Ayamun cyber-tasàunt
n tsekla n Tmaziàt
ayamun
cyberrevue de littérature berbère
Numéro 5 Mars 2001
50
pages
Voici le
contenu de ce 5ème numéro:
1)_deux textes en prose : I._
Ttrad n 2000 iseggasen, extrait version berb re de « la guerre de 2000 ans
de Kateb Yacine
2)_un
article de presse: Tamazight et 21ème
siècle
3)_un
poème: adlis
n Waɛli, tukkist seg ungal « tagrest urɣu »
4)_un embryon de
cyberlibrairie
Numéro 5
Mars 2001 I ._ CCRIF D CCRIFA sɣur Muḥend At-Iɣil Asezger n “ Le saut dans le vide » de
P. Bellemare Instant crucial Liḥala n Ccrif d Ccrifa am neṭṭat am tin n tal
tawacult. Segmi zewǧen Ccrif yeṭweɛɛid i Ccrifa ar d-rzun ɣer kra n tmura.
Maca ass yeṭakk i wayeḍ asikel. Ccrifa terfa. Ilaq ad taf abrid akken ad teseɣleb ɣef wergaz-is
ad ṭ-yawi ad tḥewwes. Ta, d taqsiṭ yeḍran d yiwet n tmeṭṭut yebɣan ad tḥewwes ɣer Fransa.
Argaz-is ur yesɛi lweqt ad ţ-yawi ; isedhay deg-s seg wass ɣer wayeḍ. - Seg wasmi nezweǧ kečč teqqareḍ-iyi-d ad nruḥ ɣer
Fransa. Mi d-yewweḍ unebdu ad tafeḍ tawwurt ansa ad tesukkeḍ iman-ik. - Anaɣ twalaḍ, mačči deg-i i d-yekka uɣilif, d
axeddim i yebɣan akka. Tura i tefsa tallit n uxeddim, ur ilaq ara ad aɣ-truḥ
kan akka. Ur nezmir ad neǧǧ axeddim ad nelethu d uḥewwes deg tmura ibeɛden. - Ur tebɣiḍ ara. Yal ass acu ara d-tiniḍ. Wali,
deg tlata n ddurtat nezmer ad nḥewwes aṭas n tmura. - Ugaɣ temxelleḍ. Aḥewwes ilaq ad yili s lbal
wessiɛ, ilaq i wemdan ad as-d-yaf tallit yelhan. Ma yella d rrwaḥ d tuɣalin,
ur ḥsiɣ d rray iqewmen. - Ilaq ad nruḥ aseggas-a. S teɣzi n yiḍ nutni d awal ɣef usikel. Ccrifa tebɣa
ad terzu ɣer Fransa, ma d Ccrif, argaz-is, segmi yerbeḥ yuɣal acemma d aqerṭiḍ,
yeḥmel ad yejmeɛ isurdiyen. Yal aseggas yezrin, Ccrifa tepwali iman-is
teppiwsir, tebɣa ad terzu ɣer Fransa mendam mazal-ip d tilemẓit. Ayen teceqlel d tirni, argaz-is ur t-yexḍi kra,
mya keccment mya teffɣent. Ccrifa teɛna ẓtẓtaq tesejba, s-yin seg wannag
wis-tmanya anda i d-tezga lḥara-nnsen. Tafat yessaɣen tamdint ; tecbeḥ
maca tebɣa ad tbeddel. Teṭṭafar s wallen tikerrusin iteddun, iweḥḥa-yas-d
Rrebbi, am wakken teddunt d tirni ɣer unafag, ad siklen ɣer Europe. Txemmem
tenna azekka ad tefru taluft d Ccrif. Azekka-nni, Ccrif deg uxeddim yepmeslay d sin n
yemdanen i d-yerzan ɣur-s ad ɛeqden yiwen n ugatu n usenkid. Taswiɛt kan iṭenṭen
tiliɣri : - Allu ? Anaɣ nniɣ-am ur yi-d-sɛedday ula
yiwen armi ffɣen imdanen-a yelhan !
I iɛeyyeḍ Ccrif ɣef txeddamt-is. Argaz d tmeṭṭut-nni ḍsan mi slan i wawalen-a. ur ẓrin
tal tikkelt ideg ara s-d-siwlen deg tiliɣri i Ccrif zdat n yiberraniyen, d
awalen-a i d-ipader d imezwura. - Sulef-iyi, i s-d-terra txeddamt-is. D ibulisen i
d-isawlen, ilaq ad truḥeḍ s axxam. - Ur m-d-nnan acu uḥwaǧen ? - Nnan-iyi-d ɣef tmeṭṭut-ik. D aya. Ccrif yesres tiliɣri, yenna i yemdanen-nni zdat-s : - Sulfet-iyi, ilaq ad nejbareɣ s axxam. Sawlen-iyi-d
ibulisen, yeḍra kra d tmeṭṭut-iw. Tura ma tebɣam ad tkemlem ameslay d yiwen
deg yixeddamen-iw a lxir a rrbeḥ, neɣ ma tebɣam uɣalet-d tikkelt nniḍen. - Nefhem-ik, ruḥ ad teɛnaḍ tameṭṭut-ik. I s-yenna wergaz-nni. Ccrif, yufa-t-id lḥal yeffeɣ yakan. Rrbeɛ tsaɛep
yewweḍ ɣer tezniqt anda yezdeɣ. Iwala tazniqt teččur s lɣaci, ibulisen d
yisensayen. Ppmuqqulen d tirni d asawen. Irgazen, tullas, wwin afus ɣer
wenyir-nnsen akken ad d-rren tili ɣef wallen, pwalin ɣer wexxam anda yezdeɣ
Ccrif. Mi d-yehwa Ccrif seg tkerrust, yerra srid ɣer
