ayamun  CyberRevue de littérature berbère

image002

10ème année

Numéro 41  Septembre 2009

Retour à Bienvenue

 

b_OpenBook

Sommaire:            

1°) Le texte en prose : Tayeḍnin,  sɣur Belaid At-Ɛli, pages 260 à 262

2°) L'article : Jean Lmuhub Amrouche par Mohand Ait-Ighil

3°) Adlis amaynut:  Waf,  amagrad sγur Abdelmottaleb ZIZAOUI (Filère: Etudes amazighes, Oujda)

4°) Dictionnaire Français Berbère par E. Destaing, en PDF , 300 pages, à télécharger.

5°) Le poème : Asefru n 1871 Sɣur Ɛ.Mezdad, 1983

 Adresse de messagerie électronique 

 

 

 

 

 

 

 

Retour en haut

 

Numéro 41    Septembre 2009                                                                                                     

Le texte en prose:

Tayeḍnin 

Sɣur Belɛid At-Ɛli, isebtaren 260-262

TIYIḌNIN

 

 Qqaren-as : Leqbayel, ḥercen, neţa ulac iɛeggunen am nutni ! Ur ɛdilen ara medden irkel, d tideţ, lameɛna, gar cwiṭ d waṭas, nekk a d-iniɣ mačči d akken ţzuxxun s leqraya-nnsen, s takayt-nnsen. Dacu kan, ɣur-sen yiwet zaden deg-s ; terna, ula d tinna, ɣur-i nekk, d iri-ţ : ɣur-sen : efk-asen ţjara, efk-asen ad aɣen ad zenzen, efk-asen akk ayen nniḍen. Aqbayli ma yesɛa rebɛa-surdi, a ţ-twaliḍ la yeţazzal ɣer lbiɛ wcra, « lkumirs » ! D ayen sway uɣalen ɛecqen deg yedrimen, ɛecqen deg ‘surdi, xir wakken ara yeɛceq bnadem deg tmeṭṭut. Lameɛna, nebda-d ɣef tiḥerci…

Ulac win ikelxen Leqbayel am waɛraben, ahat imi ɣer tmurt waɛraben i ţ-inigen zik, znuzun-asen taɛeṭṭart. Ulamma ţawin-d sɣur-sen cwiṭ n lfayda, lameɛna, ɣef wakken d-ḥekkun, -dɣa wid yunagen ɣer din-, lfayda-nni… ɣlayet…

Yiwen n wedrar-ayi-nneɣ, tuɣ-it kra n teswiɛt, yeznuzu taɛeṭṭart di leɛmala n Qsentina. Neţa, ladɣa, « taḥanuţ » n bbu-tɛeṭṭart Aqbayli, a Rebbi ma teččur tadakemt ufus : a tafeḍ ɣur-s tawemmust n tɛeqqucin, sin neɣ tlata yimesakken, sin neɣ tlata n lemrawat d kra yimeqyasen, ma d win yesmeɣren lecɣal. Lḥasun, kra s ceḥḥa, kra s lxuf amer anda ten-ţɛerrin, refden kan cwiṭ, akken ara lḥun anda i sen-yehwa.

Azwawi-yagi ɣef la d-nḥekku yekker yiwen wass, yerfed taḥanuţ-is ɣef yiri-s, ad iruḥdi temdint ɣer tayeḍ. Yeṭṭef abrid, yeffeɣ i temdint, yekcem lxali.

Iṭij n tmurt-agi, ladɣa, mačči am wagla-nneɣ : d times i d-yeţak i Waɛraben, almi ţuɣalen d iberkanen ! A twaliḍ ala ijdi d yedɣaɣen la d-ţefrurin.

Lameɛna, « mmi-s n tmurt » yewqem lemḍella ɣef uqerruy-is, la ileḥḥu.

Γef yiwen umkan, yeqḍeɛ yiwen Waɛrab iɛebba-d ɣef uɛrur-is… ayen ara iɛebbi weɣyul : ala talaba : yiwen ubernus ɣef tayeţ, axellal d weɛdil anect-ilat sufella n tayeţ nniḍen : lḥasun, la ileḥḥu, inedder, yekna, la yesmiriy tidi.

Akken i t-id-yeqḍeɛ Uqbayli-nni, yefreḥ Dadda-k Aɛrab : yenna-yas : Yefka-yi-d Rebbi win ara yi-iɛiwnen.

