ayamun  CyberRevue de littérature berbère

image002

10ème année

Numéro 44  Mars 2010

notre nouvel email :  ayamun@hotmail.com

Retour à Bienvenue

b_OpenBook

Sommaire:    

        

1°) Le texte en prose :  Tukkist deg wungal « iḍ d wass » sɣur Ɛ.Mezdad, ayamun 2010, isebtar 127-147

2°) L'article :  Tazwart i tezrigt tis snat n wungal « iḍ d wass » sɣur Ɛ.Mezdad, ayamun 2010

3°) L'évocation :  Arazen Apulée 2010.

4°) Tadlist-nniḍen, en PDF , i utiliddem

4°) Tabraţ sɣur Smail Medjeber  ABC Amaziɣ  amudd wis sin

5°) Le poème :  « Nnul n wallen-im », « Amer »  sɣur Brahim Tazaɣart , tukkist deg ummud n isefra  «  Amulli Ameggaz », tira éditions, 2009

 Adresse de messagerie électronique 

 

 

 Retour en haut

 

Numéro 44    Mars 2010                                                                                                     

Le texte en prose:

Tukkist deg wungal « iḍ d wass » sɣur Ɛ.Mezdad, ayamun 2010, isebtar 127-147   police Doulos SIL

                   Dagi di Teɛja d azaɣar

 

Dagi di Teɛja d azaɣar. Azaɣar Iɛemriwen ireṣsa gar idurar, yeɣza-t wasif gar-asen. Imezdaɣ-is ur mniɛen deg usemmiḍ, ur mniɛen deg wurɣu. Deg unebdu, iţuɣal d tasilt, urɣu-ines yugar sseḥra. Di tegrest, yeţsuḍu-d deg-s yiwen waḍu d asemmaḍ, ineqqer igelman, iţaweḍ alamma d iɣsan.

Mi d-yeffeɣ seg wanida ţaǧǧan icettiḍen, d win t-id-iqublen. Izemmem akken ilaq abalṭu-ines. Iger aqerru-s gar tuyat, tamart tenul idmaren. Ifassen-is di ljiban, isemlal-iten metwal taɣeggaṭ. Yeccaṛrew cwiṭ seg wakken yugar usemmiḍ. Imir kan, ḥerṣen-t-id ibezzḍan, bɣan ad d-ffɣen imir kan. Yebda asurif metwal lbiruyat. Ahat azal n 30 d lmitra ara yeddu s tazzla.

Tawwurt n djaj annect-ilaţ, idegger-iţ s tayeţ-is. Yekcem ɣer wegnir ahat 10 neɣ 12 iɣallen di tehri. Din i yeţɣimi Dda-Rabeḥ d aɛessas. Atan assa ulac-it, akkersiw-is d ilem. Ibedd din cwiṭ, yurǧa-t ansi ara d-yeffeɣ.

Ahat ula d neţţa yekcem ad iger aman n tasa. Imir kan, atan yewweḍ-d, tamacwart gar ifassen-is, la iseffeḍ yes-s. Yenṭeq ɣur-s Muḥend-Ameẓyan :

– Azul, a Dda-Rabeḥ, uggaɣ tuɣeḍ-d luḍu. Yerna werɛad d tamudi n ṭhur. Ma d tin n lefjer tɛedda !

Isakked-it Dda-Rabeḥ :

– Acu i k-id-yecqan akka zik zik ? Ad ak-iniɣ amɛellem yecɣel. Yerna tura d lawan uxeddim, anekcum ɣur-s ulac. Acuɣer teǧǧiḍ amḍiq-ik ?

– A Dda-Rabeḥ, d alaɣi i yi-d-luɣan. Nek  sufella kan i lliɣ.

– Ihi, d keč akka ara xeddmen d ccɣel, fell-ak ayen i nnejmeɛen. Ay aqadum uxessar, d aqemmuc i tesemɣareḍ. Annect tebɣuḍ tekkeḍ-t ad k-isegrireb. Ţḥadar iman-ik, a mmi-s n Salem.

– Aṭas i iḥudren iman-nsen, a Dda-Rabeḥ, ardeqqal ssuma yiwet.

Dda Rabeḥ d ameddakel n baba-s. Akken i unagen ɣer Fransa tikkelt tamenzut maḍi. Akken i kecmen ɣer lmina di temdint n Lille. Ddeqs i xedmen din, Fransa ẓerren-ţ-id kan seg ddaw tmurt. D taberkant  am  buḥmum  i  d-sekfalen. Yeqqar Dda-Rabeḥ : « Llant snat n Fransat, yiwet d tinna n nnig tmurt, d tin ţwalin medden, tban i wallen. Tella daɣen Fransa n ddaw tmurt, tinna anagar widak yexza Rebbi i ţ-yessnen. »

Dda-Rabeḥ seg-sen, neţţa akked Salem. Xeddmen deg uɛebbuḍ n lmina, zedɣen ɣer tama-s, ula d učči-nsen ixleḍdeg-s  uɣebbar-is. Ula ticki ara ţarran nnefs, ikeccem-asen ɣer turin, rkant akk. Zik i ţenkaren, ad cidden taftilt tafḍist, ţadren deg ugerzi n tmurt, isebleɛ-iten dayen. Tameddit i ten-id-tesusuf, 12 n tsaɛtin deg uɛebbuḍ-is, i tidi, tillas d tuggdi. D iberkanen am buḥmum nni i d-qqazen. Akken yal ass ulac asgunfu. Akken i tɛeţbeḍ ara tsewwreḍ. Ţarran-ţ i iɣallen-nsen. Aṭas i iɣur ṭmaɛ n yedrimen. Aṭas i yeǧǧan dinna afud-nsen neɣ tarwiḥt-nsen. Degmi i d-yeqqim-d deg wawal : aɣrum aberkan.

Asmi tekker lgirra, Dda-Rabeḥ ula d neţţa yuɣal-d ɣer tmurt. Yeffeɣ ɣer umadaɣ, neţţa akked Salem daɣenni. Ffɣen ad kksen tillas d weɣrum aberkan, d tuggdi. Salem yemmut, ma d neţţa yeggra-d ɣer deffir. Atan yuɣal d aɛessas, sdat lbiru.

Yefka-yas afus-is. Winna iḥemẓ-it. Ifassen n Dda-Rabeḥ weccmen akk s tecraḍ n lmina. Ur as d-yeǧǧa umadaɣ ccwami akken i s-tent-id-teǧǧa lmina. Aglim iweccem ma d turin-is rkant akk ɣer daxel.

– Amek, a Dda-Rabeḥ, i tebraţ nni rran-ak-d neɣ werɛad  ?

– A Wellah, ma yewweḍ waggur, ar iyi-d-rran i tebraţ nni. Skeflen-d akk ddusyi-inu. Seg wasmi kecmeɣ di 42 armi d asmi i sen-d-ttaxreɣ di 55. Ur yenqis wass.

Tuɣ, d Muḥend-Ameẓyan i s-yuran tabraţ nni. Yura-yas-ţ ɣer lmina anida ixeddem zik. Inuda ɣef leḥq-is, ɣef iseggasen nni yexdem zik di Fransa. Nniqal iɣil d akellex. Aggur kan, rran-as-d ajaweb, neţţa am wakken ur yumin ara. Wagi d ayen ur yeqbil leɛqel-is.