tewwurt n lbaẓtima akken ad yali s axxam. Iseḥbes-it-id yiwen n ubulis : - Ulac abrid, ɛjel akkin ! - D nekk i d Ccrif. Sawlen-iyi-d ibulisen, ur ẓriɣ ayɣer. - D kečč i d Ccrif ! A sarǧan, ata yewweḍ-d
wergaz-is. Ccrif, anagar yesla i yimeslayen, tekfel-it-id
tidi d tasemmaṭ ; acu yebɣa ad as-yini akka ? Sarǧan yuẓa-d ɣer Ccrif : - D keč i d Ccrif ? - D nekk, acu yeḍran ? - D tameṭṭut-ik. Mazal ur yeḍri yihwah. Muqqel d
asawen. Akken ad isikked Ccrif acu yellan deg tama tanǧit, ilaq ad yesres
afus-is ɣef wenyir-is ad yerr tili ɣef wallen-is. Anagar yaɛqel tameṭṭut-is ɣef
yiri n ṭṭaq, ibat. Yugad ad tebru i yiman-is ɣer lqaɛ. Ma teɣli-d, ur d-yepɣima
deg-s wayra iseẓhẓha. Iwala isensayen fesren-d yiwet n tgertilt, praǧun
ahat... - Ccrifa ! I d-yesmermeg Ccrif gar tuɣmas,
amzun ad s-d-tsel. Acu kem-yewwin ɣer din ? Temxelleḍ ? Ur ẓriɣ acu
p-yuɣen, i yenna i sarǧan yellan din ɣer yidis-is. Twalaḍ ! Nemceqlal iḍelli
ɣef tirza ɣer Fransa, sfehmeɣ-p ur nezmir ad nruḥ deg lawan-a... - Ula deg ḥertadum telha tirza ɣer Fransa, ɣas
ulamma tekkat lgerra tikkwal. - Bɣiɣ ad d-mmeslayeɣ ɣef yisurdiyen, mačči ɣef
wakud. - Ih, walaɣ. - Acu ara yexdem yiwen tura ? - Nessawel ɣer sbiṭar, ceyɛen-d ṭṭbib n yimexlal.
D wa kan i d ccɣel ilaq ad yexdem yiwen. Deg wemḍiq anda tella tura, yiwen ur
yezmir ad p-id-yexḍef. Ilaq-aɣ win ara p-isedhun akken ad terr aḍar, ad tuɣal
ɣer laɛqel-is. - Amek ad terr aḍar ? - Nemmeslay yid-s, tegzem-aɣ awal, tenna-d :
Ma tugiḍ ad terzum ɣer Fransa, ad tneggez sadda. - Ugaɣ tebda-ţ-id tselbi. - Ɣur-wen arrac ? - Asmi i d-tedda ɣur-i d tislit tegla-d s teqcict,
tura tezweǧ. Tameẓṭṭut qrib ad tuɣal d jidda, tletha d uxemmem ɣef wanag. - Ur ilaq ad nesiɣzef tallit, i yenna sarǧan i
Ccrif. Sɣa ad tefcel, ad temlelli, ur teẓri amek ara teɣli. Yerna ahubbu n waḍu
deg wannag wis-tmanya yugar win n da deg lqaɛa. Ccrif yeccef s tidi tasemmaẓt : - Acu ilaqen ad nexdem ? - Ilaq ad taliḍ yid-neɣ, s wawal ẓiden, ad as-tweɛdeḍ
tirza ɣer Fransa. - S wayen yeḍran akka, ur nezmir ad nesibnen tallit n wesgunfu. - Mačči d wa i d aɣbel-nneɣ tura. Sel ad ak-iniɣ :
lǧar-nnwen, yeznuzun itikkiyen, yefka-yaɣ-d sin. Kečč, sken-asen seg lembaɛd
ad twalem ad tamen. - Ur nwiɣ ad tamen. Ssneɣ-p teḥrec nezzeh. - D tidep, d kečč i ţ-yessnen fell-aɣ. Lɣaci mazal yeţnejmaɛ-d, yeččur tazniqt. Gar-asen
llan wid yebdan dduɛat ɣur Rrebbi, ad yeslek Ccrifa. Wiyiḍ sqerdicen deg
wawal : - Limer ad tneggez, ad tfer-ex ɣef tkerrust ihin. - Ma tneggez-d, ad teɣli berra i tgertilt
i s-d-fesren isensayen. Yiwet n
tmettut, tessawal d asawen i Ccrifa : - Neggez-d ! Neggez-d ! ẓad
tellzeḍ. riɣ acu swan yergazen . Ccrif d sarǧan bdan tikli d asawen ɣer wannag
wis-tmanya. Lḥara teččur s yibulisen d yixeddamen n sbiṭar. Yiwet n tmeṭṭut s
tlaba n ṭebbat, tunez ɣer berra seg ṭṭaq, teţmeslay d Ccrifa : - Ata da
wergaz-im, yebɣa ad am-d-yini kra yimeslayen ara kem-yesferḥen. Ur ţembiwil,
ur sikkid sadda. - Teffeɣ seg ṭṭaq n tnawalt, ur nezmir ad p-naweḍ.
I d-isefhem yiwen n ubulis Ccrif. - Zeg-d zdat n ṭṭbib, i s-d-yerna awal sarǧan. Ur
ţ-sefqaɛ ara, ader-as-d tilufa yelhan.
Ccrif yekna, isuffeɣ iman-is seg ṭṭaq, yezlez mi
isakked sadda ; am tkerrusin am yemdanen ţbinen-d gar wallen-is d ibeɛɛucen.
Abeḥri d asemmaḍ yekkat-it-id ɣer wudem. Yugad ad yefk asekkud ɣer yidis anda
tella tmeṭṭut-is. Ccrifa, seg wemḍiq anda tella, werǧin tḥerrek.
Tesikkid ɣer zdat. - Ccrifa !