Lferḥ-is yennerna mi yas-yenna bbu tɛeṭṭart ɣer temdint mBu… i iteddeu : yeḍḥa-d ula d neţa ɣer din i iteddu.

Ruḥen, ddukklen, la leḥḥun.

Tura ; yerja « bbu-yzerman » ad as-yini « bbu-tɛeqqucin » : Awi-d a k-ɛiwneɣ ! Ulac. Akken iwala iman-is dayen, yemmut, yenna-yas-d :

Ah ay Azwawi, aql-i mmuteɣ ! ℇiwen-iyi cwiṭ : rfed-iyi yiwet deg leḥwayej-a armi d B…

Yugi weɛdaw Rebbi. Yufa-yas-d tisebbiwin : ur zmireɣ ara… helkeɣ… ‘atg’. Akken t-yeɛreḍ, ulac.

Kemlen akken la leḥḥun : win l yeţinhit, yeffeɣ-d wul-is ; wayeḍ, lemḍella, ɣef wallen, la icellex iḍarren-is.

Taswiɛt, yenṭeq-d Waɛrab, yenna-yas :

Rḍel-iyi-d, ɛecra duru !...

Aqbayli yebded, yebded, yewhem : mačči (--) yaẓ-d isutren areṭṭal, deg tlemmast n seḥra : yewhem imi yaẓ-d isuter areṭṭal ur t-yessin.

Kifac ? Ad ak-d-reḍleɣ ɛecra duru ? Nta mehbul ? Anaya, ass kamel, nejri bac a d-sewreɣ rebɛa ’surdi, keččini tgull-i rḍel-iyi-d ɛecra duru !...

Aɛrab, mi iruja akken cwiṭ, yerna iluɛa-t-id :

Agad Rebbi, ay azwawi ! ℇecra duru-yagi uḥwaǧeɣ-tent aṭas. Ẓriɣ d laman ur yi-tumineḍ ara : ɣur-k lḥiq imi ur yi-tessineḍ ara. Daɣ-neţa, rḍel-iyi-tent, nekk ad ak-d-fkeɣ yiwet lḥaja d rrihna : ma day-gella rriɣ-ak-d idrimen-ik, kečč, a yi-d-terreḍ agla-w ; neɣ, mulac, lḥaja-nni d agla-k, zdat Rebbi zdat lɛebd !

Dɣa, argaz yeldi imeẓẓuɣen-is anect wid weɣyul. Allen-is wwtent ɣer yeɛdil-nni yeţmecruruqen ɣer yiṭij : di ddunit-is s lekmal ur yeẓri ara taqbaylit tezḍa-t am winna. Yenna-yas :

Dacu teɛṭil-i d lḥaja aţ-rehneɣ ?

Aɛrab, din din, yekkes-d aɛdil-nni dɣa : d win akk i yeẓẓayen. Yefka-yas-t-id, yenna-yas :

Hata, d wayi i sɛiɣ ɣlay. Fkan-iyi deg-s mya duru.lameɛna, wicɛlih, axir a t-tawiḍ kečč !

Dadda-tneɣ bbu-yniɣman, yekkes-d ɛecra duru si tkemmust, yefka-yas-tent. Yeṭṭef aɛdil, yerr-it-id ɣef tayeţ-is ; la d-ileḥḥu yeţargu : Mya duru ! Anaɣ a Rebbi ! Mya duru ! Ad d-aɣeɣ tamazirt… ad ɛiwdeɣ lebni ; ad d-rnuɣ takna i temcumt-nni… ad…

La d-ileḥḥu yeţargu. A yuɣ lḥal, la d-leḥḥun, leḥḥun ; ar d-lḥan, neţa yeččur d tidi : aɛdil yerẓa-yas tayeţ… almi wwḍen ɣer tewwurt n temdint-nni B… am win ara t-id-yewten s ubeqqa, mi yaẓ-d yenna Waɛrab :

Ax, a mmi-s n tmurt idrimen-ik, awi-d aɛdil-iw.Ikeţer xir-k, bqaɛlaxir.

Yewwi aɛdil-is, iruḥ.

Aqbayli-nni, wi’ yessnen, ar ass-agi ma yefhem-iţ neɣ ala ?

 

 

Retour en haut

Numéro 41    Septembre 2009             

L’article :

JEAN LMUHUB ƐEMRUC, winna neţţu     

sɣur Mohand Ait-Ighil

Ur iḥulfa ’ra i yiman-is yettusayal deg yidles afransis,

ɣas ma yella yura aṭas s tefransist, akken i t-d-jebbden

ɣur-sen, akken i t-id-ttsummun ɣur-sen,

iẓuran-is n yidles amaziɣ.

