli, wehhan-as anda ara yerr ad ibeddel. Mezyan ar tura
ur d-yehdir, ɣer yibeḥriyen ur t-id-friqen ma d amdan iraεen
deg lebḥer neɣ d amezdaɣ n tegzirin yezgan din.
Isared,
fkan-as-d ad isu lkas uyefki s kra tziḍanin d tqerεett n waman. Mi
yekfa, yezdi lqed-is, isuter-iten ad isikked tikkelt taneggarut tigzirin-a anda
yekka aṭas n tallit fiḥel ma yebna fell-as. Di berra, abeḥri
yekkat-it-id, s yiwen ufus yeṭṭef deg derbuz, wayeḍ yeṭṭef
yes Balka. Yettwali deg tegzirin ttibεident. Sufella waman ttbinen-d kra
tecriḥin n yiqirniḍen. Mezyan yenna : « D wa i d lemεalim
belli εeddan-d sya igemumen.
Yusa-d
ɣur-s yiwen ubeḥri, ixebber-it belli isuter-it-id lqebṭan n
lbabur.
Deg
lbiru, Mezyan iwala lqebṭan. D argaz meqqer deg laεmer, claɣem
am wid n lqebṭan Michel le Breton, talaba d tazegzawt, tacacit tres ɣef
uqerru. Mezyan mi t-yeẓra, yezwar netta yesteqsa-t : « Acu-yaɣ ass-a
? »
Mi
s-d-yerra awal lqebṭan s teglizit, Mezyan yefhem belli yekka deg tegzirt
rebεa yiseggasen. Mezyan ur inul ara taqerεett-nni waman, yerna
isikkid zelmeḍ yeffus. Lqebṭan yefhem, isawel i yiwen ubeḥri
yegla-d s tqerεett n crab n Bordeaux.
Lqebṭan,
yeddem taqerεett yeldi-tt, yesmar-d. mi yeswa llkas-is Mezyan, yeddem
taqerεett yeɣra isem-is.
–
Ugaɣ tesneḍ-as i crab ?
–
Xaṭi, tesmekta-yi-d aṭas n lecɣal.
–
Di Fransa i telliḍ ?
–
Seg temnaṭ-a i ffɣeɣ tikkelt tamezwarut, ar wass-a ur uɣaleɣ.
–
I tura, tesεiḍ ḥed din, deg Fransa ?
–
Yella ih. Maεna mačči deg Bordeaux.
Kra
ihedder lqebṭan, Mezyan imekta-d Céline, izedɣen deg umḍiq iɣef
Mezyan ur yebni kra. Tura yeẓra, yefhem awal i s-d-yeǧǧa Michel
le Breton. Win anda i s-d-yenna ilaq a d-teǧǧeḍ yiwen lmukellef
fell-ak ɣef wakal. Tura iwala yella yiwen yettraju deg-s. Akka cɣel-nni
n tayri, yellan yakan gar Céline d Mezyan, ur nefri ahat tura ad ikemmel alamma
yennul taggara.
Mi
yekfa Mezyan lecɣal d tedbelt n lmersa, yeṭṭef tamacint srid ɣer
les Antibes, ad yesteqsi ɣer lqahwa anda txeddem Céline, ahat a tt-yaf
din. Mi yekcem, isakked ɣer ukuntwar, tban-d Céline, yefreḥ. Ula d
nettat, mi t-twala tduqqes am tin ur numin. Tneggez-d ɣur-s, tεerrej
fell-as, tesuden-it acḥal tikkwal. Tebren ɣer umεallem
iwehha-yas a truḥ :
–
Ruḥ a yelli, ass-a d nek ara d-ixedmen deg umḍiq-im.
–
Saḥit.
Ffɣen-d
akken i sin, afus deg ’fus, bdan tikli s axxam. D ubrid Céline tekcem ɣer
yiwen Monoprix teqḍa-d ayen a d-theyyi i Mezyan d nettat d
učči.
Mi
wwḍen, teldi tawwurt n uxxam i d-yeqqimen d ilem. Céline terra ɣer
tnawalt a d-theyyi kra wučči.
–
I baba-m ?
–
Yensa.
–
Semḥ-iyi ur d-wwiɣ ara lexber.
–
Amek ara d-tawiḍ lexber, keč ula d tikkelt ur d-sawleḍ, ɣas
ulamma a d-testeqsiḍ fell-i ! I s-d-tenna acemma s zεaf.
–
D aya i yi-d-yenna xali-m. Maεna d nek i d lɣaleḍ.
–
Ulac fell-as, mi d-tuɣaleḍ kan.