I isawel Ccrif i tmeṭṭut-is, s taɣect texneq. Yeẓra ur s-d-tesli ara,
isuɣ : - Ccrifa ! - Ur sefqaɛ ara iman-ik. I s-d-yenna sarǧan
deffir-s. - D argaz-is kečč ? I t-yesteqsa ṭṭbib. - Ih d argaz-is, neɣ tenwiḍ usiɣ-d ad reqɛeɣ
tiqqit ? Aqli da, a Ccrifa, ur payes ara. - Ma ur nunag aseggas-a, ad neggzeɣ. I s-d-tenna
Ccrifa. Tesliḍ-iyi-d ? Ad neggzeɣ. Dayen ɛyiɣ ! - Ur pagad, ddurt i d-iteddun ad nerkeb tababurt
ad nessikel ɣer Fransa. Fehmeɣ-kem, aṭas-aya segmi ugiɣ ad am-d-ḥesseɣ . Sarǧan yefka-d itikkiyen i Ccrif. - Wali a Ccrifa. Anagar sliɣ s tedyant yeḍran,
uzzleɣ uɣeɣ-d sin n yitikkiyen. Atna da.
Ccrif yeţmiẓid ɣer berra yeskuna itikkiyen.
Ccrifa, s lemḥadra, tebren-d aqerruy-is tesakked-d ɣer tama n Ccrif : -
D tideţ tuɣeḍ-d itikkiyen ? - D tideţ yuɣ-d ! I s-d-yerra awal ṭṭbib.
Akka tefra tedyant. Rǧu ad kem-nɛin ad tkecmeḍ s axxam. - Akka ih, i s-d-tenna Ccrifa. Ma yesqecmeɛ fell-i
ad neggzeɣ. Ccrif iseggra-d awal : - Aqli ad kem-raǧuɣ
deg wexxam. Yiwen n ubulis, zzin-as-d s wemrar i wammas-is,
yuli ad yawi Ccrifa. Mi yewweḍ zdat-s, yennul-as afus yenṭeḍ deg-s izuɣer-iţ-id
armi d ṭṭaq, subben-d i sin ɣer texxamt. Din din Ccrif yeɛna-ţ yeṭṭef-iţ deg yiɣil,
yenna-yas : - Acu kem-yuɣen mi tewḍeḍ ɣer ccɣel am wa ? Temxelleḍ ?
Ɛni s nniya-m dili tebriḍ iman-im d aksar ? - Tuɣeḍ-d itikkiyen ? I testeqsa-t Ccrifa. - Nezmer ad nini ih. Ddurt i d-iteddun ad nruḥ. - Ur ddireɣ ur mmuteɣ armi wwḍeɣ iswi-inu. Atan
teslim acu i d-yenna, ad tilim d inagan : Ccrif, argaz-iw, yellan da,
yeqqen-iyi, ad nunag ddurt i d-iteddun ɣer Fransa. Win inekkren gar-awen
mačči d argaz . Anagar tekfa Ccrifa ameslay, teḍsa. Inagan yellan
din baten. - Ɣef wacu teḍsiḍ akka ? I ţ-yesteqsa
wergaz-is. - Sqecmiɛeɣ fell-awen. I s-d-terra Ccrifa. Anaɣ
meqqar ur tcukkteḍ ara ad ḍeggreɣ iman-iw ɣef wanag ? - Acu i d-teqqareḍ ? Kem tewḍeḍ ɣer lmut
tbeddeḍ ɣef yiri n ṭṭaq. Ur twalaḍ limer tecgeḍ ? - Ur lliɣ d tameslubt ; ɛusseɣ iman-iw. Ccrifa tewwi afus-is ɣer lxiḍ i d-yezzin i tammast-is. Yiwen ur
s-yeţwalleh acku yezga-d deg wemḍiq n waggus. - Twalaḍ, mendedeɣ i kra yellan. Terna teḍsa - Sulef-iyi a tameṭṭut. I s-yegzem taḍsa sarǧan. Akken ad taliḍ ɣef
yiri n ṭṭaq, ur teţagadeḍ aɣelluy sadda, ilaq lxiḍ-nni i teqqneḍ ɣer
tammast-im ad yeţwaqqen ɣer kra. Ugaɣ teţţuḍ.
Ccrifa tbat mi twala lxiḍ yeqqen ɣer tammast-is kan. Seg zgelli neţţat
d turart s terwiḥt-is. Din din temlelli, teɣli. Ïṭbib yuzzel-d ɣur-s.
- Uɣal akkin, nekk i ţ-yessnen, ẓẓriɣ amek ara s-xedmeɣ .
Yefka-yas sin n yiserfiqen, am win yebɣan ad yerr ţţar ɣef
wayen yeḍran yid-s. Ccrifa teldi-d allen-is.
- Ur ţagad aqli da.
I s-yenna Ccrif.
