Ayamun

CyberRevue de littérature berbère

 

ⴰⵢⴰⵎⵓⵏ, ⵛⵢⴱⴻⵔ-ⵔⴰⵙⵖⵓⵏⵜ ⵜⵙⴻⴽⵍⴰ ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ

 

26 ème année

 

Numéro 144 JUILLET 2026

 

Email :  ayamun@hotmail.com

        

Retour à Bienvenue

 

 

Inasiwen (claviers) :  

 1_ Anasiw azegrar :

Clavier complet, deg-s ţ,Ţ, v, o, p ; deg-s taggaɣt (, ġ, k̇, )

2_ Anasiw_n_mass_Sliman_Amiri :

clavier complet, deg-s ţ,Ţ, v, o, p

 

 

   

Prénoms algériens authentiques (mis à jour et augmenté)

 

Sommaire :

 

1°) Texte en prose :   Lḥaǧ Amcic, sɣur Belɛid At Ali, Tazmamt n°5, asebter 191, 1946, Taẓrigt tiliktrunit n Aumer ULamara,  in  Le Matin d'Algérie, 16-12-1995

2°) Chronique_Tamkudt : Yuɣal uderwic d amussnaw gar wid yettamnen s tkerkas, sɣur Mouloud Sellam, 7͏ ͏a͏v͏r͏i͏l͏

3°) Etude  : Muḥend Abdelkrim El Khettabi, Nasser Zefzafi, deg yiwen ubrid n tlelli n Arif… ɣer Tamazɣa ! sɣur Aumer Ulamara ; in Le Matin d’Algérie, 05/09/2025

4°) Un article : Tira d abrid iweɛren ! Les écrivains sont-ils dangereux ? sɣur  Djamal Saadi, 2͏8͏ ͏n͏o͏v͏e͏m͏b͏r͏e͏ ͏2͏0͏2͏4͏

5°) Tidlisin nniḍen, en PDF :

 

Grammaire_berbere_Rifain_Tamazight_Chleuh_Kabyle.pdf

Textes_Berbères_des_Ait_Souab_Anti-Atlas_Maroc_Jean Podeur_1995.pdf

Isaffen_ugedrur_El_Mostafa.pdf

 

6°) Deux poèmes : Isefra, sin,  sɣur Ziri At Mɛemmer

 11°) Toutes  les rubriques :

 

  Retour en haut

 

 

 

 

 

Retour en haut

Numéro 144 JUILLET 2026

 

Le texte en prose :

Laǧ amcic

sɣur Belaïd At Ali

(Tazmamt N°5, asebter 191)

07/1946

Tarigt tiliktrunit n Aumer Lamara,  

in  Le Matin d'Algérie, 16-12-1995

 

 

 

Tura d lqern rbaâṭac, yak ? Eh, d tidet. Daɣ netta, welleh ar aɣ-isseḥḍer Rebbi i lecɣal ar dayen kan. Neḥder i… mkul laâǧeb lḥasun. Timacinin ittafgen deg igenni, tid ikeccmen deg waman, d isendyaq ittɣennin, d lexyuḍ ittawin lhedra si tmurt ɣer tayeḍ. Newweḍ nniɣ-awen, lḥasun, newweḍ ɣer wayen ur ttamnen ara lejdud-nneɣ lemmer d ara d-kkren ad walin, lemmer d ara d-ikker yiwen di lejdud-nni dɣa – lamaâna n widak-nni n zik, zik, widak-nni iḥeḍren i wasmi ineṭṭeq lmal, lehwayec akk heddrent am keč d nek – yaf-d lmal s lekmal yeggugmen neɣ yeskaâwiwen d askaâwew, ar tt-yefk d tarewla, ar tt-yuɣal s aẓekka-s, ar ad yini i lǧiran-is : « ziɣ ddunit simal tettuɣal ɣer deffir ! », neɣ d tuzzya i tetezzi ? Dacu kan, welleh a war nernu rbaâṭac n leqrun nniḍen, a war nettaweḍ ɣer wis meyya di leqrun – ur tt-nessin, ur tt-nelḥiq, ur tt-nwala – taswiɛt-nni ideg ara nsell… i sin yeɣyal ttemyehdaren !

Akken yas-qqaren Irumyen : « ur illi wayen d-innulfan ddaw yiṭij ».

Di lberr agi-nneɣ, waqila la k-qqaren tella di zman n zik yiwet tmurt iḥkem deg-s umcic. Ladɣa, sebḥan Llah, tamurt ideg ara yeḥkem umcic, ad tt-tafeḍ tettwaâmmer ala s iɣerdayen. Lḥasun, tamurt-agi ɣef ara d-neḥku dɣa d akken : selṭan d amcic, ma d lumma-s akk ala arraw n tɣerdayt.

Ass-nni, ihi, deg ussan n Rebbi, ikker umcic, iruḥ, iruḥ ad d-iḥuǧ. Iḍher-ak lḥal, ayen ibɣa yakk iwweḍ ɣur-s ; di syin akkin, ɣas iẓra iman-is yesfa di mkul tamsalt, walakin issen lfuruḍ : ittɣimi-yas-d kan ad islil iɣsan-is deg uxxam n Rebbi, d ttwab.

Izzi-d useggas – yak imir-nni ur illi ubabur wala d ṭumubil – ata yusa-d selṭan amcic, dac-dac, armi d-ikcem tamurt-is. Timeḥremt-nni tazegzawt n lḥeǧǧaǧ iqqen-itt-id i uqerruy-is – dɣa s tin, itbet iḥuǧ-d s tidet. – issiweḍ-d ɣer lmeḥkama-s.