Ineɣmasen
uran-d akk ayen yeḍran yid-wen, kul wa amek iwala tadyant. Atna din yeɣmisen-nni
jemεeɣ-ten. Γer-iten twalaḍ ma
yella d tidett akka i teḍra yid-wen. Tmudd-as-d yiwet tqettunt n yeɣmisen.
Mi
zrin kra wussan, ineɣmasen yakk d radyuwat d tiliẓriyin, slan yes,
jebbun-d yiwen yiwen suturen-t a d-yeḥku tamacahutt yeḍran d
lbabur. Yesber ayen yesber, umbeεd yenna i Céline :
–
Akken walaɣ, ur nezmir a naf lehna da.
–
Γur-k, maεna acu ara nexdem ?
–
A nali ɣer Paris.
–
Werjin, ad ǧǧeɣ axxam, akka iman-is !
–
A nali ɣef kra wussan, a neseεreq iman-nneɣ, mi terked liḥala,
a d-nuɣal.
–
Cwiṭ kan akka, isuni tilifun.
Céline,
tekker, teddem :
–
Allu !... ih atan da.
Tesres
tilifun, tenna i Mezyan :
–
D keč i d-suturen.
–
Allu !...ih…anda ?...ih…melmi ?... ar tufat.
–
D anwa-t wa ?
–
D yiwen umεallem n teẓrigin seg Paris.
–
Acu yebɣa ɣur-k ?
–
Yebɣa a d-isiẓreg tadyant yeḍran d lbabur Skala.
–
Ẓriɣ d ta i d sebba n rwaḥ-ik bla tuɣalin.
Numéro 61 Janvier 2013
Extraits de Boulifa
transcrits et traduits par Madeleine ALLAIN
PREFACE
Cette
plaquette est la présentation d'un extrait du livre « METHODE DE LANGUE KABYLE, cours de
deuxième année, étude linguistique et sociologique sur la Kabylie du Djurjura ».
Texte zouaoua suivi d'un glossaire.
De
ce livre, édité en 1913, aucune traduction, à notre connaissance, n'a été
publiée.
L'a u t e u r, S i Amar
Saïd BOULJFA, est né vers I87O à Adni, groupe de cinq v i l l a g e s des Ath Yirathen, une des
plus importantes tribus de la Grande Kabylie.
Ces
villages sont situés sur les derniers contreforts qui surplombent la plaine du
Sebaou, non loin de l'embouchure de l'oued Aissi. Cela explique la s it u ation
à la jonction de la montagne et de la plaine à laquelle i l fait allusion.
Instituteur
en Kabylie, puis chargé à la faculté d'Alger, de l'enseignement du kabyle , Boulifa a été un pionnier. Comme l'a écrit le
regretté J.M.Dallet : « Pour sa
propre langue il semble avoir fait le
premier un effort d'analyse rationnelle avec les moyens et les méthodes de son
temps ».
Il
s'est intéressé aussi aux divers parlers berbères, notamment au cleuh marocain,
dont il a édité des textes.
Les
questions historiques l'ont également attiré : outre quelques notices et
rapports, il a écrit un gros ouvrage : LE DJURJURA A TRAVERS L'HISTOIRE .
La
méthode de LANGUE KABYLE ,540 pages, est
d ivisée huit chapitre s très inégaux:
Çhap. I : KABYLIE ; autrefois ; aujourd
'hui; division politique et administrative; village; kanoun d'Adni, 27 pages
Chap.II : AGRICULTURE
-
labours d'hiver
-
labours de printemps
-
travaux d'été
_
travaux d'automne
-
travaux d'hiver. 190 p.
Chap.lll: INDUSTRIE ET COMMERCE : tissage;
forge et bijouterie ;l ' h a b i ta t i on, l 'échange. 27 p.
Chap. IV : LA FAMILLE
-jeunesse
(naissance, circoncision, premier marché)
-
adolescence (majorité, mariage)
-
v i e i l l e s s e (funérailles,) 41 p.
Chap. V : PREMIER LANGAGE DE L’ENFANT et c r i
s d'animaux 6 p.
Chap. V1: JEUX: noms et description de 23 jeux d'enfants
37 p.
Chap.VII: TEXTES DIVERS: alimentation, contes. 12
p.
Chap. VIII:
SPECIMEN DE CORRESPONDANCES. 5 p.
Par
cet extrait de la table des matières, on peut juger de l'ampleur des sujets abordés : c'est toute la
vie familiale et sociale qui se trouve dans ces pages.