Amek neţţa i d-yettaxren si lmina deg 55 akken ad ijahed, ad isufeɣ Fransa, assa ad as-d-txelles tidi nni yesmar deg-s. Neţţa yennuɣ-iţ. Yerna idrimen ddeqs. Ssuma n tidi nni yesmar di lmina tugar ssuma idammen nni yesmar deg umadaɣ. Mačči am upansyu am wayeḍ. I neẓra mazal ad nẓer. Dihin ṛwan.

– Ihi, qrib ad k-id-xellṣen.

– A Wellah, ar am win i ten-yufan.

– Tura, meqqar ifukk fell-ak laẓ. Ad tuɣaleḍ d amerkanti. Tajerniṭ-ik tleḥḥu, idrimen umadaɣ, wid n lmina. Ulac win yellan am keč.

– A mmi-s n Salem, i iţuɣaḍen anagar widak yemmuten.

– Nek  ur ak-in nniɣ kra. D keč i iwalan.

– Nek d baba-k neɛdel aṭas aṭas. Ur d-qqareɣ ara d atmaten. Tikwal, imeddukal ugaren atmaten. Mačči d tagella d lmelḥ kan i nečča akken, nečča aɣebbar d carbun, nečča aɣrum asemmaḍ d weɣrum aberkan, nečča akken laẓ d lbarud. Neţţa yemmut, nek ur ẓriɣ acu ara rnuɣ deffir-s, acu aḥeq Rebbi, limer yeẓra akka ara teffeɣ, yili ur yeqbil ad yemmet.

Yenna-yas :

– Qim, a Muḥend-Ameẓyan.

Yeqqim. Akkersiw d asemmaḍ. D akkersiw n wuzzal, yeččenčen ansi k-yehwa ad as-d-tesleḍ. Ticki  ara d-yini Dda-Rabeḥ « qim », ameslay ad yiɣzif. Yerna mačči d menwala iwumi i t-yeqqar.

– Mmi-s n Salem am mmi neɣ ugar. Skud lliɣ di luzin, yiwen ur t-id-iṣaḥ ad as-yexdem kra. D mmi-s umeddakel-iw. Tarṣast nni yenɣan baba-k, d nek i tezgel. Neţţa tḥuza-t yeɣli din menṭeq. Tarṣast tis snat, tḥuza-yi-d deg uɛebbuḍ. Wwiɣ leḥrara amecwaṛ ameqran, si Tasaft-Ugemmun armi d At Weɛban. Tedduɣ, zerrɛeɣ idammen-iw. Ţɣumuɣ-ten s wakal, akken ad ffreɣ ljerra-w. Mi wwḍeɣ ɣer At Weɛban, uɣaleɣ amzun d lfina. Ɣliɣ tama n taddart gar sin icuqar. D imeksawen i yi-smenɛen. Ddmen-iyi armi d yiwen wexxam, 10  wussan ur d-rriɣ s lexbar, zzreɣ deg umeɣrud.

Taqsiṭ-a, yessen-iţ Muḥend-Ameẓyan awal awal. Ur d abrid amenzu i s-ţ-id-yeḥka Dda-Rabeḥ. Neţţa seg widak i d-yeţmektayen ayen sɛeddan akken ad yifsis wassa, yak assa ẓzay fell-asen, qebren wulawen. Ilaq-asen yiḍelli akken ad yeɛziz wassa. Assa icemmet iḍelli. Assa yexdeɛ iḍelli.

Ikemmel ameslay armi yeɛya, Muḥend-Ameẓyan yesmuzgut-as :

– Yiwen ur ak-yezmir, a mmi-s  n Salem. Nek  am baba-k neɣ ugar. Anẓad yellan deg uqerru-k, taxlult nni yellan di tinzert-ik, neɣ accaren nni-inek imerrka, yiwen ur yezmir ad ten-yennal, skud ddreɣ. Acu, keč daɣen issin iman-ik. Acu i k-ixussen tura. Yak axeddim yella. Tanezduɣt ɣur-k. Ma ixuss-ik kra, aql-i da. Ẓriɣ amḍiq-ik yeɛteb cwiṭ, ur ţaggad, aql-i la kkateɣ amek ara k-beddlen. I wembaṣi nni n gma-k atan ur d-iban ara. Anef-as, winna yeḥma uqerru-s. Asmi ara ifaq d yiman-is, ad d-yuɣal. Acu kan, keččini ur t-ţqaran ara. Aru-yas, rnu-yas,  ɣas ma ur ak-d-yerra ara. Ma d keč, ma tuɣeḍ awal n dadda-k Rabeḥ, serked iman-ik. Tamurt-a, yewwi-ţ wasif, tedda deg uḥemmal. Tamurt am ta, uggaɣ, ur treffed ara akk iman-is, terreẓ anida ur tjebbeṛ. Ad kken-yeṣser Rebbi s yelmeẓyen-a, amek ara teḍru yid-wen. Aql-aɣ teẓda-yaɣ am temẓin teẓda tessirt, nuɣal d iwzan. Nuɣal d ixeclawen. Yiwen ur yeɛqil gma-s, yiwen ur yeɛqil ula d iman-is. Argaz yuɣal d tili, mi tqerrbeḍ ɣur-s, ad tafeḍ kra din d ulac. Ɣas ad teqqareḍ ifukk fell-i laẓ, yak nek mačči d azger i lliɣ, mi ččiɣ ad rreɣ ifeẓ. Ul ifelleq. Ɣas akka ur ɣriɣ ara, allaɣ-iw ur iṣedded ara. Ula d nek ferrẓeɣ. Taswiɛt ur teswa tibṣelt. Serked iman-ik.

– A Dda-Rabeḥ, taɣuri tikwal d tidderɣelt i d-trennu.

Akken ahat azal n rrbaɛ n tsaɛeţ neţţa d ameslay. Tikwal amzun d tuggdi i t-isaggad. Tikwal amzun d aɛeggen i s-yeţɛeggin. Ineddeṛ-it akken ara yendeṛ baba-s mmi-s. Dda-Rabeḥ yellez. Dayen tesdebdeb-it ddunit. Tefla-t akk, ama deg wallaɣ ama deg ugerbuz.

 

Iger-usammer d taferka n Malḥa

 

Nenna-d Iger-usammer d taferka n Malḥa. Ljil i ljil, wa iţaǧǧa-t-id i wa armi i d-tewweḍ ɣer Salem, argaz-is.

Mi wwḍent ɣer tseɣlit, tader Malḥa ad d-teddem sella d tgelzimt  anida i tent-teffer. S uɣiwel kan, tekkes-d cwiṭ n waffar. Taḥemmuţ la ţ-teţraǧu. Seɛdiya uFerḥat neţţat d Werdiya n Ɛemran ɛnant abrid ufella akken ad sfeqdent i wayla-nsent ula d nutenti. Tanila-nsent temgarrad sya d afella. Taḥemmuţ neţţat d Malḥa akken ara kemmlent abrid alamma d taddart. D abrid n wennar ara awint, yegzem. Akken kan i d-tekkes cwiṭ n waffar, Malḥa teddem sella d tgelzimt. Assa dayen ifukk usefqed.