 

Zone de Texte:  Jean Lmuhub Ɛamruc, ilul ass n 7 furar, aseggas 1906, deg Iɣil Ɛli, tawilayt n Bgayet, yensa s lehlak n cancer ass n 16 ibrir, ussan n tefsut, aseggas 1962 di Paris. Yettwam’del berra i tmurt-is âzizen, di tjebbant Sargé/Braye di Loire et Cher.

Jean Lmuhub Ɛamruc, d mmi-s n yidles ; netta daɣen yeqbel idles ad yezdeɣ deg-s. Ungal amezwaru i d-isaẓreg deg useggas 1934 di Tunes, d amudd yisefra. Yefka-yas isem « Iɣiɣden » (Cendres). Imudd-aɣ-d zdaxel-is tamedyazt i d-yura s tefransist, ma d axemmem ixemmem-itt s teqbaylit. Yeffi-d aṭas n wawal yezḍan s wunuɣen imadwanen (images abstraites). Tid i d-yemmalen lxiq d lɣecc fiḥel ma isedda-d ttar neɣ tiḥsift. Gar tmedyazin i d-yuzen tella tayi :

« kulci yettnus,  

kulci yettfut,

akken tudert a taɣ amur.
Ayen tebɣum twalam, d udem n lmut,
akken daɣen nettat d arelluc gar yifassen n tudert. »      

 

« Tout meurt  
Tout se dissout      

Pour que naisse la Vie        

Toute image de nous est image de mort        

Mais aussi toute mort est un gage de Vie » 

Yura-d daɣen :

A tiliwin yettferfiren deg tafukt yucaɛen,

A lexyal bezṭuḥen deg yiḍ yessaɣen.

S tmuɣli icenqen deg wallen yergazen,

Yettnadin tifrat i tuttriwin wul,

D rraḥa isulsen n terwiḥt

Anda tizdit yiṭij tettnus.

Nekk, kmumseɣ deg ’man-iw ttnadiɣ

acrureq amezwaru,

i walaɣ d tasarutt i tirga-w.

 « Ombres flottantes sur clarté diffuse              
Faibles lueurs sur la nuit épaisse     
Par les regards trop stricts des hommes        
Qui cherchent à résoudre l'énigme de leur coeur        
Salve nocturne de l'âme     
Où les faisceaux du soleil s'épuisent               
Replié sur moi-même je cherche     
le rayon primordial               
comme une clef des songes ».

 Γer useggas 1937, yerna-d ammud nniḍen n tmedyazt « Itri uffir » (Étoile secrète) i d-yesaẓreg daɣen deg Tunes. Ta, d yiwet deg tmedyazin i d-yuzen zdaxel-is. anda Jean Lmuhub Ɛamruc, amdan d umedyaz, ttnadin  ɣef tafat d tallalt ara ten-id-yesnesren seg lɣerba i t-ijelqen i lehna :

 snufseɣ  lğetta n ddunit

din din ddunit tceṭṭeḥ deg-i,

zedɣent-iyi tirga yimɣan,

n tewririn yegnen am tlawin yestaḥlan.

 

Maɛna terwel-iyi temẓi,

ḥulfaɣ s terzeg deg yimi

tin n tmusni d lmuzigat d tirni,

yettecruruden deg tefsut n temẓi

cwiṭ cwiṭ tsuɛef tikli taweḥdanit n yidammen.

Gar tɣawsiwin anda yettferfir usmekti n tafukt

tegeɛmer tallest n umdan.

 

« J'ai respiré la chair du monde

et le monde dansait en moi,

J'étais plein du rêve des plantes,

des collines ensommeillées comme des femmes après l'amour.

Mais j'ai perdu l'esprit d'enfance,

Ma bouche s'est emplie de l'âcre saveur

de la connaissance et la musique du monde

qui ruisselait au printemps de l'enfance

peu à peu s'est évanouie dans le pas solitaire du sang.

Entre les Choses solitaires où flotte un souvenir de Lumière

s'est épaissie la nuit de l'homme ».