Asezger n Muḥend At-Iɣil II._Ttrad n 2000 iseggasen
(tukkist)
Tiɣri n tulawin Snat n telmeẓyin la cennunt "aḥawzi", ccna ifazen di
Tlemsan.Tamezwarut teâtâtejguggul deg ifurkawen n tezmmurt, ma d tis-snat, tekka-d
si taɛwint, tugem-ed, asagem ɣef uqerru-yis. Amekasa, agemmaḍ, yeṭtef-asent-id
tajewwaqt. Talilt n Telmeẓyin A Tlemsan, i ẓidet
tnezduɣt di laɛli-inem ! Teččureḍ d
tullas tucbiḥin tid yeţţirriqen amzun d aẓref AMEKSA ( i
yiman-is) Anwa izemren ad yeḥseb
itran ? Anwa yeẓran acḥal
iberdan Tilmẓit-inna yeţţejguggulen Deg uɣerraybu n
tzemmurt Tazemmurt tekkat teţru NDT Acḥal iberdan I tecna taɣect-a Tlemẓit-inna ikennun Iwakken ad tḥess i wesbebec n taɛwinin. Anwa izemren ad yeḥseb
itran ? Anwa yeẓran acḥal
n telmeẓyin Anwa yeẓran acḥal n telmeẓyin Anwa yeẓran acḥal iberdan I tecna taɣect-a ? Yuẓa-d umeksa ɣer yiwet di telmẓyin, yuɣal ɣer tayeḍ AMEKSA: A taqcict, ɣezzifit
fell-am wussan Ussan daɣ d
tikkerkas ɣezzifen Ɣezzifi fell-am wussan deg-mi la-teâtâtejgguguleḍ di tzemmurt tazemmurt tekkat teâtru si rrif ɣer wayeḍ igenni d
ayla-inem am yiṭij uddir la
teâtâtejgguguleḍ si rrif ɣer wayeḍ igenni d
aylan-inem tamurt yakk tedleḍ-ât ɣef
yiwet n tikkelt Iṭij mi yeɣli
ira ad kem-yesseddu Turez-ikem tzemmurt
neâtâtat d taɛwint. I zeggiget taɣect
n tihin i d-yeâtâtagmen Anhant n tala ɣer
igerzan-is …….. Iẓdem-ed yiwen usenbar:Ameksa yessusem.Iqeddem-it
s ijelkkaḍ, yuɣal yessaẓ-ed ayis-is ɣer tama n teḥdayin. ASENBAR: A tiqcicin, ur
twalamt ara Agellid Yaɣmurasen? TILEMẓIT 1ut: Yaɣmursen ?... TILEMẓIT Tis-snat: Ata-n deg wexxam-is ASENBAR: Anida akk-a
yella lberj-is ? TILEMẓIT 1ut: Lberj-is ? TILEMẓIT 2t: Ur yesɛi ara lberj ! ASENBAR: (iḥar) Inemt-iyi ihi anida yezdeɣ ! TILEMẓIT 1ut: Anida i s-yehwa i
yeâtâtili. Yak axxam-ines d aqlaqal
... TILEMẓIT 2t: Yak axxam-ines d arabaɛ ! TILEMẓIT 1ut: Axxam-ines yeâtferfir Iga s wenẓad n welɣem. ASENBAR: Ameslay dayen !
A-kent-qqareɣ Anida yella ugellid,
agellid Yaɣmurasen. Ad d-yekcem Yeɣmurasen.Yeẓzu aqiḍun
zdat usayes, yernu yessers 3 iqerra iluxert seddaw uqazan, amzun d inyen.
Yessaɣ times, yuɣal yeqqim xmat-xmat, ur t-id-iwala ara usenbar. TILEMẓIT 1ut: Yaɣmurasen ? ... TILEMẓIT 2t: Aɛni ur teţwaliḍ ara ?
ata-n da ! TILEMẓIT 1ut: La-yeâtmeyyig deg uqiḍun. S iɣallen-is i
d-yekkes agerruj Ger igeldan akka am kečč. TILEMẓIT 2t: Iqerra
icenga-ines uɣalen D inyen i tasilt ……… TILEMẓIT 1ut: Yaɣmurasen s timmad-is, Win yessulin Lmeɣreb-Alemmas, Ata-n la
yesmmendig i tmes Am neâtâta mamenwal. Asenbar yekna ɣer wemnar uqiḍun. Tilmeẓyin uẓzant akkin. ASENBAR: A sidi Yaɣmurasen Adrum-ik meqqer I t-id-yeǧǧan d Idris Amenzu YA½MURASEN: Ahat ! Acu di ddunit-a, Anagar uzzal ma neţkel
fell-as. Yeffeɣ asayes. Tefrent-ât tullas-nni. ASENBAR: (i
yiman-is) Akka i d azger ! Akka i d
afellaḥ ! Anef-as, ad d-ẓreɣ
meqqar Agellid c CcerQ …… Ikcem-ed Agellid n Ccerq Abu-Zakkaria. ASENBAR: A Sidi
Abu-Zakkaria Yaɣmurasen ixdaɛ-ik. Imsafa neâtâta d Rracid, Agellid n Lɣerb….. ABU-ZAKKARIA: Axeddaɛ ad
ixelles ASENBAR: Tlemsan teshel
a-ât-neṭtef Mi ât-neṭtef
anida yella lɛerc Ad d-yas ddaw-ak. ABU-ZAKKARIA: Ad rekkḍeɣ
Tlemsen Yerna alamma ɛeggneɣ-as. Ɣas ad bnun ɣef
uxessar neɣ ad d-asen a-ât-sellmen. ASENBAR: Yaɣmursaen, yessaɛẓeg
amezzuɣ. Yerra-s yakk
imnceggɛen-nneɣ Ur assen-iḥess. ABU-ZAKKARIA: Ur yelli d
agellid ur yelli d aqerru D adderwic ur nesɛi alggam ! ASENBAR: Lemḥella an lmeḥella-nneɣ Tezzi-yas-ed ssya
d ssya Yeffeɣ-ed si Tlemsan Ziɛma ad yennaɣ Iterrasen d takemmict Maca ineccaben ẓedmen Ssugten tiɣrit Armi yuɣal timendeffirt