Annar zik, asmi tegget tfellaḥt, ţḥaraben medden fell-as. D lmecmel, d ayla n medden akk. Yiwen ur t-yeqqaz, yiwen ur yesrusuy deg-s ayen ara t-iḍuren am yeblaḍen n lebni neɣ iḍumman. Ţḥadaren medden annar. Ţqadaren aɛessas-is. Deg-s i serwaten medden deg unebdu, adrum adrum, yal wa s nnuba-s. Ussan imenza unebdu, gar izegzawen d iquranen, ad nnejmeɛen fell-as wat taddart, ad t-bḍun daɣen d nnuba. Win yebɣan ad yezwir, ad yendeh ; win yebɣan ad yeggri, ad yendeh.

Akken ara bdun medden tamegra, ad bdun aslaɣ n wennar. Ţgent-as tiwizi tsednan : aslaɣ d ayla-nsent. Llant tid ara d-yawin leɣbar deg iqecwalen. Llant tɛebbajin, tidak itewlen, ad bdunt aslaɣ. Tikwal, ma ulac leḥzen di taddart, s ubendayer d ucewweq i ţallent iman-nsent. Daɣen tiɣratin.

Seg wasmi ara yesleɣ wennar, yiwen ur ileḥḥu fell-as, akken alamma tuzdag tirect taneggarut, mi ffɣent ssmayem, tizi n ḥertadem. Anebdu akk d ayla n wennar. Am wass am yiḍ, yeččur d irgazen, arrac, izgaren. Deg wass serwaten, mi iɛedda uzizwu, cwiṭ d lmeɣreb, ad bdun asizdeg alamma yeɣli-d yiḍ. Asizdeg ilaq-as wezwu, degmi i t-ţaǧǧan i tmeddit. Mi fukken asizdeg, ad sersen tuzzar, ad acaṛen tijemmaɛin, ad tent-ɛebbin yeɣyal. Dayen ifukk wass d leɛtab-is. Ussan unebdu ɣezzifit. Tikwal iṭij iṣerreɛ, azwu swayes ara sizdgen ulac, ad d-yaweḍ yiḍ werɛad bdant tirac. Deg wennar i ţnusun ifellaḥen.

Asmi tebda lgirra, irgazen akk ffɣen taddart, tedda yid-sen tfellaḥt d userwet. Kra din ibuṛ. Asmi tefra, wid i d-yuɣalen, ama seg umadaɣ ama si lɣerba, amzun rrẓen ifassen-nsen, tafellaḥt d userwet ɛerqen-asen. Gren akk iman-nsen anida nniḍen. Wa yerra-ţ i tiɣin d wesnuzu, wa iger iman-is ɣer lbiru, wa yerra-ţ i leqhawi. Lḥasun sentellen akk iman-nsen. Kukran akal d tyerza. Kukran amger d userwet. Nnuɣen ɣef wakal-a, mmuten fell-as, d tideţ. Ziɣen mačči akken ad t-xedmen, ad t-mserbaḥen, akken ad teddun fell-as s isebbaḍen ijdiden d ikustimen. Akken ad ţzuxxun fell-as, mačči akken ad ţzuxxun yes-s.

Annar n taddart neţţa ur as-iruḥ wara. Tura yuɣal ţuraren deg-s warrac. Simal simal ţeggten fell-as. Ulac aseggas deg ur d-teffiɣ ara tissi nniḍen. Medden ţarwen rennun. Zgant tlawin deg tadist neɣ deg waddud.  Sefruruxent !

Mi imed kan cwiṭ weqcic, yemma-s ad t-id-tceggeɛ ɣer wennar. Din ad yazzel, din ad yurar. Annar i warrac kan, tiḥdayin ad rebbint wiyiḍ, widak mazal di taţalt.

Assa atan annar teɣli-d fell-as talwit. Ad as-tiniḍ ulac aqcic di taddart. I-mi izad usemmiḍ.

Taḥemmuţ teslebleb :

– Ay aɛessas n wennar !

Malḥa daɣen :

  Ay aɛessas n temnaṭ-a !

Sellment ɣef uɛessas n wennar. Ɣur-sent werɛad yennejla sya.

Bdant keccment ɣer taddart. Taqrart ufella i d-kkant. Abrid yezga d asawen alamma d tajmaɛt, syin isekser alamma d axxam n Malḥa. Di tama-ya ufella i tezdeɣ Tḥemmuţ. Teggull-as i Malḥa ar ad tekcem ɣur-s, ad d-tsew afenjal n lqahwa. Tin teţgalla, tin teţgalla. Armi i s-d-tger Muḥend-Ameẓyan di limin, tesusem Malḥa, tuɣ-as awal.

Azrug anida tezdeɣ Tḥemmuţ d ajdid, ulsen-as akk aseggas nni yezrin, gan-as tacemlit. Tiṣeddarin bnant, tiregwa n waman, izulixen ɣzan-asen ddaw tmurt. Kra yebnan s yedrimen i d-tejmeɛ taddart. Ssan-as akk i webrid agerrac, ɣer sdat ad as-rnun ssiman. Asmi ara tewɛu taddart, ad d-tejmeɛ daɣen idrimen, aɛeggal aɛeggal, yal wa s wacu iwumi yezmer. Ad d-aɣen sselɛa di Tizi, sin neɣ 3 wussan n tcemlit, kra din ad ifakk.

« Irgazen imeɛzuzen, anagar ayen iwumi ur zmiren ! Ma d ddewla teqqen allen-is fell-aɣ, ulac afus i tudrin, awi-d ad tezmer i temdinin. »

– A Malḥa, la qqaren qrib ad aɣ-d-awin trisiti !

– Akka i sliɣ ula d nek.

– Ad fakkent fell-aɣ teftilin n lgaz d tcemmaɛin.

– Dayen aql-aɣ nedderɣel si dexxan. Yiwet d nek aql-i deɛmumceɣ akk. Ṭbib yenna-yi-d ur am ilaq ara wabbu. Meskin.

– At uzaɣar, dayen, ussan-a iɛeddan i sen-ţ-saɣen.

– A win yeddren ad as-neḥder.

Tazeqqa n Tḥemmuţ am tin n medden akk, widak  yeqqimen di tmurt ur nnejlan ara ɣer Fransa. Tebna ɣef lqaɛa, akken bennun wat zik. Tawwurt n wesqif tuɣal s tsaruţ. Teldi-ţ Tḥemmuţ, tezwar s asqif. Terna ɣur-s Malḥa, terra tawwurt deffir-s.

– Aṭas aya ur d-tekcimeḍ, a Malḥa.

– Ddeqs aya, ahat aseggas neɣ sin. Sliɣ tgerrzeḍ axxam-im.

– Acu i d agerrez deg wexxam n temɣart, tugeţ ma iman-is kan i tella. Tama n wadda selɣeɣ-ţ-id ilindi s ssiman, yerna bniɣ-as tawwurt i udaynin. Rniɣ-ţ-id d taxxamţ. Lemdawed dayen reglen.