Walakin, wissen amek armi selṭan iḍaâf-d mačči d kra. Wehmeɣ amek d-issaweḍ s axxam-is. Qqimen-d deg-s ala iɣsan. Irna yettwaâqel d acu i d sebba-s. Mačči d lehlak, mačči d aḥebber, mačči d iṭij, mačči d win, mačči d wa. I t-id-inɣan meskin d laẓ ! Selṭan immut-d si laẓ ! Wissen ma d at tmurt-nni ideg illa lḥiǧ iwumi tendeh… lmizirya, ur as-fkin ara ad yečč. Wissen i mi di tmura nniḍen ur imlal ara d lmumnin am iɣerdayen ara s-ifken meskin talqimt – dacu kan, mi d-iwweḍ s axxam-is, iaâdda yeqqim, lmumen… ur iḥedder ara.

Ulac uɣilif, awi-d mi d-issaweḍ ala rruḥ. Tamurt akk tesla-yis yusa-d, ɣas ur tefriḥ ara. Iɣerdayen s lekmal rran tibbura n ixxamen-nsen ɣef yiman-nsen...beddlen imensiwen (dɣa, la k-qqaren, ass-nni tiɣerdayin akk tɛant-as s lxir i selṭan, i mi meqqar, i wudem-is, ččant cwiṭ amellal, di lɛud n uḥetḥut-nni nsent n kul ass). Nniɣ-ak a sidi, lḥasun, uli yak-iniɣ ara…

Ma d amcic – steɣfir Llah ! – ma d selṭan, akken di mi t-id-yuɣal cwiṭ n laâqel, iṭṭef, inebbeh tuɣmas-is akken ilaq, issiwel-d i ccambiṭ, inna-yas :

- Berreḥ i tmurt akken tella : bɣiɣ laâmala s lekmal, s umeẓyan, s tmeẓyant, s umɣar, s temɣart, ad d-awḍen tura ɣur-i ad iyi-srebḥen lḥiǧ-iw. Ini-yasen aql-i cedhaɣ-ten aṭas, aṭas, bɣiɣ ad ten-ẓreɣ, ini-yasen lamaâna, lukan ad n-iqqim yiwen ur d-iruḥ ara… Lḥasun, ruḥ, ɣiwel, la ttraǧuɣ !

Taswiɛt, armi ata aṭembur la yekkat, cambiṭ la yettberriḥ akken t-iwessa selṭan. Sakin ddunit temherwel : win iteččen iǧǧa lmakla-s, win mecɣulen iǧǧa cɣel-is, win illan di ṣyada yuzzel-d ; lḥasun s umecṭuḥ s umeqqran, s umuḍin, s unaâybu, akken ma yella lwuṭṭen, igrareb-d neɣ yuli-d, iggugi-d ɣur selṭan.

- S laâqalu !… S laâqalu ! ...yiwen, yiwen ! Ur ken-iteffeɣ ara laâqel ! Ad taâddim irkel ur ttagadu !

Selṭan ibded sdat tebburt, sakin wa deffir wa, aɣerda neɣ taɣerdayt d-iwḍen ɣur-s ad issuden aqerruy-is, ad as-isserbeḥ : « Mebruk a selṭan ! D amerbuḥ lḥiǧ-ik ». Selṭan ad as-yerr : « ad k-isserbeḥ Rebbi », ad t-issekcem, ad iddu yid-s ɣer daxel n uxxam, ad d-yuɣal ɣer wayeḍ : « d nnuba-k ! ».

Walakin, ur ẓriɣ amek, kra n win ara yessekcem akken, ittaǧa-t din sdaxel, ittuɣal-d kan weḥd-s. Wissen ma yella kra n tebburt tis snat ideg teffɣen si lǧiha nniḍen neɣ… lḥasun kra win ikecmen ur d-yuɣal.

- Tagi, a bu-tbururin, d lmuɣriba ! Aql-i segmi kan bdan la keccmen watmaten-iw, ur walaɣ yiwen yuɣal-d. D asečči i la ten-iseččay selṭan daxel ? Mačči d win ara tt-ixedmen. La teffɣen si tebburt n berra aâẓẓug ? Ẓriɣ yiwet n tebburt kan i yellan. Ihi ? Tagi, nniɣ-ak a bu-tbururin a xuya, tagi d lmuɣriba.

Bu-tbururin-agi i la iheddren i yiman-is, weḥd-s, d yiwen uɣerda, diɣen, kra n umɣar akken, d aciban, caben ula d iɣallen-is, iqqim, iqqubbaâ ɣef teẓrut, dihin, dihin, mbaâid, agemmaḍ i wexxam n selṭan, la d-iskad kan, ittferriǧ. Netta ladɣa segmi yesla i uberraḥ n cambiṭ i t-yuɣ lḥal yaâna amkan-nni, la d-ittwali deg watmaten-is la d-ttazzalen.

Mačči d lemqadra ur ittqadar ara selṭan, ma ur iḥar ara am wiyiḍ, ḥaca way Llah ! Netta, am akken… « ileḥḥu i ddunit s laâqel ». Ad yelfu ittiki deg widak-nni s-iqqaren : « laâqel d aḥbib n Rebbi ».

Deg uxemmem-nni ines, inna-yas :

- Lḥasun, « lxir ur ittfut ara ». Ihi, ma d nek aql-i di lehna, ma… d ayen nniḍen illan ad t-nẓer.

Iqqim akken, la d-ittferriǧ.

Armi... tfuk akk tmurt. Tamurt ak taâdda ɣef selṭan, tamurt akk tesserbeḥ-as, tamurt s lekmal tekcem s axxam-is. Yiwen ur d-iqqim ara.

Ata yeffeɣ-d lḥaǧ amcic.

- Sebḥan Llah ! Neɣ aâni d allen-ik a bu-tbur… icuff waâlliḍ-is ! Nniɣ-ak a xuya, si lmuɣriba ar lmuɣriba !