yeffer ddaw leswar…… ABU-ZAKKARIA: Yefsex di Sseḥra Ur tkad temda i t-yeččan ! Tilmeẓyin-nni gezment asayes, s tuffra, xmat-xmat ! TILEMẓIT 1ut: Teɣli Tlemsan TILEMẓIT 2t: Iɛerruḍen
ugellid n Ccerq Ad d-rren degn-neɣ âtâtar. TILEMẓIT 1ut: La-gezzmen, la neqqen Irgazen tulawin arrac ! Yiwen ur uemniɛ ! ASENBAR: (i yiman-is) Agerruj-inu d win yulin ABU-ZAKKARIA: (urar
yiwen) Ad iyi-d-tnadin
argaz Ɣef ar-a ţekleɣ Tlemsan d Lmeɣreb-Alemmas i-mi wexxren yakk izemniyen nnejlan fell-aɣ. TILEMẓIT 1ut: Ar-d ssiwḍen ad
nɣen Yaɣmurasen Aɣilas ur-ǧin nekna !… TILEMẓIT 2t: Izem am win ula
d ifri-ines s lhiba-s Yiwen ur itezzi ɣur-es Izem ur neţserriḥ i umur-is. Tiɣratin n telmeẓyin tekcem-ed "Teɣri-n-Tulawin" TILEMẓIT 1ut: Ama rrezg-nnteɣ, a ultma ! Aâtâta-aya ad d-tas "Tiɣri-n-Tulawin"
! Yemma-s n Yeɣmurasen Tesswal tafenṭazit Ɣef ugellid
ternan mmi-s temmeɣ ɣer yimi n yifis ad t-tḥerrem deg wussan-is. "Tiɣri-n-Tulawin" i ugellid n Ccerq TI½RI-N-TULAWIN: Yuzen-iyi-d mmi
Yaɣmurasen Ad ak-iniɣ: Ata-n iɛeqqel-ik seg tarwa
n Ɛebd-Lmumen Winna yesdukklen
Tafrit-Ugafa d amezwaru Acu kan Kkes akk-inna lemḥella-k. ASENBAR: D yemma-s i
d-yuzen ! TI½RI-N-TULAWIN: Mmi, ur-ǧin i
k-yexdaɛ Yaɣmurasen mačči d axeddaɛ ! Ɣer imeddukkal-ik i
k-ed-tekka. Sikked axessar snekkren. Mɣen ɣef temdint Glan-ed s idammen. ABU-ZAKKARIA: Ad nsel i
yixfawen n lɛerc Dacu ar-a d-inin. Ad d-kecmen 2 yergazen, ixfawen n lɛerc n Lmeɣren-Alemmas Ixf Amezwaru: Yaɣmurasen, ulac nnig-es tissas Ulac win ur t-neâtâtaggad Di lɛerc n
At-Ɛebd-Elwad. Ixf wis-sin: Taɛekkemt n tgelda Anagar neţţa i s-izemren Rray ulac win ar-a yifen. Ixf Amezwaru: Tikli i d-yewwi am zik am tura taɛekkazt ger ifassen-is tazmert-is yiwet. TILEMẓIT 1ut: (i
yiman-is) Ulac nnig-es Yezga yuzzel ɣef wayla n
wegdud. TILEMẓIT 2t: (urar
yiwen, i yiman-is) Ɣas taswiɛt d tin imeṭtawen tacḍat-ines nedduri-ţ. Talilt n telmeẓyin d yexfawen: Ilaq ad d-yuɣal D neţţa i nessarem. TI½RI-N-TULAWIN: Nekk amzun d
yemma-k Ukac aɣilif ma
mmeslayeɣ-k Aqla-k tewreḍ tagest deg waɛeur-ik Asmi tẓedmed ɣef Yeɣmurasen I thuddeḍ iɣallen-ik terniḍ tamert-inek Yerna ur tfaqeḍ ! ABU-ZAKKARIA: A yemma ziɣ isem-m tuklaleḍ-t: Tiɣri-n-Tulamwin, D tiɣri n tulawin yerna d
tideât. TI½RI-N-TULAWIN: Usiɣ ɣur-ek
akken ad d-ters talwit. ABU-ZAKKARIA: Ini-yas i Gma
Yaɣmurasen Ata-n fkiɣ-as taɛekkazt Ata-n yezga d agellid Tlemsan yakk d Lmeɣreb-Alemmas Kra yellan din ddaw-as. ASENBAR: A Sidi ayen
yakk i k-nniɣ Tura ad
as-ed-alseɣ Yaɣmurasen meqqer uɛebbuḍ-is Limer am nekk
ur ât-yeqqim Di Lmeɣreb-Alemmas. ABU-ZAKKARIA: ( i
sin yexfawen-nni) Kečč a Ɛebbas,
Mmi-s n Mendil Ixf n Imeɣrawen Kečč daɣen a
Mmi-s n Mensur Ixf n Imhiqicen Ɣas lset ibidi azeggaɣ Ibidi igelliden Am kunwi am Yeɣmurasen. I Yiman-is: Win yebḍan
tagmaât yeṭtef-iţ Akka i ţt-yeǧǧa Rruman. ASENBAR: (i yiman-is) Uɣalen yakk d igelliden.
Mačči d kra ! Ur ten-yeţfakka ujenwi ! Askerkec yezga fell-i Agellid n Ccerq ssya d
afella Abu-Zakkaria nekk ǧǧiɣ-t... Ad dduɣ s Ssaɛid Agellid amaynut n Lɣerb. Agens (asayes) d ilem. Ata-n Usenbar yuɣal-ed, yedda-d yid-es Ssaɛid. ASENBAR: A Sid-i, ma
tesnesreḍ-aɣ seg-sen Ma terriḍ-aɣ-ed
tilelli-nneɣ Tlemsan dɣa ḥseb-iât inek Yerna ad yeddu uqerru
ugellid-is . SSA³ID: Yaɣmurasen ulac
abhim am neţţa Ata-n ar tura d
tameslayt ifellaḥen D tameslayt idurar d yejdi I yessawal. Ffɣen seg usayes. Ikcem-ed Yaɣmurasen YA½MURASEN: (i
yiman-is) Aql-i bateɣ amek armi
igelliden akken ma llan La ţmeslayen ɣef Lmeɣreb-Alemmas. Yak tamurt-a
ula d neâtâtat ɣur-es isem Isem-si Tamurt-Umaziɣ...
mačči akken nniḍen... Tamurt-Umaziɣ, Amaziɣ ... Wwḍent-ed telmeẓyin-nni. Yessusem.