CHOIX DES TEXTES
Nom
avons pris dans le premier chapitre les
t r o i s pages d'introduction. Tout le reste se situe dans le chapitre deux, entre
les pages 31 et 96 de l'original, avec de larges coupures. La pagination dans
la marge renvoie au texte de Boulifa.
Les
mots kabyles précédés d'un astérisque se trouvent au lexique (cf 90 ), qui reprend des
extraits du Glossaire de Boulifa.
Le
chapitre deux , le plus important ( 190 pages sur 345
de texte ), se présente comme un dialogue familier à bâtons rompus et p l e i n
d'humour entre un c u l t i v ateur et l ' i n s t i t u t e u r du v i l l a g e . C e l u i - c i , fr a n ç a i s ,apprend le kabyle et s’intéresse à toute
la vie du pays. C'est dire que le genre est un peu factice.
D'autre
part il y a de nombreux et longs discours, des redites. Malgré cela le dialogue
ne manque ni de charme ni d'intérêt.
Je
laisserai à d'autres le soin de faire la critique de la langue de Boulifa mais
je puis dire qu'elle m'a été agréable à la lecture.
Par
contre sa transcription, bien que fidèle pour un grand nombre de notations
notamment les dentales (spirantes, occlusives et emphatiques) présente des imprécisions
que j'ai interprétées au mieux en essayant d'être aussi fidèle que possible à
l'original.
Pour
ces interprétations je me suis appuyée sur l'étude de André PICARD, «
Textes berbères dans le parler des Irjen »,I958
Ce
travail sérieux et précis a été justement réalisé sur le parler des villages
dont est originaire
Boulifa : J'ai pu
aussi faire quelques vérifications avec des informateurs de ces village s mais ,
n'ai
pu revoir intégralement le texte avec eux.
L'ensemble est
cependant assez sûr pour permettre de juger la valeur et l'intérêt du livre, sa
langue
et
donner peut-être envie de continuer...
Madeleine Allain.
(Sr. Louis de
Vincennes)
Pour télécharger toute l’étude, en
fomat PDF, cliquer sur :
SCENES DE VIE AGRICOLE.pdf FDB, N°123, 1974
Numéro 61 Janvier 2013
Numéro 61 Janvier 2013
Sɣur Ait Slimane Hamid
Dépêche de Kabylie 04/06/2012
«
Ddunit bḥal tiddas yal yiwen lḥirfa-s win ur neẓwir yenza
yixef-is ilul-d lɛebd yettwaqqes lehna tettwakkes-as s
yimeṭṭawen i d- yeldi allen-is ».
Ifyar
–agi n Lunis Ait Menguellet sersen aḍḍad ɣef ljerḥ
yeqqazen iman n yal ales, seg wasmi i tebda txelqit ɣer wass-a . « Nekk » yellan d agellid ɣef tnefsit n yimdanen -
seg wass amenzu deg ara d -nlal armi d ass aneggaru deg ara nemmet- yezga yekcem
deg tuttriwin ur nesɛi tilas : acu i d tudert ? Ansi i d- nefruri ? Amek i
d udem n yiman ? Acu i d taggra i yurǧan yal yiwen seg-neɣ deffir
lmut ?
Amek
akka i d- yettban lebḥer deg yettɛummu yiman n umdan yezgan
yeḥcer ! lemwaji yettawin « Nekk » n yal yiwen
ɣer tizrugin n watwar ddan-t d snat n tɣawsiwin : talalit akked
tmettent. Uqbel neɣ akkin n snat n timsal- agi ḥedd ur yeẓri
acu yellan neɣ acu ur nelli. D ahdum n wannect-a i d-yeslalayen ahat
ifyar-agi :
«ttwaṭfeɣ di tcerket n zzman arekti giɣ ur
yuli kra xedmeɣ sfesden-t wussan leslaḥ-iw yezzi-d fell-i
urareɣ s wayen iyi-d- iṣaḥen ma d ddunit turar yess-i »
Tudert
d urar , lmut d leqrar ! Tudert(
ɣer wid yettmeyyizen) d asayes deg yal taɣawsa, tesɛa sebba n
tilin-ines. Ulac ayen yellan iwakken kan ad yili. Agacur ur yettiki di
lleɛb n tudert akked lmut. Kra yellan nnig n wakal neɣ ddaw wakal d
aɣebbar neɣ d amuddir yella s lɣerḍ , yella s
lmeqṣud . Yeqqar Milarepa : « asnulfu n wallaɣ yugar iferdisen yettnemḍaren
di tignaw ». Tidet !