Taswiɛt, amcic la yeskad akk akka d wakka, ma yella win mazal, armi s-iḍher bu-tbururin iqubel-it-id dihin ɣef teẓrut, issiwel-as :

- Anwa wihin ?

- Waaaa d nekkini anaâm anaâm a selṭan ! Wa d nek, d bu-tbururin !

- D keč a bu-tbururin ? A… ḥsiɣ ya ! D armi, dayem akka-gi, d lebda d keč i d aneggaru. I tura d acu i tettraǧuḍ ?

- Anaâm a selṭan ur tesaâiḍ i ttraǧuɣ, tura ad ruḥeɣ. Usiɣ-d kan ad ak-iniɣ mebruk lḥiǧ a sidi ; ad t-yeg Rebbi d amerbuḥ, d asaâdi, ad yeg Rebbi…

- Ih ! Ih ! Ih ! Saḥḥa ! Saḥḥa ! I tura ad d-truḥeḍ ad tessudneḍ aqerruy-iw… ad tkecmeḍ s axxam…

- Anaâm a selṭan, ma d aqerruy-ik, ur uklaleɣ ara ad t-sudneɣ, lemmer ad t-simseɣ. Teggra-d deg unekcum s axxam… ikeṭṭer lxir-ik a sidi amaâzuz… ur zmireɣ ara ad kecmeɣ.

- Amek ?... Ur tezmireḍ ara ad tkecmeḍ ?… Acuɣer ?

- Acuɣer ? Anaâm a selṭan... sidi lhaǧ amcic, ucbiḥ, ad ak-iniɣ kan tidet i Rebbi : mara sekdeɣ ɣer ccemla teqqneḍ i uqerruy-ik … d tidet, d lḥaǧ, swa swa. Mara sekdeɣ ɣer wallen-ik… mazal-itent kan d allen n umcic ! Daɣ netta… Beqqaâlaxir !…

Iṭṭef abrid-is iruḥ.

 

Belaïd At Ali

07/1946

Timerna / Notes :

Aḥetḥut : taglest (d tagella, d ayen d-ikksen seg uwren n temẓin)

Aṭembur : adendun, ṭbel (fr. tambour)

Lwuṭṭen : aɣlan, lwaṭan (fr. nation)

Ccemla : taâmamt n lḥiǧ

‘’Tɛant-as s lxir’’ : dɛant-as s lxir, rrant-as lxir...

 

Belaïd At Ali : Aẓidan d umerẓagu (Tazmamt n°6, asebter 221) - Le Matin d'Algérie

 

 

 

 

 

 

Retour en haut

  Numéro 144 JUILLET 2026       

Chronique –Tamkudt :  

 

"Yuɣal uderwic d amussnaw gar wid yettamnen s tkerkas"

sɣur Mouloud Sellam 

·7͏ ͏a͏v͏r͏i͏l͏ 

Les Traditions ne sont pas des Sciences Exactes : Respectez nos Diversités Régionales

      C’est ahurissant, certains ne font que répéter ce qu'on leur a mis dans le crâne, tout en prétendant détenir la seule vérité absolue. Or, les traditions ne sont pas des sciences exactes. Chaque région a ses propres expressions, et chaque individu porte l'héritage que ses ancêtres lui ont transmis. Il n'y a pas de "vrai" ou de "faux" universel en la matière.

      Voici ma réponse concernant le début de la période de l'Aeggan dans notre région, sans aucune intention de l'imposer aux autres. Je vais simplement expliquer pourquoi, chez nous, cela commence le 5 et non le 7 :

      L'Aheggan débute le 5 avril (calendrier grégorien), ce qui correspond au 25 mars (calendrier amazigh). Pourquoi ? Parce que selon les anciens de la région d'Illulen Usammer, l'Aeggan dure exactement 14 jours : 7 jours en mars et 7 jours en avril. Autrement dit, il entre le 25 mars et se termine le 7 avril (selon le calendrier amazigh), ce qui correspond, dans le calendrier grégorien, à la période allant du 5 avril au 18 avril.

      Maintenant, libre à vous, Si Lafid, de voir les choses autrement. Si c'est ainsi chez vous, grand bien vous fasse ; pour nous, c'est notre version qui est juste. Nous respectons votre avis : faites commencer votre Aeggan le 7 avril 2026 pour le finir le 20 avril, personne ne vous dira que vous avez tort.

      Deuxièmement, vous avez évoqué le rite d’Anar (la pluie) et le moment où il est pratiqué. Selon vous, s'il ne pleut pas durant l'Aeggan — période où "le sanglier frissonne" — il faudrait sortir pratiquer Anar, manifester dans les rues en criant : "Anar , Anar, ô Dieu, abreuve la terre jusqu'aux racines". C'est aberrant ! On ne va pas attendre que l'hiver soit terminé pour implorer Dieu de nous donner de la pluie. Un proverbe dit : "Quand l'Aeggan sort, marche nu" (signifiant que la chaleur arrive). À ce stade, la pluie n'est plus d'une grande utilité pour les cultures.

Nos ancêtres célébraient Anar au moment des labours. Si la pluie manquait au début de l'hiver, c'est là que les enfants sortaient pour chanter Anar . C'est à ce moment précis que la terre en a besoin, car c'est la période où les fellahs sèment les céréales.

      Vous racontez n'importe quoi en voulant imposer votre vision aux autres. Chaque région a ses coutumes. Les traditions ne sont ni des sciences exactes, ni de la philosophie ; elles sont le reflet de nos terroirs respectifs.

Mouloud Sellam.