Uɣalent ɣer tesga-nnsent, zdat teɛwint d tzemmurt. TILEMẓIT 1ut: Mmeslay, rnu mmeslay
ţţxil-ek ! YA½MURASEN: Ddumt di lehna,
a tullas A wi kent yeḥkan ... TILEMẓIT 2t: Aha', aha', nebɣa
ad ak-nsel Tcedha-k tmeẓzuɣt. YA½MURASEN: Aql-aɣ d
iwerdanen Yerna tamurt d ayla-nneɣ ! Yak tamurt-a s yisem-is Isem-is Tamurt-Umaziɣ Amezwaru i ât-izedɣen d
amaziɣ ... TILEMẓIT 1t: Amaziɣ ! Amaziɣ ! Akal n tlelli ! TILEMẓIT 2t: Amaziɣ ! Amaziɣ ! Akal ur-ǧin yekna Akka i s-ssawalen. TILEMẓIT 1t: Amaziɣ ! Amaziɣ ! Akal n ccbaḥa ! Akal n tlawin sut-tlelli Rrebg n nngeb ur-Þin iɣumm udem-nnsent TILEMẓIT 2t: Amaziɣ ! Amaziɣ ! Akal n lisaɛ Akal n tedmayin yennulen
igenwan ! Akal izuɣar n lḥelfa,
d iɛreqyab Akal ideflawen d tafugt, Azrar idurar-ik Semman-as Atlas, Argaz ilelli ur terẓa tɛakkemt Argaz ilelli Atlas ibubben ddunit ɣef
tuyat Akka am kečč a
Yeɣmurasen Bubbent akal amaziɣ Tezdeɣ tlelli ! YA½MURASEN: Amaziɣ ! Amaziɣ
! Anwa akka yecfan fell-ak ! Anwa akka
yeâtmeslayen ass-a Tameslayt n yemrawen ? Timdinin akken ma llant ɣlint
di tatut. Widak yerɣan ɣef
tlelli Aten-ad di Sseḥra neɣ deg
idurar Acu ar-a ḥewsen yemnekcam ? Imdanen d
tlelli di tmurt-a Ddren s wulac, ddren deg
wulac ! TILEMẓIT 1t: Deg ilem d weẓru Ilem icumm-aɣ Anza n yiḍelli d win uzekka Dinna d imuddiren ! TILEMẓIT 2t: Acḥal d
tamnukkda yuklalen zzux Anagar takka ma teggra-d
dayen Takka ɣef
iteddu umeksa Yeṭtfen tajewwaqt Zdat taɛwint D tzemmurt inna ! Ad d-yakcem umeksa. Yeddem axewwiq. YA½MURASEN: Amaziɣ ! Amaziɣ
! Ggten icengga Ggten yemnekcam. Isem-ik asmi slan yis-s
ccarwen Deg-mi i t-nfan Deg-mi nekk ṭtfeɣ
deg-s. teţkemmil |
|
</div>
<div
align="center">
Numéro 5 Mars 2001
Retour au Sommaire |
Tamazight et
21 me siècle C'est un fait indéniable que depuis le
milieu des années 40, la Langue
Amazigh a effectué un saut qualitatif considérable, malgré un environnement
socio-politique des plus hostiles. C'est en effet pendant ces années où la
conscience nationale était à son apogée que de jeunes berb rophones ont cassé
un tabou en réalisant le geste symbolique et combien humain de passer de
l'oral à l'écrit. Depuis l'amazigh a produit des oeuvres de
grande valeur dont certaines pourraient rivaliser avec ce qui existe de
meilleur de par le monde, et ce, dans tous les domaines de la connaissance.
Dans les domaines de le po sie savante et de la littérature moderne (fiction et scientifique), la
langue amaziþ a donné de tr s belles pages à l'humanité, donc à l'Alg rie,
mais l'Alg rie officielle aveuglée par un sous-développement intellectuel ne
l'a jamais su, ou feint de ne pas le savoir.
De même pour les domaines de la musique et de la peinture. Toutes ces oeuvres ont été réalisées dans la
discr tion pour ne pas dire dans la clandestinité la plus absolue, en
l'absence de l'Etat alg rien recroquevillé sur son jacobinisme et la
conscience imbécile de ses dirigeants. Pour citer tous nos hommes de culture, il
faudrait noircir beaucoup de pages, ce qui est matériellement impossible dans
ce modeste article. Aussi nous nous
contenterons de citer quelques noms, et c'est volontairement que nous les
prenons parmi ceux des pionniers qui ne sont plus de ce monde: Bélaïd At-Ali, Laïm che Ali, Slimane
Azzem, Zerrouk Allaoua, Farid Ali, Mouloud
Mammeri, Issiakhem, les Amrouche etc...chacun à sa façon, a contribué
a insérer la langue et la culture berbères
dans le 20ème Sicle. Jusqu'aux années 40 manquaient à la langue Amaziɣ
non pas un alphabet, puisqu'elle en avait 3 à sa disposition, non pas un
lexique puisque c'est une langue extrêmement riche dans sa diversité, non pas
une grammaire puisque la grammaire est homogène de Siwah à l'Atlas et de la
Méditerranée au Sénégal; jusqu'aux années 40 donc, il manquait à
Tamazight 2 qualités qu'elle a perdu à
travers ses plus de 2000 ans de persécutions, lui occasionnant une terrible
amputation: il s'agit de 2 qualités vitales qui font que sans elles une
langue n'est plus qu'un syst me
formel: 1°)_L'intercompréhension
2°)_le sentiment pour ses locuteurs
d'être une communauté linguistique Ce sont les difficultés de communication
entre les différentes régions de Berb rie qui ont contibué à amputer la
langue amaziþ de ces 2 qualités vitales. La "pax romana" syst
matiquement mise en place par nos envahisseurs successifs a été a l'origine
de cet éclatement du monde berb re: on ne se voit plus, on ne se parle plus,