Gar
kra n yiliwen yeddren( les êtres vivants), amdan deg
wakken (yernu ala netta) yekseb tafrit, yeɣli di tefsit n yiɣblan,
yemderkal ɣef tuffirin yeẓḍan aɛdil n tudert ɣef
ufeggag n lebda. Tikwal, amdan, ikennu i lweɛd acku tiririt ɣef yisteqsiyen
iceblen allaɣ-is, urǧin frant. D awezɣi ad yenser lejwab uqbel
tuttra ! Tikwal( deg wakken yettef-d iman-is icuba
tadla gar waccaren n tudert) yettɣawiɣ , yesgerwil tikta-s amer ad
yerr iɛewwiqen yesden ɣef tasa-s ddaw taɣzint-is ! ifyar i d- yefɣen seg yimi n umedyaz d inigan ɣef
traḍ asemmaḍ yellan gar « Nekk » d yiman :
«
zgiɣ lliɣ d aɣawaɣ
ttɣewwiweɣ ɣef kra yellan ur ḥudreɣ widen sneɣ
tɣaḍ-iyi tinna iyi- yurǧa tuttriwin tezzint deg walla
afray-nsent ur d- iban».
Di
dderz n wawi terreḍ yekkren gar yixf d yixf-is, annar(
ul d tasa) yuli-t uɣebbar yesfilliten i nger(ayen iwumi neqqar taggara n
zzman). Amedya( n trewla ur nenfiɛ bab-is)
ifyar-agi n Codex Regius :
«
iṭij ad yebrik akal ad yebleɛ deg waman ad
xsin yitran yettmecɛulen ad neqḍen deg yigenni yulwan abbu ad yali d
asawentimes ad tezher tirni ijujaḥ-is ad mecḥen kra yellan ».
Imcegɛen
n laxert ufan nnuba i userwet, acku, ticki yegrareb ubrid wicqa ma iḍfer-it usyax !
«
Nekk » yellan d imiktil n yiman , yesmirjiḥ
ɣer tussna d war tusna. Ameyyez xas ma iferru
kra, tuget n lawan i d- irennu d urfan iṛuḥ ur neẓri ayen
texmet di lḥebs deg i tt- tekbel ṣṣura. Gar sin n yiberdan,
yiwen iwulem : tikli metwal anda yebɣa « nekk » neɣ askucendew
ɣer wanda yella lebɣi( azamul n talwit) .
Maca, ṛṛay d amur, tilawt d amur -nniḍen. Wid ijerben( uzzu n yixf) ẓran belli yal afran isenned
ɣef ẓẓur , yal tarewla teḥwaj aseɣres di kra di
ṣṣura ! Andaf n ṛṛuḥ d win i d isem-is ! Ahat
daymi tucḍa ɣer tiggugemt d tin i yesmendigen izemniyen akken ad
inin ugar n wayen i d- tessuter tmenna :
«
mačči d asefru iyi-ihwan d ancad i d- yenced iman-is mačči
d tameɣra i yellan d leɣbayen-iw i d lqut-is mi ɣunzaɣ
lehḍur dayen yebra-d i tseddarin-is » .
Yettban
yifezqi n uɛewwiq deg yettal yiman. Ur yezmir ad iḥerrek ur d -yufi
ixef –is deg uglugel. Asrugmet n yiman yecba tiɣri n taḥbubt mi ara
d- tenɣel. Trad uffir yekkren gar-as akked « Nekk » yecba times ur d-
nefki dduxan ulamma ajajiḥ-ines yesseknef kra yellan d taxlijt di tfekka.
Ulac tarewla zdat lmeḥtum ! Yeqqar René Guénon : « azamul yettɣima,
maca,, ticki taɣzint terra aḍar,
yettuɣal( uzamul-nni) d tlaɣa tilemt ». Mi yeddukkel lḥir akked
ustehzi, ttemyekrafen yiḍarren, ttin yiberdan xas akken inig s anda
nniḍen yesmirjiḥ zdat lebɣi ! Yesmermic i wul akked tasa !
Yeqqar Jalal El Din El Rumi : « beṛṛa n yiman-ik ? Inig am wa ad
k-yawi ɣer wanda yezdew yixf-ik, ad yerr takka n yiman-ik d aɣebbar n
uwraɣ ɣef yettnaɣ di lebɣi-k».