 

 

                                                    

Retour en haut

Numéro 144 JUILLET 2026

 

L’étude :

Muḥend Abdelkrim El Khettabi, Nasser Zefzafi,

deg yiwen ubrid n tlelli n Arif… ɣer Tamazɣa !

sɣur Aumer ULamara

in Le Matin d’Algérie 05/09/2025

Llant tikkal deg amezruy yettuɣal-d zun d anza, akken imdanen ad ddun deg ubrid-nni n tlelli i ttun tallit, d azaylal neɣ uysen.

Tadyant n Muḥend Abdelkrim akked tin n Nasser Zefzafi zdint zun d yiwet, ɣas llan nnig 100 iseggasen gar-asent. I sin lulen deg Ajdir, idis n Elhoceima deg Arif, i sin zwaren di tnekra n Irifiyen.

Ajdir 03/09/2025 :

Immut Aḥmed Zefzafi, baba-s n Nasser Zefzafi.

Ur illi d aṭan i t-inɣan, ɣas yerna-d kan afella. D aɣilif akked unezgum n tmurt-is, tin i yessaram ad teddu deg ubrid n tlelli, n liser d talwit i tarwa n Arif, n tmurt n Merruk. Tamurt/tamazirt deg ad ikkes laẓ, ad tekkes tekriṭ n udabu n Lmexzen, ad idiren Irifiyen di tmurt-nsen, di Merruk-nsen.

Nasser d yiwen seg imeɣnasen i d-ikkren deg umussu-nni ameqqran n 2016, asmi yemmut deg Elhoceima Mohsine Fikri (1). D yiwen i yessawḍen ɣer Tnekra/Hirak i yessenhezzen tamurt n Arif acḥal d ussan, d agguren ; D yiwen i yettwaṭṭfen ɣer lḥebs, akked uget n imeɣnasen nniḍen. Wten-t netta s taẓirt/condamnation n 20 iseggasen n lḥebs.

Adabu n ugellid Muḥemmed VI iǧǧa-t yusa-d ɣer Ajdir akken ad iẓer udem n baba-s send ad ikcem akal. Maca, Nasser ittwaqqen, ur izmir ad d-yini awal i Irifiyen-nni yellan deg Ajdir.

D tasusmi n tekmamt yugaren yal awal !

Ajdir 08/10/1920 :

Immut lqaḍi Abdelkrim El Khettabi deg Ajdir (2). D Spanya i yas-ifkan win i t-iseččen mi yella deg udrar n Lqama, gan afrag iḍ d wass s ibeckiden akken iserdasen n Spanya ur d-keccmen akal n At Waryaɣen, akal n Arif ufella.

Di temḍelt-nni n Ajdir i d-iban Muḥend, memm-is n Abdelkrim, inna-d awalen issefken akken Irifiyen ad kkren ad gen afrag ameqqran sdat tezmert n Spanya, tin i d-ibegsen akken ad teḥkem tamurt n Arif di yal tardast, si tifrat n Algesiras (3).

Mi yemḍel Abdelkrim deg Ajdir, Muḥend n Abdelkrim isdukel-d tazmert tameqqrant, uɣen abrid n udrar n Lqama.

Din i yebda ṭṭrad ameqqran gar Irifiyen akked Spanya (« la guerre du Rif »), win i yeṭṭfen armi d 1926.

Irifiyen llan slulen-d Tagduda n Arif (La République du Rif) di 1921, akken ad smeɣren tamurt tilellit, ad suffɣen Spanya, ad rnun ad suffɣen Fransa i yellan teṭṭef amur ameqqran n Merruk si 1912 (protectorat). Igrawliyen n Arif knan sdat tezmert tameqqrant n Spanya akked Fransa n nnig 2 imelyan n iserdasen.

Muḥend Abdelkrim infa-t udabu n Fransa ɣer tegzirt n La Réunion, armi d 1947, syin iffeɣ-d s tuffra, ikcem tamurt n Maser. Din, Muḥend Abdelkrim islul-d « Comité pour la libération du Maghreb » (Agraw i teslelli n Tefrikt n Ugafa). Immut din deg wass n 6 furar 1963, di Lqahira.

Sin yemdanen, yiwen ubrid :

Tanekra tameqqrant n Irifiyen di 1920, tella-d akken ad suffɣen Spanya, taggara terna-d Fransa tekcem-d annar, teɣli tagduda n Arif di 1926 s ufus n Maréchal Pétain.

Irifiyen kkren akken ad kksen tamharsa ɣef tmurt n Arif, zun d asurif amezwaru, akken ad kksen tamharsa ɣef tmurt n Merruk. Si 1947, Muḥend Abdelkrim issahrew tamuɣli akken ad tekker tmurt n Tefrikt n Ugafa, tezdi d yiwet, ad tekkes tamharsa n Fransa akked Spanya. Ur kkiren irifiyen akken ad d-fergen tiḥdert n wakal n Arif-nsen, ad qqimen deg-s zun d tagrurt !

Tanekra n Irifiyen di 2016, tlul-d akken ad kksen fell-asen tafekkalt n udabu n Lmexzen n tgelda n Iyaâlawiyen i yeččan tamurt. Tamurt n Arif d adrar, tenṭer am akken nṭerrent akk temnaḍin n Merruk, ttwakksen-asent izerfan-nsent, idles-sent, tutlayt-nsent ; iqqim-asen-d i Yirifiyen yinig ɣer Urupa, akked trewla n ḥerraga deg iɣerruba deg waman.

D ayen i d-isnekren Irifiyen iḍelli, d ayen ara ten-id-isnekren azekka/tiwecca, ma ur tbeddel tsertit n tmurt.

Imeɣnasen n Tnekra/hirak n 2016 ur kkiren akken kan ad d-fergen tiḥdert n wakal n Arif, s wannay n Arif, ad ččen iẓra n udrar n Anwal.