et petit à petit au fil des siècles, on ne se comprend plus. Puis "loin
des yeux, loin du coeur", on ne se reconnait plus ! Ce sont les artistes berb rophones et une
rachitique chaine de radiodiffusion, maigre mais salvateur butin de guerre
arraché à la colonisation, qui ont contribué le plus à la restauration de
l'INTERCOMPREHENSION. Dans un autre niveau
Mouloud Mammeri et ses él ves
ont également contibué à la restauration de cette intercompréhension
chez les générations montantes, puisque en 1994, les néologismes (mots
nouveaux) issus du providentiel AMAWAL sont utilisés aussi bien aux Aurès
qu'en Kabylie, au Sahara qu'en pays chleuh ou rifain. De même sont communs
les "xénismes" qui ont fait irruption à partir des langues romanes
et de l'Arabe. Au-delà d'autres actions majeures (combat
pour les droits de l'homme, pour les libertés
démocratiques etc....), nul ne peut contester une production
culturelle de qualité au Mouvement Culturel berb re ces 20 derni res ann es
(revues, livres, colloques, films, logiciels etc...). Mais ce qui nous semble
être sa plus grande contribution au
renouveau de la langue, c'est le tour de force de lui avoir
restitué la 2 me qualité qui lui a été amputée dans sa longue route vers le
20 me si cle: CE SENTIMENT D'ETRE UNE COMMUNAUTE
LINGUISTIQUE de la part de ses
locuteurs, de re-découvrir enfin l'importance d'être une REALITE
SOCIOLOGIQUE: ce sont des imaziþen qui
parlent Tamazight. C'est un sentiment vital qui contribuera
énorm ment dans la lutte implacable qui attend Tamazight après ses victoires
politiques. Parce que pour Tamazight, le plus dur reste à faire: pour
convaincre, pour s'imposer face aux redoutables langues qui l'entourent, un
seul mot d'ordre doit s'imposer: produire, toujours produire et dans le
savoir du 21 me si cle. Sinon il n'y aura plus d'autre si cle pour la Berb rité. Pour
la re-standardisation de la langue, la seule voie est celle de la production,
et pour cela l'Etat doit remettre ses structures mentales à l'ordre du jour: 1°)_ en cessant de ruser lors de son hypoth
tique conférence nationale qui pourra s'av rer être un vrai pi ge. 2°)_ en répondant aux mots d'ordre du MCB:
institutionalisation de l'Amazigh et son enseignement du primaire à l'Université
3°)_ en mettant tous les moyens publics de
production et de diffusion culturels à la disposition du contribuable
amaziþophone. Et ainsi
pour une fois justice lui sera rendue !!!! M. OUFREHATE publié Le
Pays N° 145 du 5-11/10/94 |
Numéro
5 Mars 2001 Le Poème :
III._ ADLIS N WAƐLI (1) tukkist seg ungal « tagrest urɣu » n Ɛmer Mezdad,Ayamun 2000 Awi-d talwit awi-d tawant asggunfu[1][1] ad hennin
At-Ufella seddu-d seddu-d ifadden la-ssaramen timlilit a-ten-nessemlil d urawen kra ncedha neddem-it anef ad run widak yesnejlan taḍsa widak i ɣ-ed-yugmen lihana cerrgen-aɣ tasa ɛellfen teffẓen s tsusmi widak yemḥan ajerreḍ tejreḍ txabit nedda nuli d asawen ma ad aɣ-ed-walin at ddunit izerman deg uqelmun nɣil d iẓerman anagar ṭtmaɛ
n tudert d usirem a bab-igenwan i ɣ-yessidiren ar ass-a asirem tudert tagmaât ur
ten-nerwa ara a wi ddan yid-sen akka ar-d yali wass a wi ten-yufan an-nemwanas at-tidi tezga temmar ur-ǧin ggunin amnar di tegrest d agrireb cerreq neɣ ɣerreb ger izegzawen d iquranen tafsut d unebdu srewten ẓzan irden megren aḍu rwin, la-sen-yeâtsuḍu deg uqerru akal adrar tannumi yal asurif s tidi la-ɣ-ẓemmin deg wulawen ulac win ur tezdiɣ tisfi s uɣaref n weblaḍ winna ineÞren deg wesfaḥ neɣ azemzi yis-s
i teddzen akraren d imekrazen yal ssbaḥ ! neɣ amsikel d uberraḥ d wudmawen yakk yeǧǧa rrbeḥ tasusmi tbaḥ
lebɣi d abraḥ. Atmaten-nneɣ d
urawen yal uraw deg-s isyaxen allaɣ-nneɣ tezdeɣ-it tatut neswa taxatemt n
meâtâtu kra din neţţu-t adrar yuli d asawen yunag inig d amerɣan yeqqel d agujil yiwen wass adrar yuɣal d amessas ddan-ţ
fell-as yerreẓ deg wammas yan
yekkaten yekkat yan yeţwali deg-s
ad timɣur terbaɛt win igezzmen igezzem win ineccren ineccer adrar yuɣal d iftaten nbedd di tiɣilt nessaɣ
taftilt neqqim dinna neggemgem agemmaḍ-in yessusem anwa akka yebnan tillas win iteẓzun di tsuqas ata-n yeggumma ad yali wass. Ddan deg wezwu[2][2] neâtbibbi deg
yedmaren anwa akka i d-iberrun i layas urǧan iẓerman araǧu yeţnejbaden ziɣen yemsed rray yugar tafrut izellun ziɣen terɣa tmurt tugar allaɣ yeţfurun ziɣen qerreḥ
ifelfel yeqqden aqcic yeâtru wezger di leɛric ajenwi icerrgen tirest allarmi