Akken
yebɣu isud umdan imezzuɣen-is, neɣ yessebɛed allen-is
ɣef tuttra iceɣben tidmi-s, ur yezmir ad yessenser seg ubeḥnuq
seg yeẓda uglim-is. Iman d aḥric di « Nekk » ḥed ur yezmir ad
ten-yessenser. Mi tebɛed tmuɣli, rqiq wayen i d- yettuɣalen, mi
qarbent wallen yestewḥac wayen i d-yettlalen. Di tegnatin(
am ta) n cekk, asefru yettenjaɛ taluft :
«yufa-yi-d( usefru) d akal heggaɣ igemmu weḥdes
weḥdes ur yeḥwaj ara ad t- sweɣ mi semḍeɣ netta
iḥelles d acercur iwumi ur zemreɣ d tiregwa yenǧer deg yiles ».
Tudert
d azrem bu tsuqas ! Asif deg yuzzel lawan ur yenǧir ɣef twenza laman.
Leqlam ma yura, aḍu yezwi tira. Lmaɛun ma yekrez akal
, tikli ad tessed. Allen ma runt, itij yeswa aman(
n yixf) ɣef leḥnak. Ilul-d umdan asmi akken tesmirjiḥ tilin
ɣef timiṭ n yilem. Imraren si yeẓda ṛṛuh
ččuren d tiyersiwin. Talalit tezwar lqeṛh ɣef lferḥ,
tamettant tezwar ɣef lferḥ. Maca, allaɣ(
xas yiɣil yufa) ur yerkid s wannect-a. Yeṣɛeb usekkud di
ṭlam, ulamma asules d tagnit yezwaren tayeḍ. Azabuq n tizumna akken
yebɣu lqay, taggara-s d yiwet :urar d urar
awidukan ad as- yeg yixf ilugan i d as- ilaqen . Qqaren imenza(
wid i d- yecfan i tlalit) : d asefru i d ddwa n tlufa . Amedyaz(
ahat yella uqbel talalit) netta yenna :
«
ssefreɣ ɣef usefru ssefraɣ asefru d
liḥala- inu kerheɣ asefru ssefreɣ kerheɣ yakk tudert-inu
bɣiɣ ad cnuɣ ɣef tin ḥemleɣ
fell-as
kan i yelha usefru ».
Ait Slimane Hamid
Dépêche de Kabylie 04/06/2012
Numéro 61 Janvier 2013
«Ceux qui
veulent enterrer tamazight peuvent déchanter »
entretien par Hafit
Zaouche in Le Courrier d’Algérie
du 09 septembre 2012
Djamal Arezki est né à Tazmalt en 1966, Inspecteur de français à Bouira et
enseignant de tamazight à l'université de Bouira
.
Djamel Arezki est aussi un écrivain de talent.
Rencontré lors de sa conférence-débat qu'il a donnée à Aokas à l'invitation de
l'association culturelle «Rahmani Slimane» de cette commune balnéaire de la
wilaya de Béjaïa.
Djamal Arezki a bien voulu se confier au courrier d'Algérie… Écoutons-le :
Question : _Vous avez présenté à Aokas, à l'invitation de
l'association culturelle « Rahmani Slimane » de cette commune balnéaire de la
wilaya de Béjaïa, votre oeuvre Akal d wawal qu'évoque-t-elle justement ?
Réponse :_Akal d wawal, la parole et la terre,
est un recueil de nouvelles, rédigé entièrement en kabyle. Ce livre de onze
courtes histoires fictives se veut un recueil de la sagesse du terroir, des
anecdotes à visées parfois didactiques. C'est aussi un recueil à vocation
purement pédagogique puisqu'à l'origine, je l'ai écrit à des fins pédagogiques
pour pallier le manque en typologie de textes scolaires. J'ai, par exemple,
introduit les différents types de description : descriptions statique,
itinérante, historique et contrastive, qui figurent par ailleurs dans les
programmes scolaires (Moyen et Lycée). En filigrane, je voulais aussi
contribuer à sauvegarder de l'oubli certains récits de la région de la Haute
Soummam, certains mots (vocabulaires) qui ne sont plus d'usage puisque les
supports qui les portent ont disparu dans certaines régions. Je fais allusion
aux outils de l'agriculture ancienne qui sont progressivement remplacés par
d'autres plus récents. Mais pas seulement. Quand l'outil disparaît, le mot qui
le désigne disparaît avec lui malheureusement.
Q : _ Comment vous est venue l'inspiration pour cette œuvre ?
R : _ Et bien, tout jeune encore, je rédigeais, à ma façon, certaines
histoires, j'en retenais d'autres. J'ai baigné dans un milieu à forte tradition
orale.J'ai beaucoup appris de mes grands-parents, des personnes âgées de mon
entourage. Avec le temps, j'ai pris conscience de la nécessité de fixer et de
transmettre ce patrimoine immatériel public.