Tamuɣli-nsen ass-a, am tin n imezwura-nsen, am tin n Muḥend Abdelkrim, akken ad sbedden adabu aɣerfan di tmurt n Merruk, d tamurt n izerfan akked talwit. Arif illa-yasen kan d asurif amezwaru deg ubrid n tlelli n tmurt… akken ad tessihrew ugar, ad tebnu tamurt tameqqrant n usirem : Tamazɣa.

Aumer U Lamara

Timerna / Notes :

1. 28/10/2016, Mohsine Fikri illa di temdint n Elhoceima deg Arif, iznuzu iselman deg ubrid. Mi d-usan yimsulta, kksen-as ikajuten-is, ḍeggren-ten iselman-nni ɣer ukamyu n iḍumman, netta yeffeɣ-it laâqel, ineggez ad ten-id-ijber, tenɣa-t din tmacin-nni itessden iḍumman. Imḍel di tiɣremt n Imzuren, idis n Ajdir.

Syin tekker di tmurt n Arif, d ayen iwumi semman Hirak/tanekra. D timrawin n yemdanen i teṭṭef temsulta, ar ass-a di leḥbas i llan. Gar-asen illa Nasser Zefzafi, wten-t s 20 iseggasen di 2017.

2. Seg ufrag n Lqama ar tagduda n Arif :

”… Imnayen n At Waryaɣen akked d wid n teqbilin nniḍen gan afrag deg yiɣil n Lqama.

Afus n Spanya ɣezzif, ssnen-as i tyita n udebbuz, ssnen i tyita s tḥila. Tadukli nni n At Arif, slan yis, ur teffiɣ fell-asen. Aggur si mi llan din yergazen-nni, d taâssast s ubeckiḍ iḍ d wass, yiwet tmeddit lqaḍi Abdelkrim iṭṭef adis/taâbbuṭ-is, yuḍen aṭan ameqqran.

Si mi t-sawḍen ɣer uxxam-is deg Ajdir, isred deg usu. Irna deg uxxam-is azal n 40 wussan, ur izmir ad ikker, ur ijji, aṭan irennu simal. Taggara yemmut deg wass n 7 ɣect 1920. Yemḍel di tmeqbert n Sidi Muḥ U Aâli, deg Ajdir.

Muḥend ur as-iga ccek. Baba-s d Spanya i t-inɣan s usečči. Nɣan-t Iṣepenyulen s ufus n yiwen n wat tmurt-is.

Di temḍelt n lqaḍi, tamurt n Arif tenneɣl-d ɣer tmeqbert n Sidi Muḥ U Aâli. D ayen i yessarem lqaḍi Abdelkrim si zik n zik i d-iwḍen deg wass-nni n temḍelt -is netta : teddukel tmurt n Arif. Tamuɣli-nni ur as-tensir i Muḥend. Ɣas baba-s immut, abrid yuɣ baba-s nni yedder.

Mi yeẓra Muḥend zdat-s imaâzzan-nni, yal yiwen ansi d-yusa, si yal tawsimt/taqbilt, Muḥend ira ad sen-yini awalen-nni i yesla acḥal n tikkal deg umeẓẓuɣ-is netta. Awalen-nni n baba-s issen-iten si mi yella d ameẓyan, issekcem-iten deg wallaɣ-is, uɣalen d tafat-nni swayes iteddu. Awalen-nni snin, gezmen, ḍersen zun d azeṭṭa n wustu d taduṭ. Lemmer d-ffiɣen seg yimi n Muḥend, yili yal yiwen di tmeqbert-nni ad sen-isel…”

Tukkist seg udlis : “Muḥend Abdelkrim – Di dewla n Ripublik”, ed. L’Harmattan, Paris 2012.

Muḥend inna-d awalen-nni, s yimi-s netta, akken yufa, ibedd deg umkan n baba-s, At Arif gan-as isem amaynut : ilmend n “Muḥend n Abdelkrim”, idwel d “Muḥend Abdelkrim” !

Muḥend Abdelkrim izwar i tegrawla n Arif, tin i yeddan armi d aseggas n 1926, mi yas-teddukel Spanya akked Fransa, yal yiwet si tama, maca asirem-nni idda, iffeɣ, imla abrid n teslelli ɣer timmunent i tmura n umadal.

3. La conférence d'Algésiras, donnant lieu aux accords d'Algésiras, est une conférence internationale relative à l'Empire chérifien (Maroc), dans la ville d'Algésiras en Espagne, du 16 janvier au 7 Avril 1906, sous l'égide des États-Unis…

La conférence a pour seul but de décider ce qui devait être fait en ce qui concerne le Maroc, l'un des rares pays africains qui n'a pas été colonisé par une puissance européenne. En sous-main, le Rif est attribué à l’Espagne, le reste du Maroc pour la France, qui s’y est établie en 1912, sous le régime du protectorat.

L’Espagne avait ausssitôt envoyé des troupes pour occuper “sa part du Maroc’’… et la résistance armée rifaine s’est délenchée.

 

 

.

 

 

Retour en haut

Numéro 144 JUILLET 2026

 

 L’article :

 

Tira" d abrid iweɛren !

Les écrivains sont-ils dangereux ?

sɣur  Djamal Saadi

2͏8͏ ͏n͏o͏v͏e͏m͏b͏r͏e͏ ͏2͏0͏2͏4͏

 

D awal i tent-iferrun d awal i tent-iellun, kra yellan ibeddu s wawal; tayri tbeddu s wawal amennuɣ ibeddu s wawal. Di Teqbaylit n zik win yefkan awal ur yeţuɣal ara deg-s muli d lɛib (d lɛar), zik di tmurt n Leqbayel (di tmurt Imaziɣen meṛṛa) ţmeţţaten yergazen ɣef awal (seg-i ulac ddula ara yefrun gar medden, imdanen yal wa yessas-d leq-is s ufus-is).