Teldi tawwurt n tzeqqa. Agens yessa, d azeddgan. Leḥyuḍ selɣen s tumlilt, d izedganen, d imellalen. Tajguţ tbubb kra icettiḍen. Di tesga, snat tkkersiwin, d nutenti kan i ţraǧunt. Tasga iwalan tawwurt, deg-s tancirt teččur d leḥwal, akk d tabla. Di tama tazelmaṭ, akanun werɛad yexsi, si tsebḥit i yesduxxun. Di tama tayeffust ikufan akken llan zik i llan tura, reqmen akk, ad as-tiniḍ ugin ad qedmen. Tama udaynin tebna, tesleɣ, lemdawed qban akk. Tebna tewwurt anida yella zik unekcum ɣer udaynin. Teldi tawwurt nni, tesekcem Malḥa. Adaynin yuɣal d taxxamt deg-s yeẓzel wussu ɣef umeṭreḥ. Deg-s takwaţ n wesɣar. Deg-s asenduq n teslit n wasmi i d-tedda Tḥemmuţ.

– Ah ziɣ akka, a Taḥemmuţ, tgerrzeḍ axxam-im akken ilaq, nek ur ẓriɣ. Ur iyi-d-tenniḍ zik ad am-ferḥeɣ ! S warraw-iw, ar iyi-tifeḍ tanezduɣt, nek yesɛan ilemẓi.

– Teẓriḍ, a Malḥa, limer Muḥend-Ameẓyan d mmi, ur t-ǧǧiɣ akka. Yili ad as-jewǧeɣ akken i s-yehwa yexdem. Ma d kem, a weltma, aql-akem teǧǧiḍ iman-im, teǧǧiḍ mmi-m. Sfezwi cwiṭ, a tawaɣit, mačči anagar kem i teqqed ddunit.

Tuɣal Malḥa am win i ţ-id-yewten s ubeqqa. Ayen akk akka i s-d-teqqar Tḥemmuţ, d tideţ. Aṭas ur tecliɛ deg yiman-is neɣ deg wexxam-is.

Qqiment akken taqerrut ɣer tqerrut. Taḥemmuţ tesmendeg i tmess. Yuli uḥejjaju, isaɣ axxam s wurɣu. Sbarecwent i snat.

– A Taḥemmuţ, meqqar kem teǧǧiḍ ikufan nni.

– Ɣas tura dayen d ilmawen, ǧǧiɣ-ten i rriḥa n at zik, widak yebnan axxam.

Lqahwa la tḥemmu. Tisebbaḍin ukawaču ţfuṛunt akkad i ukanun. Ticki ara teqqim tasa d win tebɣa ulac am wakken. Awal ma yella, yebɣa-t wul, ma ulac-it ula d tasusmi telha. Mqarabent di ţeǧǧa, mqarabent deg uxemmem. Mqarabent di talwit, akken mqarabent di tuggdi. Taɛekemt n wassa d tin n yiḍelli akken i ţ-cerkent. Daɣ tikli ddant assa, d tin ddant zik nni. Kra din ad yifsus. Asbak yesbek wustu, addegdeg n yeɣsan, bdan fessin am wegris ddaw yiṭij.

– I tkanna, acu i ţ-terriḍ ?

– Takanna werɛad  i d-yewwiḍ wass-is. Asmi ara zemreɣ ad as-ldiɣ taḍwiqt, ad tuɣal d taxxamt daɣen. Ma yella inebgi i d-iger Rebbi ad yens deg-s.

– Zik axxam, adaynin, takanna, tura axxam d snat n texxamin. Ifukk fell-am ddiq. Yerna ur thuddeḍ kra. Fiḥel asali akka xeddmen wigi yeṛwan idrimen, bɣan ad nnalen igenni. Ur sɛan sser yedrimen-nsen, ur yesɛa sser lebni-nsen.

– Ula d nutni yeffeɣ-iten sser. Ssḍen !

Mi swant lqahwa, tekker Tḥemmuţ tesared ifenjalen. Syin tesmendeg i tmess abrid nniḍen. Terna-yas isɣaren iḥeḍmen akken ad teṭtef di tqejmurt n teslent. Aslen mačči am tasaft, tewɛer tuttfa n tmess deg-s. Ula d irrij-is yemgarrad. Tirgin n tasaft ɣellint-d d tiqamtin, tid n weslen ţeftutusent d aftutes, imir kan ţuɣalent d iɣiɣden.

– A Malḥa, fiḥel limin gar-anteɣ, tura ad d-seḥmuɣ cwiṭ n seksu, ad nger talqimt.

Taḥemmuţ teddem-d inyen, tezger-iten i ukanun, tesers fell-asen tabaqit. Tedhen-iţ s zzit uzemmur tesbek di teqlilt. Mi teḥma tbaqit, tesmar ɣur-s seksu, tebda treggi deg-s akken ur ireqq ara. Zzit uzemmur d seksu ticki ara mlilen ɣer tmess, amzun d urar i ţuraren, tterḍiqen rennun, taggara nebbcen tinzar d yineɣ. Ţlalen-d imetman akken ad tishil tuffẓa. Taɣenjawt yenjer uneqqac, ma ulac seksu iwumi-ţ ?


 

Mi sen-d-yesla ţmeslayen

 

Mi sen-d-yesla ţmeslayen, yeffeɣ si lbiru-ines. Seg wemnaṛ i ten-id-iluɣa :

– Acu yeḍran akka ?

Tuɣmas userdun asjafay, aqerru-ines ur d menwala, amzun imug s talext.  Snat wallen kadent xussent deg usekkud. Acebbub-is ur izad ur yenqis, amzun d neţţa i d aḥeffaf. Icenfiren-is annect-ilaten : « yiwen itessu-t, wayeḍ yeddal-it ! » D tamacahuţ. Isakked Muḥend-Ameẓyan, iɣunza Dda-Rabeḥ ; tizzya n bab-s, amzun d izi sdat-s :

– D keč aya ?

– D nek aya !

– Kcem !

– Ar d-becceɣ.

Yekcem ad iger. Mi ifukk, yaf winna yeldi tawwurt n lbiru akk s tehri-s. Muḥend- ibezḍan Ameẓyan yebda asuref ɣur-s. Mi yewweḍ amnaṛ, twet-it-id yiwet rriḥa teṭtef-it di taɣect. Yexleḍ dexxan d tidi, ṣsnan (*) iqaciren d wurḍan. Iban bab n lbiru iţaggad asemmiḍ, asfaylu yezga yemdel. Yerna iserreḥ-as i useḥmu armi teţfuṛu tidi-ines. Winna atan ɣer tabla-s. Udem-n-talext iqubel-d Muḥend-Ameẓyan. Tabla teččur d lekwaɣeḍ, wa nnig wa. Lekwaɣeḍ daɣen di texzant. Lekwaɣeḍ deg yiwet teɣmert sufella n tabla nniḍen. Lekwaɣeḍ ula di lqaɛa.

Imiguyen n dexxan teččur tqessult. Udem-n-talext tura mi yeqqim amzun ur t-tezdiɣ tudert. Yeqqur akk, yugar buɛfif di tɛacurt. Yenna-yas :

– Qim.