Q : _ Pourquoi ce titre, Akal d wawal ?
R : _ Il existe une expression en kabyle similaire.Quand on veut montrer
la valeur d'un homme ou d'une femme, on dit :D argaz
(d tamettut) d wawal ! C'est un(e) vrai(e) femme/homme. « D », est à la fois un
présentatif « c'est » (La terre c'est la parole) et une conjonction de
coordination « et » (La terre et la parole ; Akal + awal). C'est pour rendre
hommage comme je l'ai expliqué dans la préface du livre, aux femmes et aux
hommes de cette noble terre qui ont su conserver leur langue pour qu'elle
parvienne jusqu'à nous, alors que ses contemporaines, pourtant plus
prestigieuses, plus savantes, n'ont pas pu résister aux vicissitudes et aux
aléas de l'histoire.
Q : _ Avez-vous une tribune libre pour présenter vos autres publications à
nos lecteurs ?
R :_ De quelle tribune vous parlez ? J'utilise
tous les espaces possibles et accessibles : conférences, débats, presse écrite,
parlée et télévisée, les forums des associations comme celui que m'a offert
l'association Rahmani Slimane, que je remercie vivement au passage.
Q : _Un mot pour l'association culturelle « Rahmani Slimane » ?
R :_ Cette jeune et dynamique association
contribue grandement à la promotion de la culture.
L'exemple le plus édifiant est sans conteste la réhabilitation de Rahmani
Slimane justement.
J'ai été agréablement surpris de le (re)découvrir à travers la réédition de ses
livres. Je trouve que c'est une excellente initiative que j'encourage vivement.
D'autres associations gagneront à suivre son exemple.
Q : _ Qu'en-t-il de la situation de tira n tamazight (écriture de
tamazight) ?
R : _ Tira n tmazight est en bonne voie. Elle a besoin de plus de
temps et de sacrifices pour parvenir à la qualité des productions escomptées.Ce
qui est détruit par le temps, sera rétabli avec et par le temps lui-même.Sur
l'échelle de l'histoire, l'écriture de tamazight est encore jeune, très jeune
comparativement aux autres cultures à forte tradition scripturaire.Mais à cœur
vaillant rien d'impossible.Son épanouissement ou plus cyniquement sa mort
dépendent entièrement de nous, locuteurs de tamazight.
Q : _ Mais beaucoup posent encore le problème de la transcription de
tamazight, que pensez-vous ?
R :_ Je pense que c'est un faux problème, voire un
prétexte pour ses fossoyeurs qui essayent de noyer le poisson dans l'eau. Le
choix de la transcription est idéologique. Imaginons qu'on propose de
transcrire l'arabe en caractères latins ! Vous verrez la levée de bouclier que
cette simple proposition entrainera ! Les partisans des caractères arabes sont
idéologiquement bien démarqués et ne cherchent pas l'efficacité ni
l'épanouissement de tamazight. Pour preuve, ils n'ont jamais rien produit.
Ensuite, le vrai problème aujourd'hui n'est pas dans le choix des caractères,
loin s'en faut, On peut écrire n'importe quelle langue dans n'importe quels
caractères. C'est juste une question de convention. Le vrai problème est son
statut, sa reconnaissance en tant que langue, culture et civilisation à part
entière. En dépit de son caractère « national », elle occupe juste un
strapontin dans la constitution du pays et son enseignement problématique
demeure facultatif et circonscrit à la seule Kabylie. Réglons d'abord ces
problèmes d'ordre juridique en suspens et nous discuterons par la suite du
choix des caractères. A ce moment-là, ce sera une simple question technique.
Q : _ L'Unesco annonce la disparition de la langue berbère en 2050, qu'en
pensez-vous ?
R : _ Une simple projection selon des paramètres bien déterminés et
parfois subjectifs.
Il n'y a pas que l'Unesco qui prédit sa disparition. D'autres l'ont même
programmée et s'acharnent par tous les moyens à réaliser leur macabre dessein. Mais
nous leur répondons par la parution de romans, de nouvelles, de films…Ils vont
finir par déchanter.
Q : _ Que conseilleriez-vous à tous ces Imazighen qui ont choisi
d'abandonner leur langue au profit de l'arabe ou du français ?
R : _ Je n'ai pas vocation à donner des conseils et encore moins à
sermonner les gens.Je ne fais que constater comme tout le monde. La langue fait
partie de l'identité, de l'être, de l'individu.