Nenna-d ihi akken yezmer wawal ad ineɣ i izmer ad d-iyu; awal ma yeffeɣ, d tarṣaṣt, ur d-yeţuɣal ara...

Aas n wid yeţarun, ţmeslayen, qqaren-d awal-nsen; tekkin deg umjadal n tmezdayt (questions sociales et sociétales). Amedyaz neɣ amaru si zik n zik yesɛa azal, ahat degmi yessen ad yerfed awal, yessen ad d-yini, ţkukrun-t medden smuzguten-as; diɣneţţa awal-is akken i izmer ad yili d ddwa ellu i izmer ad yesbbuɛben i taluft ad yernu...

Imura mgaraden, llan wid yezeggwiren i "llqum", ɣas teɛweṣ tegwniţ heddren-d, ţwellihen, qqaren-d hemma; llan kra ur d-heddren ara alma tefra, mi tefra ad mun tesebabt, llan wiyi rennun i tmes liṣṣans ...

Amaru ɣas tira-s lhan-t yezmer awal-is ad d-yelfu dirit. Akken yenna K. Yasin "Ur d-yeww'ara ad nwali amaru d win akken yeṭṭffen tajeǧǧigt deg uqemmuc-is, llan imura d iseṭṭafen".

Deg umezruy n tsekla n sin leqrun-agi ineggura, yezmer ad d-nawi akka kra imedyaten n imura yal ṣṣenf, seg wid i tent-yefran neɣ seg wid i tent-yelan:

Harriet Beecher Stowe d yiwet n tmarut tamarikant, tura yiwen wungal isenquqel tagwniţ n yimiren (1852), qqaren-as "Uncle Tom's Cabin" (Taberrakt n Zizi Tom), tameṭṭut-a tennuɣ mgal azaglu yeṭṭfen iberkanen, tennuɣ s wawal, tessuter tilelli i waklan iberkanen; ungal-is yeldi allen i waas n imellalen ɣef twaɣit deg i zren iberkanen, yessakwiten-id, kren nnuɣen d luluf ɣef taluft-a n taklanit (slavery/esclavage).

Evgueni Zamiatine d amaru arusi, inue mgal adabu n Tzar, yewwet, yuzzel, yura. Tazwara yedda d tegrawla n Bulcivik (tabulcivikt), yumen s "kumunism/tamesduklit" , yuɣal asmi iwala teţunekkes-asen tlelli i umedyaz d umaru, iwexxer 'f ibulciviken, yura yiwen wungal di 1921 mu isemma "Nukkni", anda i d-yewwi ɣef yiwen umaal yerigglin am tmacint, mmi-s n tmeṭṭut mačči ad d-isnuffes (Fell-as i refden Aldous Huxley akk d George Orwell, ' Brave New World', '1984'). Nudder-d Zamiatine akken i nezmer ad d-nadder d imeyyaten n imura d yemdyazen irusiyen yera udabu abulcivik (Mandelstam, Pasternak, Ivanovna Tsvetaïeva...). Taggara, Zamiatine yenfa, yemmut di lɣurba (inig).

Ferdinand Céline, d afransis, ungal-is amezwaru "Voyage au bout de la nuit" (1932) d "chef-d'œuvre", ur yeǧǧi di tira iceben ur yeǧǧi deg usaka (sujet) imeɛnen, d asenqed ameqran n tmeddurt (n yimiren) s lekmal-is. Yedda lweqt Céline ibeddel tamuɣli, yuɣal wawal-is d awal yernan ar win n isertanen n ddɣel, iɛemmed ad emten yemdanen (ɣas ur yelli i xedmen). Llan-t tegwnatin anda amaru yeţwaasab ɣef ayen ara d-yini (ladɣa ma yesɛa tilelli n wawal). Céline yenna-d ayen i d-yenna, ur t-terra tmara, dɣa ddnub i yir-is...

Wiyyi si tallit-a dɣa d Robert Brasillach akk d Drieu La Rochelle, Drieu tira-s gerzen-t ula d neţţa, maɛna i sin wwin abrid isertanen n llebɣe. Sawalen i lmut (ama ɛinani, R Brasillach, ama s uţekki di tidyulujit n "fascisme", Drieu La Rochelle). Asmi tenneqlab tsertit, tegla yissen ...

Mulud Ferɛun, wagi n tmurt-nneɣ, yumen s tira, yumen s tmusni; tamusni yeţarran amdan ibedd, yezmer ad iferz abrid yelhan. Yumen s tɣerma (la civilisation) fransis. Almi d asmi i tekker lgirra, din iwala d acu i iwala. Igguma ad iknu la i wi la i wid, tamhersa yugi-ţ, FLN ur yeddi d webrid-is. Amaru di teswiɛin am ti, yehen rru-is, ad immet ur yeţwexxir ara i webrid n tideţ. Mulud Ferɛun bu-tideţ nɣan-t isertanen at tkerkas.

Ghassan Kanafani, d amaru si Filasin, yesdukkel tasekla d umennuɣ n tsertit. Ahat tikkwal tella tmara ara yerren amaru d asertan, amdan m'ara s-teţwikkes tmurt-is, akken yufa ad iwwet. Ghassan yewwet s tira, yewwet s tsertit, yumen d abrid yesuffuɣen. Yedda deg-s almi i ifka idammen-is.

Yella umaru yellan di liseɛ, yezmer ad iher, yini-d tideţ neɣ yeskerkes, ɣer ɣur-s ay tella, neţţa d wul-is ara masaben... maɛna diɣ yella uzekka yeţasaben.

Amaru ur nelli di liseɛ, ma ɣur-s tissas, yenna-d tideţ, yelfu-d d tafat i medden akken ma llan. Ad iqqim di ccfaya n yemdanen, ur yeţmeţţat ara.