 

chants poesies berberesJean Lmuhub Ɛamruc, d amangal amezwaru Azzayri yuran s tutlayt tafransist. Asmi d-yelha, yufa-d yezzi-d s yidles ixulef win i s-selmaden. Seg yimar icemmer ɣef yiɣalen, yebda anadi ɣef yidles-ines anesli. Yeẓra yella wayen yezmer a d-yeffi deg yidles afransis ayen s wacu ara iseğhed idles-ines. Γef waya yelmed akk ayen i d-yezzin i tsekla tafransist. Syin yuɣal ɣer usiẓreg n wagla-s. deg useggas 1939, isuffeɣ-d di Tunes ammud  nniḍen yuran s teqbaylit d tefransist, isem-is « Ccna Tamaziɣt n Teqbaylit » (Chants berbères de Kabylie). S leqdic-a aṭas yimeɣrayen i iwalan tamedyazt tella s tutlayin nniḍen ; tamaziɣt. Seg wass-nni, Jean Lmuhub Ɛamruc, yesbedd idles amaziɣ ɣef tgejda seḥḥant. Tamedyazt yuran s tutlayt tamaziɣt tuɣ amur deg umaḍal. Akken dɣa i t-id-yura deg tezwart : “S ccbaḥa d tezdeg n ccna aqbayli, asnulfu alsawi n yergazen d tlawin yecnan tadukli n ddunit, yes-sen nezmer a naɣ amur ɣer usnulfu d talsa, iɣef i ɣ-teserwel « tɣerma ».”

Γas akken deg tektabt-a, imudd-aɣ-d tamedyazt i d-yelqeḍ, maca, mi neɣra isental iɣef seftint awal, a naf amzun yextar-iten-d ɣer wayen yettxemmim, zdin d yisental iɣef yedyez netta yabeɛda:

A ṭṭir azegzaw n rras

A tselmeḍ ɣef yineḥbas

Deg lɣerba kulas

Ssber ay aḥbib n Rebbi.

 

Neɣ deg tmedyazt nniḍen anda I d-yettmeslay ɣef wayen i d-yezgan gar-as d wayen iɣef ixaq:

Ay adrar beddeɣ-ak ssix.

Eǧǧ abrid ad ɛeddint wallen,

Tamurt n baba ḥnini.

Ulamma xedmeɣ lecɣal

Ul-iw din i yettili.

Ulac win izemren a d-immeslay ef Jean Lmuhub Ɛamruc am Dda Lmulud At Mɛemmer, yennan deg tezwart i s-d-iga i wungal: « atentad din teyirin, atnad din wawalen, atentad din am tmuzigt am cna i d-yuɣalen, uɣalen-d akken i sen-tessaleḍ deg-k. Tessneḍ tamacahutt yesgellen, acḥal d lesnin, acḥal d leqrun, tamusni-nneɣ taqburt… cfu a Jean Lmuhub, anaɣ tessneḍ a truḍ s teqbaylit. »

Γer useggas 1946, yuɣal s tira ɣef umezruy n tmurt yettwattun. Jean Lmuhub Ɛamruc, yura-d yiwen n uḍris ɣef Yugariten. Anda i d-yura fell-as d agellid ur yebɣin beṭṭu n Tmazɣa « … tagelda n Numidya, tefreq ɣef tlata : Aderbal, Hiempsal d Yugariten. Yugariten, ur yeqbil beṭṭu-ya n Tmazɣa, yugi rray i d-yeffɣen seg ugraw n Rruman…Seg yimar, imḍebren n Rruman bdan ttxemmimen amek ara walin imal n Tmazɣa. »

 Mi yekfa taɣuri di Tunes, di tesnawit (lycée), ikemmel timsirin-is deg lakul n St Cloud. Syin yuɣal d aselmad n tsekla deg tesnawit n Ssus, umbeɛd deg tin n Ɛennaba i wakken a d-yuɣal alamma d Tunes. Din i d-yessen amedyaz Armand Guibert. Γer useggas 1934 d 1937, isaẓreg-d timedyazin-is timezwura. Γer tallit umaḍal wis-2, i yemlal, di Tunes, d André Gide.

Jean Lmuhub Ɛamruc, yuɣal d anemhal n tesɣunt taseklawit « L’Arche ». Tin ideg tekkan, s yimagraden, ismawen meqqren n tsekla tafransist am (Albert Camus, Antonin Artaud…)

Jean Lmuhub Ɛamruc, yefka-d udem d amaynut i rradyu. Yerra-d amḍiq i tsekla zdaxel-is. Am tedwilin i d-yerra deg rradyu Tunis-R.T.T. (1938-1939), Radio-France-Alger (1943-1944), et surtout Radio-France-Paris (1944-1958). Deg-sent uɣen amur akk irgazen n tsekla yuklalen azal (Roland Barthes, Jean Wahl, Kateb Yacine…), neɣ at teklut (Charles Lapicque).