La nier, c'est se renier, s'exclure des siens et des autres car en voulant
devenir « l'autre » en adoptant sa langue, sa culture, son mode de pensée, son
mode de vie, on ne peut ni grandir ni s’émanciper, au contraire. Aux yeux de «
l'autre », il est toujours ce qu'il est, c'est-à-dire un indigène, un citoyen
de seconde zone. Un « Arabe » de la troisième génération qui vit en France par
exemple, qui parle français sans accent, qui s'habille comme les natifs, qui
adopte leur mode de vie, reste toujours et éternellement un « Arabe », au mieux
un « Arabe » de service.
En parlant de l'Unesco plus haut, celle-ci recommande à chaque individu
d'apprendre sa propre langue s'il veut s'épanouir et construire son identité,
pour éviter d'être un handicapé linguistique comme c'est le cas chez nous :
personne ne maitrise une langue donnée.
Nous assistons à un mélange du français, du kabyle et de l’arabe populaire.
A force de vouloir imiter la démarche de la perdrix, on perd la marche de la
poule ! Alors soyons réalistes et assumons notre identité pour se débarrasser
définitivement du complexe du colonisé car s'en est bien un. Un colonisé
intériorise le modèle du colonisateur, du dominateur et s'identifie à lui. A
son contact, il apprend l'obéissance, la docilité, le « respect », la peur, le
mépris de l'autre et de tout ce qui lui rappelle son identité.
Il reproduit ces comportements, à volonté une fois libre. J'illustre cette idée
par un exemple très simple et palpable : un enfant élevé dans la violence,
usera forcément de la violence quand il sera adulte. C'est ce que Bourdieu
appelle la reproduction.
Q : _ Que pensez-vous de la littérature amazighe actuelle ?
R : _ Elle a sa place dans le paysage littéraire universel comme toutes
les autres littératures.
Comme je l'ai évoqué précédemment, l'histoire de la littérature amazigh est encore jeune à l'échelle de l'histoire.
Elle a besoin de temps et de recherche.
Q : _ Revenons maintenant à ce que vous êtes en train d'écrire. Est-ce
toujours de la poésie ?
Un roman ? Parlons un peu de vos projets… quels sont vos projets d'écriture ?
R : _ J'ai fini un nouveau recueil de nouvelles en kabyle, un recueil de
contes et de légendes relatives aux mythes et à la cosmogonie amazigh, version
kabyle.La version française est sortie à Paris chez Flies France en 2010, sous
le titre Contes et Légendes de Kabylie.
Je viens de finir aussi un essai cosigné avec mon ami Bellil Yahia, sur le
prince des poètes du XIXème siècle, Mohand Saïd Amlikech à qui nous préparons à
l'occasion du bicentenaire de sa naissance (1812-1877), un festival culturel
qui aura lieu conjointement à Tazmalt, Boudjellil et At Mlikech, du 1er au 04
juillet 2012. J'ai déposé aussi chez mon éditeur un autre essai en littéraire
sur Taos Amrouche qui porte sur son roman Rue des Tambourins qui paraitra
bientôt j'espère. J'ai également des traductions de récits, de romans, de
pièces de théâtre du français vers le Kabyle.
Un mot pour conclure ?
R : _ Merci de m'avoir donné l'occasion de m'exprimer dans les colonnes de
votre journal à qui je souhaite longue vie. J'espère également qu'il y aura beaucoup
d'associations pour promouvoir et encourager la lecture et l'écriture,
notamment en tamazight. J'appartiens moi-même à plusieurs associations
culturelles dans ma région. Je pense que c'est l'un des moyens les plus
efficaces d'insuffler une vraie dynamique à la vie culturelle, somme toute
morose de nos jours
Entretien réalisé par Hafit Zaouche in Le Courrier d’Algérie du 09 septembre
2012.