« Ula d acemux ziɣen yezmer ad d-yemmeslay ! »

Yeqqim Muḥend-Ameẓyan ɣef ukkersiw d aḥmayan, yella win yeqqimen deg-s llina. Isakked akka d wakka, anagar nutni deg sin. Yewhem Muḥend-Ameẓyan. Nniqal iɣil ad ten-id-yaf akk da, ad  as-gerrzen  rreḥba,  taggara  anagar  wagi  iman-is  i   t-yeţraǧun.     « Ahat ad tifsus temsalt. Lxewni, Taher, Si Muḥend uƐli, Dda-Rabeḥ uggaɣ rnan-d kra sɣur-sen. Ḥader acu i d-teqqareḍ. Ad ţ-ddun fell-ak, alamma sekrehen-ak luzin. »

Lbiru d ilem, anagar Udem-n-talext i t-yeţraǧun, yerna atan ur t-id-isawem ara akk.

Di berra tsuɣ la sirène. D tamudi imekli i terbaɛt-is, widak ibeddun ɣef lxemsa  n tsebḥit. Aţan tura d lɛecra d wezgen. Ad d-ffɣen akk imeddukal-is, d tazzla ɣer lkantina. Azgen n tsaɛeţ i wučči.

– D la sirène ! D lawan imekli i terbaɛt-ik.

– D tamudi-ines.

Taɣect n wUdem-n-talext amzun agemmaḍ i d-tekka, neɣ amzun i yiman-is i yeţmeslay.

– Imeddukal-ik d lawan ad ţ-ssden, ma d keč aql-ak da !

– Aql-i da ! Mačči d nek i inudan fell-ak. D keč i yi-d-iluɣan.

– Ihi, ziɣenni d tideţ d awal i tɛellfeḍ ! Werɛad i d-ldiɣ imi-w, aql-ak teččiḍ-iyi-d.

Muḥend-Ameẓyan, deg wul-is : « Amexluq-a, d anbac ara yi-d-inebbec. Uggaɣ yestufa-yi-d, s tideţ. »

– Teẓriḍ limer am nek, ula d alaɣi fiḥel ma nluɣa-yak-d.

Iger afus-is ɣer leqjer, yebda yesferfud. Ijbed-d yiwen zzmam d azegzaw, yura s ssmex d aberkan. D ddusyi n Muḥend-Ameẓyan. Isers-it ɣef tabla. Yeldi-t, yiwet yiwet, ur iḥar ara. Mi itezzi akken irennu, Muḥend-Ameẓyan yebda irekkem, acu iga algam i yiman-is. Yemmekta-d ayen i s-nnan imeddukal-is. « Ihi ur skaddben ara. »

– Limer am nek, taqsiṭ-ik ẓriɣ amek ara ţ-fruɣ. Fiḥel akk ad d-tkecmeḍ ɣer da.

« Udem-n-talext, yiwet taddart neţţa d Lxewni. Di leɛmer-is ahat iɛedda tlatin, zik nni yella yeqqar di Lezzayer, yuɣal ceggɛen-t ikemmel leqraya-s akkin i uzegza. Amexluq-a seg widak yeddan yid-sen, ɣas yeɣra aṭas, allen-is medlent, abrid-is d bu tillas. Iwet-it butellis ɣef imeddukal-is. Yečča di lmedwed akk d imeqranen. Ufan-t, yufa-ten. Sulin-as tanseɣt, neţţa yuɣal d aṭarus. Asmi i d-yusa si Fransa, aṭas ixeddamen ferḥen yes-s. Nnan-as wagi d ilemẓi, yeɣra yerna d mmi-s n tmurt, di taddart i d-yekker, d amsedrar akka am nutni. Ussan nni imezwura asmi yebda axeddim, ɛellqen akk medden ɣur-s, yes-s i ţwalin. Yuɣal iban-d ur d argaz, d aqjun. Yedda-ţ fell-asen, isekreh-asen luzin, isekreh-asen aɣrum i d-ţṣewwiren.

Aṭas i yestaxer. Yiwen wass di Tizi, yezzwer-as-d yiwen weqcic, yeṭtef-it deg yiwet tezribt. Limer mačči d imsebriden i t-imenɛen, ad d-yesmir iẓerman-is s ujenwi. Dɣa seg wassen, werǧin yeffiɣ iman-is di temdint. Ɣas akken tɛedda fell-as mačči ad yerr aḍar, yerna di tussḍa ! »

– Atan wagi d ddusyi-inek. Kra din yura deg-s. Asmi i d-teɣliḍ ɣer ddunit, kra din yura di twenza-k. Asmi i d-tkecmeḍ ɣer da, kra din yura di ddusyi-inek. Ɣas kan eg-as am twenza-k !

Muḥend-Ameẓyan yenna-yas deg wul-is : «  Wagi, uggaɣ i tmeqranin iwumi i d-yestufa. Ma yella-d kra ar ad gluɣ yes-k ! »

– Jjwaǧ ur tejwiǧeḍ ara. Dderya ur tesɛiḍ ara...

Yesneḥneḥ, abrid neɣ sin. Yejbed deg igirru. Isufeɣ-d abbu deg wanzaren-is. Ikemmel ameslay.

– Deg taddart i tzedɣeḍ. Yemma-k mazal-iţ tedder, ma d baba-k...

Yuɣal Muḥend-Ameẓyan, am win i t-id-yewten s wenzel. Inṭeg-d seg ukkersiw. Ibedd ɣef iḍarren-is. Yexreb kra din gar wallen-is. Yeţţu ayen i s-d-nnan Lxewni d widak nniḍen. Isuɣ :

– Sel ! Eǧǧ imawlan-iw deg wemḍiq-nsen, ay yiwen wezger !

Wayeḍ ikemmel ameslay-is, amzun ur yesla ara.

– Tzeɛɛqeḍ ! Ṭbiɛa ulac ! D bu tlufa ! Yura di ddusyi-inek. Lxedma tikwal txeddmeḍ, tikwal teţarraḍ-ţ kan i iɣimi. Yiwen wass teṭtfeḍ ccif-ik di lexnaq. Atan assagi treggmeḍ-iyi-d nek.

Yuɣal Muḥend-Ameẓyan ɣer ukkersiw-is. Yeẓra acu yebɣa umexluq-a. Limer ad iger ɣur-s s ubunyiw, ad as-yeg lebɣi : ad t-nfun si luzin dayen. Yenna-yas :

– Ma d tamacahuţ-iw ara yi-d-tawiḍ, ssneɣ-ţ seg wasmi tebda.

– Yerna keč seg yemsedramen. Iles-ik yugar iɣallen-ik. Ameslay tessneḍ-as ! Kra n wanida yella ccwal, keč aql-ak dinna, teţekkiḍ. Kra n tikkelt ara tili tagant (*), keč telliḍ deg imezwura. Mačči abrid neɣ sin i k-nɛeggen. Abrid-a d aneggaru. Ass nni n lerbɛa iɛeddan, tesnekreḍ wahruḥu di lkantina. Tewteḍ aṭas deg ubaɣur d lpulitik n tmurt-nneɣ. Terriḍ-asen lxedma d taberkant i imeddukal-ik. Tgezmeḍ-asen ifadden. Seg wasmi i d-tkecmeḍ ɣer da, teddiḍ-ţ fell-asen. Nutni msakit ɣef weɣrum i ţazzalen, susmen-ak armi d assa. Tura ɛyan deg-k. Bɣan talwit, ad d-sisen aɣrum-nsen, fiḥel ccwal. Ad ṛebbin arraw-nsen di liser. Ad salin abaɣur n tmurt-nneɣ. Ad d-necbu lejnas nniḍen. Abrid-a i tebdiḍ teţawiḍ yezmer ad k-isiweḍ anida ur d-teţuɣaleḍ. Ta i d tikkelt taneggarut, ḥader iman-ik !