Jean Lmuhub Ɛamruc, d amdan yefkan azal i usnulfu, akken dɣa i iletha yess. D netta i d amezwaru di rradyu, i d-yessuffɣen tadwilt (émission) n tdiwennit d yimangalen. Akka i d-yugem d tidiwenniyin d François Mauriac, André Gide

Ma d aɣmis n tmeddurt-is, yura seg 1928 ar 1961, atan ɣer mmi-s Pierre. Isefti-d deg-s awal ɣef waṭas n lecɣal i d-imuger. Imarayen i s-d-yeldin allen ɣer tira. Llant tmedyazin ueğğa d azgen, ayen akk yeqdec deg lgirra n Lezzayer, xersun ayen iwala ilaq a d-yeqqim d later ama fell-as ama ɣef tmetti i d-yezger s umata.

Seg 1958 almi 1961, iṭaxer-d seg rradyu n Fransa, yuɣal iqeddec deg rradyuwat n Lausanne d Geneve, di Sswis. Din, yefka-d liɛana meqqren i lgirra n Lezzayer.

Kra n ddurtat kan, send a d-yili ustenyi ɣef tlelli n Lezzayer, yensa Jean Lmuhub Ɛamruc s lehlak n cancer. Win yebḍan gar snat n lɛadat tidelsanin, tafransist sway i d-yetturebba d teqbaylit taneslit-is. Win yennan « Tira, ttaruɣ s tefransist. Ma d imeṭṭi, ssneɣ ad ttruɣ s teqbaylit. » 

Jean Lmuhub Ɛamruc, yewwi yid-s tuttriwin ur sent-id-yufi tifrat. « Tessne anwa i d baba anta i d yemma ? Tzemre a yi-d-temle anta i d tamurt-iw ? Lasun, ur ssineɣ la baba la yemma, ḍḥiɣ d agujil ur sɛiɣ tamurt.»

Yensa akken yebḍa gar yidles afransis d yidles-ines ajaddiw n teqbaylit. Γef waya yenna : « Fransa d tarwiḥt n tayti-inu (esprit), Lezzayer d tayti n terwiḥt-iw. »

Ait Ighil Mohand

taɣbalutt : Wikipedia

Cendres – J.L.Amrouche

Chants berberes de Kabylies- J.L.Amrouche

Archives Association Jean et Taos Amrouche

 

Retour en haut

Adlis amaynut :

Waf

 amagrad sγur Abdelmottaleb ZIZAOUI (Filère: Etudes amazighes, Oujda)

 

 

Waf[1], d wa d azwel[2] n tmezgunt yura Muh’emmed Buzeggu. Awarn i sin n wengalen nnes: Ticri x tma n tsarrawt (2001), Jar ujar (2004), d ict n tes’mud’t n tullisin[3]: Ifri n âuna (2006).

Tamezgunt a tarbu att’as’ n imunas jar isebtar[4] nnes, yus d ad ikkes afray xaf tussna nnegh, amezruy nnegh, insayen[5] nnegh, tamazight nnegh…

Mamec d yusa di temsizwart n wedlis:

“WAF” d taghuyyit ijehden mani aseghdi ineqq awal, d alaghi zi rallagh n wul mani tayri tettwanegh, d asitm i ict n tudart tecna mani itarrasen nnughen jar min teggen d min xsen ad ggen, d tudart ixsn tilelli i wawal i weydud mgal[6] ah’ewwes n tseqqar n temghart d yewdan marr’a, mgal aseghdi i inghin tutlayt tamazight.

Tamezgunt a turem s reh’riq n tarezzut xaf tidet innughen, ittwacerfen jar sin n ighezdisa: zi tudart ghar rmewt, zi s’ubas’t’a ghar tayri, zeg uh’udri ghar waryaz, zi tallest ghar tfawt. Itarrasen n tmezgunt temhafan, tneqrad’n, tmuruden, arezzun s reh’riq deg wul xaf cra i ten ghar issufghen s id’aren nnsen h’uma ad uyarn amc marra iwdan. D WAF i ten ineqqen, d WAF i ghar nghen.