 

Djamal Saadi

 Nunamber 2024

Retour en haut

Numéro 144 JUILLET 2026

           

Tidlisin nnien :

Grammaire_berbere_Rifain_Tamazight_Chleuh_Kabyle.pdf   

Textes_Berbères_des_Ait_Souab_Anti-Atlas_Maroc_Jean Podeur_1995.pdf

Isaffen_ugedrur_El_Mostafa.pdf

 

Dictionnaire_français_kabyle_Huygue_1902-1903.pdf

Dictionnaire_français_kabyle_JB_Creusat_Jordan_Alger_1873.pdf

Dictionnaire_kabyle_français_Huygues_1901.pdf

Une_lecture_dramaturgique_de_Belaid-At-Ali_Ourdia BOURAI.pdf

DICTIONNAIRE-ABREGE-TOUAREG_FRANCAIS_De_Foucauld.pdf

GLOSSAIRE_FRANCAIS_BERBERE_Maroc central.pdf

Les_Kebailes_ Du_Djerdjera_1859_Charles Devaux.pdf

Paroles_de_Touaregs_Vautier_Maguy_1930_1997.pdf

Essai_de_grammaire_berbere_Hanoteau

Introduction_a_la_litterature_berbere_HADDADOU

Textes Berbères des Ait Souab (Anti-Atlas, Maroc)_Jean Podeur_1995.pdf

Tizi_wwuccen_methode_de_langue_berbere_kabyle.pdf

Dictionnaire-français-touareg-E.masqueray-1893.pdf

Menyif_akka wala_seddaw_uZekka_Mohia_Abdellah.pdf

Numérisation du lexique arabo-berbère d’Ibn Tunart - K. Naït Zerad _ S. Lounissi _ S. Djemai.pdf

Essai_sur_la_litterature_des_Berberes_Henri_Basset_1920.pdf

Etudes_sur_les_dialectes_berberes_René_Basset_1894.pdf

Nasserdine_Ait_Ouali_Le_Roman_Kabyle_vol_I_Voix_et_voies_francophones.pdf

Numerisation_du_lexique_arabo_berbere_d_Ibn_Tunart _K.Nait Zerad_S.Lounissi_S.Djemai.pdf

Amazigh_Voice_Vol-25-Issue-1_Summer-2023.pdf

Grammaire-Dialogues-et-Dictionnaire-Touaregs-Tome-1-Motylinski.pdf

LA_BERBERIE_ORIENTALE_SOUS_LES ZIRIDES.pdf

2 numéros de la revue Aguedal contenant la conférence de Mouloud Mammeri sur la Société Berbère :

1) AGUEDAL_3eme_annee-n°1.pdf

2) AGUEDAL_4eme_annee_n°6.pdf

Dictionnaire_de_proverbes_RAM_Edition_Zyriab.pdf

LEXIQUE_ANIMAL_Mohamed_Oussous.pdf

Mehenna Mahfoufi, CHANTS ET POÈMES DE LA KABYLIE DANS LA LUTTE DE LIBÉRATION, pages 1-86

DICTIONNAIRE_FRANÇAIS_TOUAREG_EMILE_MASQUERAY_1893.pdf

Tameddurt_n_Galilei_Bertold_Brecht.pdf, asuɣel sɣur Σ.Mezdad

TEXTES_BERBERES_DANS_LE_PARLER_DES-AIT-SEGROUCHEN_Charles_PELLAT_1955.PDF

LA_VIE_BERBERE_ PAR_ LES_TEXTES_ARSENE_ROUX_1955.PDF

Les grands symboles meditérranéens dans la poterie algérienne_JB_Moreau

SIN-NNI.PDF, par Muḥend-Uyeḥya

Culture_savante_culture_vecue_MAMMERI_Tala

Dictionnaire_Français_Kabyle_Père Huygue_1902_1903.PDF

MUHYA_Sinistri.pdf

BOULIFA_TEXTE_KABYLE_MAJ.pdf

JOURNEE_D_ETUDE_DE_LINGUISTIQUE_BERBERE_LA_SORBONNE_1989.pdf

Akken qqaren medden sɣur Mohia GEB, 1978

Berber Art_Jeanne_d'Ucel_Norman_University_Oklahoma_1942

Dictionnaire_de_proverbes_Remḍan_At_Menṣur_3eme_Edition.pdf

Ageldun-amecṭuḥ_St-Exupery_Tasaɣelt_sɣur Habib-Llah-Mansouri

Aglam-deg-wungal-n-Amer-Mezdad-Ass-nni, sɣur Ferhane Badiaa

TUDERT-IW_Abdellah_Hamane.pdf

RECUEIL_DE_PRENOMS_AMAZIGHS_Md_Akli_HADDADOU.pdf

ITIJ_BU_TCERKETT_Taher_Djaout_tasuqilt_Samir_Tighzert.pdf

La_Babel_du_Ponant_2eme_partie_Ali_Farid_Belkadi.pdf

Aglam_deg_wungal_n_Amer_Mezdad_Ass-nni_FERHANE_BADIAA.pdf

DESCRIPTION_ET_HISTOIRE_DU_MAROC_Leon_GODARD_1860.pdf

APERCU_SUR_TRENTE_TROIS_SIECLES_DE_L'HISTOIRE_DES_IMAZIGHEN.PDF

MUHYA_SI_PERTUF_traitement_de_texte.pdf

Revue Izen Amaziɣ, 3 numéros :