d ajgu n waɛrur yeqlaleḥ ur yeǧǧa tardast tameţţant la-t-tezzuɣur. Neqqim di ţewḥid d
tideţ neggugem i tiɣilt anwa i s-yedɛan agemmun anwa i
t-yesnegren iẓekwan n taddart tbecc-iten taɣaṭ d warraw-is yerna-yasen wemdan
ibezḍan n fateryul i d-ibecc
yifis akal yuɣal d aɣerbal yeţţagmen aḍu yeţţawi-t-id d azeṭta akal yuɣal d ibidi tečča tkekkuct ulac amruj ur yezdiɣ kra acu ar-a d-teg tfaweât ma nɣumm yis-s armi nmeṭtel s tardast amuttuḍ icaben am yilis. Neǧǧa-d azebbuj nemmut d iɛiqar eẓzu lgelba ad ak-ed-tefk uraw a malah a zik-nni tawant d tili yezgan yid-neɣ ! iger i d-yefka irden timẓin tiliwa sagrent aman ! Amdan ameɣbun yurew-ed tilelli addud-is d ifezriren yesna ussan d wuḍan agguren d iseggasen teǧǧa-yas-ed ccama, ccama teɣza dayen kan d aḍref ur nreggel
ur ntekkes ccama tuɣal d asalas nnan ur tezgil yiwen tagelzimt win yeddan fell-as ar ass-a la-imecceḥ
deg idammen-ines awal-is win i s-yeslan ata-n yezga yeţnadi fell-as udem-is win i t-iwalan daɣen ur isebber fell-as d iswi ur yeswi d aman ur yewwiḍ win yennulen taglimt-is dayen ur ât-iteâtâtu ad as-tezgu deg tmuɣli yakk d unecfu win yesraḥen tidi-ines tuɣal-as d ccemma n Sidi-Ɛemmar teqqim dinna tenta-yas ger umeẓzuɣ d tinzar win yeswan imetman i s-ed-terqa yeswa aḥeckul n tayri tayri yessegririben tazzla daɣen ad tennejbad ad tennerni yerna ur tezgil yiwen anagar wid i ât-yeddan fell-as ad as-gen tasraft d tazeqqa ur nbubb ajgu alemmas yerna tura ggten akken yegget inijjel deg umadaɣ akken yegget di tnezruft yejdi awraɣ akken yegget deg yiger wecnaf
bu-tmecḍin la-fettin la-âtâtemɣin la-fessun la-fessin la-temɣen deg wegdud anwa ar-a sen-yerren algam mi akka temsusam ? Yella Aɛli-Abnennay
ibennu Mḥend-Uccen deg umadaɣ nerbeḥ nufa-t ne©©a nedduri tura Aɛli-Abnennay yennejla Mḥend-Uccen yuɣ
taddart igdel-iât fell-aɣ askaɛwew i ɣ-ed-yeâtâtagem i d awal-nneɣ asṭaɛtaɛ i la-d-yeâtsuḍu
i d tiremt-nneɣ bdan medden la-âtgen am neâtâta ifukk yiseɣ ulac
win ar-a yaggad ulac win ar-a t-id-iqarrɛen tugeât tura malen ɣur-es eddu d umeksa ad tekseḍ eddu d ṭtaleb ad teɣreḍ aql-aɣ la-neskaɛwiw akken nella ! aql-aɣ nerra-ât yakk i usuḍu
! nnefs i d-neâââtgurruɛ ulac anida ur yewwiḍ tamurt
yakk tuɣal d agudu lsan medden tikmamin akken ur d-âtâtaran ara llan wid yeddmen isegras akken ad ffẓen yiwen ur ten-id-yeâââtwali ufan-as ixef i tmeddurt
yeqqlen d tissirt la-tezzaḍ deg waktayen la-tberri deg-neɣ
armi i ɣ-terra tizitliwin ulac
dayen yuɣal-aɣ ddkir
s aɛrur ɛerqen-aɣ iberdan d ilem i
neţţagem ɣas allen ldint asurif i nedda ɣer deffir i ɣ-yeţţawi nemsegla ɣer wegrireb wid iɣellin ɣlin aten-ad
glalzen rennun yerna rnan taḍsa aruḥani i ten-izedɣen nutni d
amxalef wid yeâtcummun kksen ṭtmaɛ wid yeţɣunfun ţţun aɣunfu wid yessefruyen ţţtun asefru wid yesserwaten nutni sserwaten sserwaten uzzu s leḥfa ulac arkasen tifednan
meččent igerzan uɣalen
d igelman azaglu d nutni i t-ibubben mačči d izgaren kan yak amdan d ayug aten-ad la-cennun s tmeslayt-nnsen tinna n
yezgaren a ddunit a timɣerrit a tijegdit
n twaɣit ! Wid i s-ed-isellen
agemmaḍ ɣilen d asrugmet nutni d imeṭti i
ţrun ! Ru neɣ qim aclim alim imeṭti ad yeţţuddum imeṭti a-t-isew yifis ma yeffud yeţţtak fell-as aɛerbun a-t-isew akken
yeswa idammen n warrac-nneɣ mi akka ɣellin deg umadaɣ neɣ ɣef yimi n tewwura-nnsen d ileqqaqen d iferruÞen tudert mi sen-ât-sɣersen. Neggez ma yehwa-yak
kerrec adar-ik egzer udem-ik dayen teṭtef-ik tcerrkeât taylewt s-wayes i d-tluleḍ
teččur ifukk-ak waɛwin a-k-aggint temẓin a-k-id-tessusef tgella. |
Numéro 5 Mars 2001
Retour
au Sommaire Pour acheter les ouvrages suivants,
nous contacter à notre adresse de messagerie électronique: ayamun2@hotmail.com Adresses
Web:http://ayamun.ifrance.com
allen n tayri de Mohand Aït-Ighil, recueil de
nouvelles, 110 pages tagrest ur$u de Amer Mezdad, roman, 185 pages NOUVEAU : Mohand Ait-Ighil
vient de publier un livre, Atlanta. Il s’agit d’un recueil
de 06 récits d’après P.BELLEMARE et d’une pièce de TCHEKOV. Ces 3 ouvrages sont
disponibles en librairie. Grâce à ACAA, des exemplaires du roman « tagrest
ur$u» sont disponibles pour les
enseignants qui les remettront gratuitement à leurs él ves . Les
enseignants intéressés pourront nous contacter par E_mail. Il faut faire vite, le stock est
limité ! Egalement parus cette année et
disponibles en librairie ces 2 romans : Yugar
icerrig tafaweţ de Ḥmed Nekkar Tasga n ṭtlam de Saɛid Iɛemrac |