Amaru, ar ami yura tamezgunt a, issars d marr’a tarz’ugi n wussan. Tawuri[7] a,  ixsen ad teqd’u isekraf n imunas, bac war ttili tutlayt nnegh d tanecruft n yixf nnes, tus d d anza[8] aqa tasekla tamazight teggwar ad taf ansa nnes jar marr’a tasekla tamad’lant[9]. Tira a texs ad tlellec am benneâman deg iyyar n tsekla tamazight, war ttili d isennanen isnuqquben arrimet n tussna nnegh.

Deg umeggar, ameghri iggwar ad yaf ixf nnes jar tiwinas[10] tizirarin mani d tedd’uqquz’ tinit n ict n tudart tiz’id’, d turja i iksin ijjen ijjen… 

 

Abdelmottaleb ZIZAOUI (Filère: Etudes amazighes, Oujda)

 

 

 

Retour en haut

 

 Numéro 41    Septembre 2009      

 

Le texte intégral du Dictionnaire Français Berbère par E. Destaing, en PDF, 300 pages dans notre rubrique téléchargement.

 

 

Destaing 0_30

 

Retour en haut

 

Numéro 41    Septembre 2009      

Le poème :

Asefru n 1871

Sɣur Ɛ.Mezdad, 1983

 

         Deg Yebrir ass n 17 mi isuɣ uberraḥ

         timlilit deg At-Yiraten Larbɛa yebnan ɣef sseḥ

         agdud dayen d imsebbel am umeksa am ufellaḥ

         Ay atma ma yexḍa ţaṛ tajmaɛt dayen ad ţ-nsemmeḥ.

        Tulawin zwarent mačči ass-a i d amenzu

         ad fetlent aḥlalas mi fukkent seksu

         ččen medden win ar-a yemten ad yeṛwu

         Yeḥma ubendayer yewzen usefru

         argaz ar-a yuɣalen deffir abux ad as-yeḍlu.

         Mi d-yewweḍ imir imenɣi isuɣ-d uterras

         nedder armi d ass-a, ttṛad-a nurǧa-t ad d-yas

         ccudet irkasen yakk d ibrenyas

         Larbɛa ad teɣli ssya  ad yali wass

         Ffer leɛyub ay akal lmut yak yiwass.

         Yal wa d awal-is, ḥezzmen gezzmen

         wid yedderkkiren la ddekkiren

         wis yessfruyen la ssefruyen

         wid yeţnecṛaḥen la ţnecṛaḥen

         wid yeţẓallan ẓzullen

         ma d wid yuggaden ssusmen.

         Ussan-as yakk leɛrac yenddeh yiwen ṭtamen

         tameslayt-is d timgemment uggaɣ d tinna n yemneffqen

         Larbɛa d ameṣmar di tgecrirt ay atmaten

         Skud yenta nɛab rrẓen ifadden

         ma tebɣam tilelli mmtet d imsebblen

         ma tebɣam azaglu ad yili Ṛebbi yid-wen.

         Rrṣas yugar rrɛud yuli uḥeǧǧaju

         yiwen ur d-yuɣal ɣer deffir ṭtbel rrṣas asuɣu

         Aṭas i yeɣlin i d-yenna usefru

         3000 d argaz i ɣ-yemmuten as n 27 di Mayu.

         Asmi teffeɣ tefsut iɣeẓza-ţ wurɣu

ger izegzawen d iquranen nezzer deg wanu

mi ifukk ṭtrad wis-sin yid-Sen  teɣli-d fell-aɣ deɛwessu

ar assa n wussan yemdel wallaɣ yedderɣel unecfu.

 

Ɛ.Mezdad, 1983

 

 

 

 

 

 

 

 

Retour en haut

 

 

 

Adresse de messagerie électronique : encrier_plume_057

ayamun2@Hotmail.com

                       

Adresses Web:

http://ayamun.ifrance.com/index.htm

http://www.ayamun.com/

 

 

Retour en haut

b_Book

  

tanemmirt, i kra iẓuren ayamun, cyber-tasγunt n tsekla tamaziɣt, ar tufat !

Retour à Bienvenue

 

 

@Copyright  ayamun 2000
Dernière révision :
vendredi 15 juillet 2011

 

 

 

 



[1] WAF d tamezgunt wis sin n Bouzaggou, awarn i: tasirt (1996), WAF (2004), tamett’ut (2008). Myawazen di usegged n tira d tighri tuzghint (étude analytique) H.Banhakeia, El Hossaien FARHAD d A.Zizaoui.

[2] Titre

[3] Nouvelles

[4] Pages.

[5] Traditions.

[6] Contre

[7] Travail.

[8]  Preuve.

[9] Littérature universelle

[10] Phrases