Muḥend-Ameẓyan isukk-as awal-a :

– Teẓriḍ, anida bɣuɣ awḍeɣ keč ad gluɣ yes-k.

Winna yeɣreq deg umeslay. Yerwi-ţ akk : abaɣur, tagrawla, asedrem, akabar, asummer, lḥebs. Lḥasun kra din yerkwec. Tikwal yeţmeslay s wawal amecṭuḥ amzun d bab n leɛqel. Tikwal isalay awal, imi iseglaf, ifassen xebbḍen, icenfiren ţarwen-d takufta amzun d kra i t-izedɣen. Tikwal ɣur-s amzun mačči anagar Muḥend-Ameẓyan i yellan sdat-s. Amzun llan akk wigi i s-yerran luḍa d asawen, isemlal-iten-id di lbiru-ines, yeɣli deg-sen s wawal d uwekkim. Muḥend-Ameẓyan mačči d argaz iman-is. Muḥend-Ameẓyan d wigi akk yebɣan ad sdermen tagrawla, d wigi yebɣan ad d-seɣlin ccwal ɣef tmurt, wigi isawalen tamaziɣt, wigi i d-yesnulfan ayen ur nella, i d-yesnulfan tilufa tijdidin, bɣan ad awin tamurt ɣer wasif. Ugar !

– Limer am nek ur ţsawameɣ yiwen.  Zerriɛa-ya mačči d ameslay i s-ilaqen. Zerriɛa-ya, anagar leḥbus d rrṣas i s-izemren. Leḥbus d rrṣas i izemren ad menɛen tanemla, tamurt, abaɣur, tagrawla. Acu i d-yewwin ceɛban di remḍan ? Acu i d-yewwin tilelli ɣer luzin ? Acu i d-yewwin tamsalt-a n tmaziɣt ɣer uxeddim ? Zik teṛwam tilkin, tura teṛwam aɣrum armi i d-tesnulfam awalen-a akk swayes i tesṭerturem. Tamaziɣt-a d kunwi i ţ-id-yesnulfan, zik ulac-iţ. D iɛdawen-nneɣ n berra d wid n daxel i kken-id-iţɛemmiren ! Limer am nek, ula d ameslay ad wen-t-kkseɣ. Limer am nek, ad wen-t-rreɣ d ilili !

Yuɣal Muḥend-Ameẓyan iqurraɛ iman-is, agerbuz ma ilaq  yezmer ad iwexxer.

« Amexluq-a uggaɣ yuɣ-it kra. Yemxel. Lkerh izedɣen ul-is limer ad d-yenɣel yezmer ad ineɣ.  A tawaɣit, d wigi ziɣ i ɣ-iḥekmen ! Wagi tasga-ines di Wad-Ɛisi, ad t-ilawi ṭbib iderwicen. Wagi atan tura d aqerru n luzin, neţţa yedɣel, ul-is d aberkan ur yelgim ara ula d iles-is. Tamurt meskint, kra yellan d aderwic yuɣal d agellid. Akka tura wagi yal ssbeḥ mi ara d-yader di tumubil n luzin ad as-tiniḍ terbeḥ lalla !   Akustim,   takrabaṭ,  akartabl,  zik  yuɣ-iţ   di  leɛqel-is ! »

Cwiṭ akka iṣuni-d tilifun. Yeddem-it winna s zzɛeq, iseglef deg-s :

– Acu ? Amek ? Tura kan.

Yergem Rebbi 3 neɣ 4 iberdan. Yergem daɣen « yemma-tsen akken ma llant. »

Yekker. Yesfezwi am uramul di tefsut, winna ara yeqqes yizi. Yenṭeg ɣer berra ula d abalṭu-ines yeţţu-t. Yerna iţaggad asemmiḍ, yezga yenneḍ deg ubalṭu d wetriku am unebdu am tegrest. Tura atan yunef ɣer berra ɣas aḍu d win igezzmen. Yeǧǧa Muḥend-Ameẓyan din ɣef ukkersiw, ddusyi-ines ɣef tabla.

Akken kan yeffeɣ, iwet Muḥend-Ameẓyan ɣef zzmam nni, ijbed-it-id ɣur-s. Yeldi-t. D tideţ, kra n wacu yexdem di luzin atan din. Ismawen imeddukal-is uran din. Amek tga tnezduɣt-is. Uran isem n ţberna anida yeţɣimi. Tiktabin yeqqar, anida i tent-id-iţaɣ. Asmi yeṭtef Ibki di lexnaq, asmi i s-terreẓ tmacint. Ula d ismawen n teḥdayin akked yeţmeslay atenad din.

Muḥend-Ameẓyan deg wul-is : « Amek, nek aṭas i ţuɣ di temsalin-a, nutni jerḍen-iyi-tent deg uqerru akka akk ddunit-iw ! Akka i d tamurt ! »

Ata ikcem-d Dda-Rabeḥ amzun d kra i t-id-iqeddmen. Yenṭeq-d ɣur-s :

– Tesliḍ neɣ werɛad  ?

– Acu daɣen a Dda-Rabeḥ, d times ahat i yekkren yerna aql-aɣ di cebrari.

– Mačči d times, a qessam-ik ! D imeddukal-ik, ugin ad kecmen ɣer lkantina ad ččen, alamma teffɣeḍ sya.

– Acu-t daɣen wa ?

Yekker Muḥend-Ameẓyan, iqerreb ɣer teḍwiqt. Isfeḍ-iţ s yiri ufus-is. Djaj yemmundel si dexxan d nnefs yeggten di lbiru. Iwala imeddukal-is sdat lkantina, qqimen d tarbaɛt, ahat di 100 yid-sen, neɣ ugar. Iwala Udem-n-talext mi sen-yeţmeslay, ifassen xebbḍen, iḍarren daɣen.

Iwala yiwen deg imeddukal-is, ur t-yeɛqil ara anwa, yerra-yas awal i wUdem-n-talext. Akken isusem wergaz nni, ixeddamen akk kkaten deg ifassen, bdan aɛeggeḍ. Taɣect-nsen teddukel, amzun seg yiwen yimi i d-teflali.

Dda Rabeḥ yeffeɣ. Iwala-t Muḥend-Ameẓyan mi iɛedda sdat ṭaq, iqerreb ɣer wegraw nni. Tura bdan ţawḍen-d akk iqemqumen n luzin. Amray ameqran, imeltaɣen ukabar, ijenyuren. Yekker wahruḥu. Amzun tewqeɛ-asen tmellalt, ţeḥrittiwen akk. Yal wa acu i sen-yenna i ixeddamen. Armi i sen-ifukk umeslay, uɣalen ɣer lbiru-nsen, Dda-Rabeḥ deffir-sen. Ahat ad mcawaṛen.

Ixeddamen bdan ccna, d ubendayer ɣef tewwura :

« Walaɣ tasekkurt, sufella n tzemmurt, argaz-is iruḥ, ibeddel tamurt ! »

Teḥma zzedwa.