Numéro 61 Janvier 2013
1) Amawal-n-Tmazight-Tatrart-edition-corrigee-et-augmentee-par-Habib-Allah-Mansouri.pdf
2 ) Amawal-n-Yighersiwen-n-Yilel-Vocabulaire-amazigh-de-la-mer-par-Mohand-DJEGHALI-et-Sofiane-SELLAH
3 ) _ SCENES DE VIE AGRICOLE.pdf
dans notre rubrique Téléchargement :
http://www.ayamun.com/telechargement.htm
Numéro 61 Janvier 2013
Sɣur Ǧamal Benɛuf (Djamel
Benaouf)
(A k-t-in-hduɣ i kečč a gma Derwic Ɛumr
n Tizi n
Yemnayen – Merruk)
Tusa-yi-d yiwet tedmi
Tezga tetturar-iyi deg uqerru
Ǧǧan-d
anzi wat zik-nni
Qqaren-d « jbed aseḍru qbel ad
teḍru »
Ɣef tweṭṭuft d
werǧeǧǧi
A tt-id-nawi d asefru:
Yiwwas deg wussan unebdu
La yettsuḍu-d wechayli
Akud n tmegra d uḥuccu
Taweṭṭuft txeddem am wakli
Di tadliwin tettcuddu
I tferka teṭṭef tirni
Si mebɛid yella useklu
Yesberber yerra tili
Abeḥri deg-s yetthuzzu
Ddaw-as iqeggel
werǧeǧǧi
S yiman-is yettzuxxu
S udinan yerna ccnawi
Teẓwa ɣur-s
tweṭṭuft:
A werǧeǧǧi kker ad
txedmeḍ
Ma ulac
lḥal a k-ifut
Wiyya-k yessefk ad txemmemḍ
Di tegrest ad tectiqeḍ lqut
Ẓriɣ atan ad tnedmeḍ
Niɣ mazal acḥal d tasemhuyt
Imi s tegrest la
yi-d-tesmektayeḍ
Anebdu d umawan yakk d tafukt
Yessefk-am ad tettheddneḍ
Ayen i kem-yexḍan xḍu-t
Yya-d zdat werǧeǧǧi ad
tceḍḥeḍ
Tuɣal-d tweṭṭuft
teččeḥ
Ɣef werǧeǧǧi ur
as-nuɣ awal
Tmegger tameddit d
ṣṣbeḥ
Tesserwat timẓin d yirden d
unexxal
S tgella teččur
iqeddaḥ
D ayen tebɣa i tettnawal
Werǧeǧǧi lebda
iceṭṭeḥ
Deg ufus-is yezga wallal
La yetturar yettnecraḥ
Di tili yettqeggil azal
Mi ara yeɛyu ad
yeḍreḥ
Yečča ula d ras-lmal
Wi yettun azemz a t-id-nesmekti
Fuken wussan unebdu
Amawan yebda aheggi
Deg iceṭṭiḍen-is la
yettcuddu
Ata yejba-d inebgi
S usemmiḍ-ines la d-iteddu
Yebda yettsuḍu-d waḍu
Kra yellan iɣelli
Yeḍfer-it-id ubandu
Tazawa n wedfel d webruri
Lebraq d rrɛud uɣen am usafu
Seg ugeffur kkrent leḥmali
Taweṭṭuft deg wexxam-is
Tezzi-d i lkanun tezziẓin
Tnawel-d taḥbult n rrfis
Terna-d tiẓemmit n temẓin
Tesla i wesṭebṭeb di
tewwurt-is
Tekker fell-as tettɛennin
Teldi tawwurt ɣef wudem-is
Tufa werǧeǧǧi la
yesmiskin
Si laẓ d usemmiḍ
tebbeḥbeḥ taɣect-is
Yenna:
Azul a tucbiḥt di tweḍfin
Aql-i am win yewwet butellis
Yesferfud ur yufi aɛwin-is.
Anṣuf yes-k ay inebgi n Rebbi
Ad teččeḍ taleqqimt
yeḥman
Zdat lkanun a k-yeffeɣ wergagi
N usemmiḍ i la k-yesfan
Tiyersi icudden ad tefsi
A s-d-yuɣal i talwit wemkan
Yečča, yeswa
werǧeǧǧi
Terfed-it tweṭṭuft
acḥal wussan
Asmi yekker ad yeẓwi
Teččur-as taylut n tniltit
akk d ujilban
Yeggull ur yettu tamsirt-agi
Ziɣ yuɛer lḥuj n zzman
Tadyant-agi d lmeɛna
Ɣur-s
aṭas inumak
S tmaziɣt i tt-id-nenna
I wigi yettrebbin leḥnak
Ufan di tɣimit lbenna
Wwin-d i tmettit lehlak
Azul a tarwa n Tmazɣa
A gma Amaziɣ kker fell-ak
S umahil yakk d tussna
S waydeg ara d-terreḍ ayla-k
D taweṭṭuft ara d-nawi d
amedya
A win yettnadin leslak
Wehran,
04/07/95
Ǧamal Benɛuf (Djamel Benaouf)
Adresse
de messagerie électronique :
Adresse Web:
tanemmirt, i kra iẓuren ayamun, cyber-tasγunt n tsekla
tamaziɣt, ar tufat !
@Copyright ayamun 2000
Dernière révision : jeudi 31 janvier 2013