Muḥend-Ameẓyan yuɣal ɣer ukkersiw anida yeqqim, yeɛtad ddusyi nni, iseknunneḍ-it ɣef sin, iger-it ddaw teɣruṭ-is, yeqfel fell-as abalṭu. Atan ikcem-d Dda-Rabeḥ :

– La k-qqaren iqemqumen ffeɣ sya, d tamudi imekli. A Muḥend-Ameẓyan a mmi, ad ak-iniɣ kan, ččan fell-ak timess. Ɣas temnɛeḍ assa, abrid nniḍen ad k-ṭtfen.

– Sya ar azekka, aṭas lxir, a Dda-Rabeḥ. Tura sikked-d ɣur-i, cfu kan aql-i sdat-k i ffɣeɣ. Cfu kan ur ddimeɣ kra. Imcumen-a zemren ad d-rnun fell-i tukkerḍa. Ixir  nadi-yi meqqar tura !

– Acu akka ara teddmeḍ dagi ? Wigi d lekwaɣeḍ imeɛfunen. Wagi d lbiru n wUdem-n-talext, mačči d la NASA. Ffeɣ ɣef yiman-ik !

Tikwal Dda-Rabeḥ isufuɣ-d kra imeslayen ! Ddusyi nni ddaw teɣruṭ-is, yekker-d Muḥend-Ameẓyan yefka-t wemnaṛ ɣer wegnir, syin yeffeɣ ɣer webraḥ n luzin sdat lkantina.  Widak nniḍen ar tura ţkemmilen :

« ... Argaz-is iruḥ, ibeddel tamurt ! »

Ɛ.Mezdad , iḍ d wass, isevtar 127-147

 

Retour en haut

Numéro 44    Mars 2010             

L’article :

Tasekla (Littérature)

Tazwart i tezrigt tis snat n wungal « iḍ d wadd » sɣur Ɛ.Mezdad, ayamun 2010

Tazwart

 

Anamek n kra iferdisen di taggara n tedlist.

 « Iḍ d wass », tura qrib 30 iseggasen aya seg wasmi i t-nura. Tilufa nni uggaden imezdaɣ n wungal am Malḥa, Muḥend-Ameẓyan, Dda-Rabeḥ d Si Muḥend uƐli, zrint akk fell-aɣ !

Iseggasen-a ineggura, tadlist ulac-iţ i tiɣin, tfukk. Medden i ţ-yeţnadin, ur ufan ara amek ara ţ-id-sasen. Llan wid i ɣ-ţ-id-isuturen ;  aţan tezrigt tis snat, akken ad ţ-ɣren, ma yehwa-yasen.

Aḍris n tezrigt n 1990, ur as-nules ara maḍi taɣuri : akken i t-nura i d-yeffeɣ, ulac aseɣti, amzun d amerway. Arusfus yenser-aneɣ, di leqlala meqqret, d kra n čaqlala. Degmi llan deg-s wawalen ixussen, llan kra anamek-nsen yezleg, llant twinas diri-tent, llan isekkilen ur d-zgan ara anida laqen.

Asikel n tmeslayt ɣezzif, tudert n wemdan wezzilet. Awufan d timerna ara nrennu i wayen i xedmen wid i ɣ-yezwaren. « Ameggez weqbel aneggez, mi ara tneggzeḍ ur teẓriḍ anida ara d-tezgeḍ ! »

Tineggura-ya, yella-d kra n wesnulfu deg tira. Llan ilugan, neḍfer-iten ; llan wiyi ur aɣ-ččuren ara tiṭ.

Mi ara yili webrid uɣen-t uɣemɣum d tillas, yezmer iminig ad  as-teɛreq tnila, ma ulac afensu uɣur ara isikkid. Akken daɣen mi ara yegget rray. Afensu, ilaq-as daɣen i win iţarun.

Alugan ajegday  di tira n tmaziɣt d wa : yiwen imesli = yiwen usekkil. D imezgi. Deg wungal-a, deg wedlis-nneɣ akken yella, akka i nwet ad as-nkemmel. Win ixeddmen iţissin, dɣa tira tbeddel cwi !

Nnan-d iɛebbwajen ţ azal-is d 2 t, iţusemma yemnenni yakan, akka : ţ = tt.  D ussid.

– « ţ » neǧǧa-t akken i t-ţarun zik, wid i ɣ-yezwaren. Qrib lqern d axeddim ! Ihi, yezga d ussid : ţnadi, ţawi, ţazal. I-mi yezga yessed, ulac 2 « ţ », di teɣzi n tedlist, slid kra iferdisen ur ggiten ara, am : neţţa(t), eţţu.

Anida nella neţaru « ţ-ţ », tura nura-t «  d t », deg :

– tilawt : zik d tura

– imal d wemyag ifettin : ad tawiḍ, ad tečč.

Tanẓa, amaruz, amserti, uffay ur zgan ara, alamma anida ulamek, anida ibeddel unamek.

Yezri wezrar iseggasen ɣezzif ; akken nerna di leɛmer i nerna deg usemres n tmeslayt. Llan wawalen iqburen zemren ad awin izen atrar, ur ten-nessin ara deg temi-nneɣ. Deg tezrigt-a, nger-d kra deg-sen. Nekkes-iten-id deg wedlis i d-yeffɣen, am : afensu, asfugan, asjafay, azenneqnaq, ihwah, atg. Llan kra nemlal yid-sen deg umeslay n yal ass gar 1975 d 2009, am : acacpu, agerbuz, anafaz, bumlal, iẓedki, kad, sewsi, tanyilt, ur d, tal, tumnayt, zzuf. Acu, ḍrura, ur ggiten ara. Imeslayen-a, wten ad negren. Kra deg-sen, nekles-iten-id, ncelqef-iten-id, uggaɣ, seg yimawen ineggura i ten-isawlen !

Awalen-a iqburen, s tira, nezmer ad asen-nefk asulef nniḍen,  tudert nniḍen : zemren ad dumen.

Awalen imaynuten i d-nugem yakan deg « UMAWAL »  n Mouloud  Mammeri, ma kecmen deg usemres n yal ass, nekkes-iten deg usebtar amawal di taggara n tedlist-a, am : tanemla, tasertit, akabar, afara, takriṭ. Daɣ awalen iqburen am : anagar, anezyuf, ustu. Iswi-nsen dayen yewweḍ ! Qḍan-d.

Llan kra n wawalen kecmen deg usemres n tmaziɣt tatrart, acu zelgen. Amedya « timetti », neţţa yekka-d seg awal « timess », ilaq ad t-naru « timessi », ad yeddu d uẓar-ines. Ggten imedyaten am wa. Llan kra ur keccmen ara di tmeslyat s-sya d afella, i-mi aẓar-sen yesleg, neɣ ẓzay, neɣ d wurnella, am : aɣrud. Kecmen deg umeɣrud  ! Tikwal nbeddel-iten, anida nezmer. Awal ur nla aẓar, ad as-yiwɛir uɣellel neɣ maḍi ad as-yuɣal d awezɣi.

Tameslayt ɣur-s tanila, ɣur-s zzuf-ines, ɣus-d dderz-ines, acu, ur d win n yemdanen. Dderz-nsen nutni, yezmer ad iḍur tanila-ines neţţat. Asxuntec aṭas diri-yas-t ! Tussna, ilaq ad as-yissin bab-is amek ara ţ-yeldi : teččur d arzazen. Ggtent tsuqas ! 

 Awal i tsuta i d-iḍefren, ma zemren, ma ufan amek. Ilaq daɣen ad afen acu. Ma yella kra deg nxuss, ad as-rnun, ma yella kra deg necceḍ ad t-gerrzen. Yeǧǧa-ţ-id umedyaz : « anagar win ur neddim, ur nendim. »  Nezmer ad nɣer akka anamek-is : win ur nendim, armi ur yexdim.

 

Ɛ.Mezdad, Furar 2010

 

 

 

 

 

Retour en haut

Numéro 44    Mars 2010    

L’évocation :

Arazen  « Apulée » 2010


            

             Tiddukla « Apulée » teţheggi-d yiwen usenfar i unedbu-ya. Tţxil-k efk-aɣ-d ṛṛay-ik, tiniḍ-aɣ-d ma yella tzemreḍ ad d-tefkeḍ afus neɣ ma tessneḍ wid ilaqen ad d-kkin yidneɣ.

 

               Deg wnebdu-agi, ad nefk arazen i yinelmaden yufraren deg Tmaziɣt deg ukayaḍ n BEM d BAC.

 

               Ilaq ad nheggi seg tura. Ilaq ad d-nessufeɣ awal deg wussan i d-iteddun: i wakken inelmaden seg tura, ad ḥesben iman-nsen deg temsizzelt ay llan. Yezmer daɣen, ad d-rnun wiyaḍ ar ɣur-neɣ deg usuddes n unsenfar-agi.

 

Kra n tektiwin :

 

         1/ "Les affiches" ad ilint s Tmaziɣt kan (Taqbaylit, Tacawit, ...) s isekkilen n Talatinit akk d Tifinaɣ (Tifinagh deg yixef (entête) kan).

 

          2/ Ger warazen, ad ilin kra n yidlisen n Amar Mezadad, idlisen n Tiddukla Imedyazen, ungal s Tafransist n Afulay  "Amour et Psychée" :

ad d-nini belli d ungal amezwaru deg wemḍal u ad nessuter deg yinelmaden, ad d-awin tadyant akken tella ɣer temɣarin, imi tamacahutt  d-yebdar Afulay tella ɣer-neɣ, seg zik n zik.  Ad ilin daɣen: "camescope, dictaphone, pc portable".

 

Ad d-nefren wid yesεan ugar n 17/20 (d lewhi kan) deg BEF d BAC u ad asen-neg "test" i wakken ad d-banen wid yufraren.

Wid akk ara d-nefren akken ad gen "test" ad asen-nefk arazen (ineggura deg-sen, d idlisen kan ara sen-nefk)

 

Ad yili "test" deg Bgayet, Tizi, Lezayer, Tbatent, ... timnaḍin nniḍen akken newεa (nezmer ad nefrern s wayen d-wwin di BEF d BAC mebla "test")

 

Ar tufat

 

 

Retour en haut

Numéro 44    Mars 2010  

Tadlist-nniḍen :    

Le texte intégral adlisfus n usemres n tmaziɣt tatrart.Pdf, 222 pages dans notre rubrique téléchargement.

ɛmer mezdad

adlisfus n usemres n  tmaziɣt  tatrart       

1

tira taɣuri

         

Retour en haut

Numéro 44    Mars 2010  

 

Tabraţ   sɣur  Smail Medjeber :

 

ABC Amaziɣ   A lire pour Connaître…

 

Avez-vous lu le second volume d’  ABC AMAZIGH,                                               

une expérience éditoriale en Algérie  (1996-2001)

 
 de Smail Medjeber ?

 

Il est temps de le lire !

    « Pourvu qu’il ne vous arrive point tel le sort de cet  arbre lequel,une fois coupé de ses racines, ses feuilles

vertes se faneront et dépériront.

    Un arbre sans racines est condamné à mourir.   Ne soyez pas, vous gens d’aujourd’hui, tels des gens

sans racines...

    Faîtes en sorte de ne pas devenir des éternels pauvres

de la Connaissance la plus large d’esprit et de cœur…   

 A présent, la Connaissance se puise dans les livres.

   C’est pour cette raison, que j’ai écrit ce livre : pour vous tous, pour qu’il vous soit une référence, un exemple

à méditer, un fondement sur quoi vous appuyer et construire. » (Mouloud Mammeri)

C’est, pour suivre l’exemple de Mouloud Mammeri, que Smaïl Medjeber a fait ce livre : une réédition, en deux volumes, de  textes publiés auparavant dans les quarante et un numéros, ainsi que quelques inédits

d’ABC Amazigh qui paraissait, difficilement, en Algérie.

     Ce second volume reprend divers thèmes : linguistique, littérature, éducation et culture, histoire ancienne et contemporaine, toponymie, monographie, biographie, onomastique, patrimoine équin, azref le droit amazigh, l’art berbère, les droits des enfants…

    Dans cet ouvrage, nous lirons, aussi, par devoir de mémoire, d’émouvants hommages aux militants, intellectuels, artistes et journalistes :  Miloud Salmi, Mohand Amokrane Haddag, Mohamed Haroun, Lounès Matoub, Mouloud Mammeri, Mohand Arab Bessaoud, Smaïl Yefsah…

   « En retraçant l’histoire d’ABC Amazigh, vous [Smaïl Medjeber] témoignez utilement pour une revue qui fut un  vecteur remarquable de la réflexion et de la culture berbères.

    Que cette expérience précieuse puisse nourrir demain de nouvelles espérances ! » (Bertrand Delanoë, Maire de Paris.)

 

L’auteur, Smaïl Medjeber, est un militant berbériste de longue date, connu des organisations internationales de défense des droits fondamentaux depuis de longues années.

Il est l’un des penseurs de la revendication berbère.

En éditant et en dirigeant la revue ABC Amazigh, qu’il a fondée en 1996, il réalisa son voeu  le plus cher : sortir de la clandestinité et donner la possibilité à toutes les sensibilités de s’exprimer, communiquer leurs opinions et leurs idées portant sur la revendication berbère.

Prix : 20€, le volume I, 20€, 50 le volume II (+frais d’envoi).

Les deux volumes sont disponibles.

Vous pouvez les avoir en les commandant  par courriel à : defiberbere@hotmail.fr

Avec une dédicace de l’auteur en plus !

et transmettre la Connaissance : pour ne pas être des gens sans racines et ne pas devenir des éternels pauvres  de la Connaissance la plus large d’esprit et de cœur…

 

 

Retour en haut

Numéro 44    Mars 2010         

Les poèmes :

« Nnul n wallen-im », « Amer »  sɣur Brahim Tazaɣart , tukkist deg ummud n isefra  «  Amulli Ameggaz », tira éditions, 2009

Retour en haut

 Adresse de messagerie électronique : encrier_plume_057

ayamun@Hotmail.com

  Adresses Web:

http://ayamun.ifrance.com/index.htm

http://www.ayamun.com/

Retour en haut

b_Book

  

tanemmirt, i kra iẓuren ayamun, cyber-tasγunt n tsekla tamaziɣt, ar tufat !

Retour à Bienvenue

 

 

@Copyright  ayamun 2000
Dernière révision :
vendredi 15 juillet 2011