Izen-amazigh3.PDF

Izen-amazigh5.PDF

Izen-amazigh6.PDF

Textes berbères de l'Aurès_ Parler des Ait Frah

Romans et ambiances dans la maison kabyle traditionnelle.pdf

La_Kabylie_Recherches_et_Observations_1833.pdf

Jules_Maistre_Moeurs_et_Coutumes_Kabyles_1905.pdf

Tighermin_yemmeccen_Sari_Med.pdf

MOULIERAS_Auguste_Une_tribu_Zenete_anti-musulmane_au_Maroc_Les_Zkara.pdf

Si_Pertuf_Muhend_Uyehya.pdf

LA_LANGUE_BERBERE_EN_AL_ANDALUS_Md_Tilmatine.pdf

Inédite, une pièce de théâtre de Idir Amer :

Idir_Amer_Ay_Afrux_iferelles.pdf

Inédite, Dom Juan de Molière, en langue kabyle :

DOM_JUAN_LE FESTIN_DE_PIERRE_MOLIERE_SI YEHYA_TASEGLULT-S-UDΓAΓ.PDF

 Dictionnaire_Francais_Berbere_Antoine_JORDAN.PDF

Les_Cabiles_et_Boudgie_F.PHARAON_Philippe_libraire_Alger_1835.PDF

Tidmi tamirant, n°2, 1990

Habib-Allah_Mansouri_Inventaire_des_neologismes_amazighs.pdf

Ddem_tabalizt-ik_a_Mu_Kateb_Yacine, version bilingue

Ad lemmdeɣ tamaziɣt  n Hamek : http://www.ayamun.com/adlis-usegmek.pdf

Belkacem Bensedira_Cours de langue kabyle_Adolphe Jourdan_1887

JM_DALLET_LE_VERBE_KABYLE_FDB_1953.pdf

AMAWAL_TUSNAKT_H.SADI_1990.pdf

CHANTS_BERBERES_DE _KABYLIE_Jean_AMROUCHE_CHARLOT_Ed.1947.pdf

OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome1_FDB_1971.pdf

OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome2_FDB_1971.PDF

  

Plus de livres dans notre rubrique  Téléchargement :

http://www.ayamun.com/telechargement.htm

 

 

                                                                                                                                             

Retour en haut

Numéro 144 JUILLET 2026

 

Les poèmes : 

 

                                                Isefra, sin  sɣur Ziri At Mɛemmer

 

Lehdur γef wawal

 

Wwin-d γef isefra awal

Ugten imeslayen γef lehdur

Kker tura a lqut γer nnwal

Bu tawant yeqqel meεdur

Slalen-d ccwal i ccwal

Weznen uzzal s wuffal

Sdduklen tazart d wemdur

La ttwaliγ kra sellaw

Luγent tliwa-w

Awal yuγal d ameγdur

 

Γilen fessuset tγawsa

Kker kan zger asefru

Γur-sen imeṭṭi am taḍṣa

Γas acmumeḥ-nneγ yettru

Mgaraden umeğğed d tawsa

Yak times ur tensa

D ajajiḥ i d-yessusuf wemru

Ajeğğig n wurγu yefsa

Ma nsuḍ-it ass-a

Nuli deg uγerrabu uγurru

Nugi ad nemmel si txidas

Tura nerra-tent d usu

Anwa i zeglent tsuqas

D ssem yakk i d-nettusu

Amek ara agadeγ aweqqas

Neγ izem aγilas

Ladγa ma ur sεin aseḍṣu

Γas aqerru-w d aferḍas

Mi ara s-yali ureqqas

Seg igenni ur d-yettrusu

 

Yal Tamuγli deg-i tzellem

Imawlan-nsent ur ten-mlaleγ

Γlint-ak tuγmas ay izem

Triḍ ad k-ttagadeγ

S wulac ilem i teččurem

I waḍu tsellem

Targit-is deg-wen teffeγ

D aẓawan-is i tḥemmlem

Yettsuḍu mi tceṭṭḥem:

"Aqendur a wen-t-cuffeγ".

 

Yya-d a gma ur qebber ul-ik

Eğğ-aγ γer zdat ad nmuqel

Win k-iḥemmlen γas yessen-ik

D netta i d ameddakel

D tayri n tegmat i γ-icedhan

I d iyi-yesselhan

Seg wul-iw werğin terwel

Bru i tismin i k-yessedhan

Anwa i k-iwehhan

S abrid ideg i k-yesderγel

 

Abanğu n yefrax

 

Aẓru d-yengin ur teẓmiγ

Iẓri-s yettru-yi-d akal

Akal-nni ayen deg-s i ẓẓiγ

Megreγ-t-id d yir lettkal

Tibḥirt mi tsuγ ur s-sliγ

Si leεyaḍ imeddukal

Mačči d asirem i yenγiγ

Ur megdul a d-nemdekwal

 

Ayagi d-yemγin ass-a

Megreγ-t-id ṛwiγ leγlaḍ

Γas am ujeğğig yefsa

Musaγ-t ufiγ-t d asemmaḍ

Aẓru i wumi gezmeγ tasa

S uqerruy-iw ar yettγaḍ

Times-nni yuγen tensa

D m ujajiḥ ur nessegmaḍ

 

A lkanun yeεya usuḍu

Temmel deg imeṭṭi tiṭṭ tamcumt

Times ur teddir s waḍu

Ur tufi ara tečč temmut

Ad kkreγ ad aγeγ luḍu

Skud akud ur ifut

D tayri iγer ad iyi-d-yehdu

Tamesgida-s d tafsut

 

Asmi jehleγ ddiγ d uγurru

War axemmem i nettafeg

Qqleγ s iger-nni n wurγu

Zdeffir tebḥirt yejjuğğeg

Ddmen-d yefrax abanğu

Ul-iw ur sen-yesεuẓẓeg

Ufiγ-tt-in deg-i tettrağu,

Targit, ur teffiγ mezleg

 

Ziri At Mɛemmer

 

Retour en haut

Numéro 144 JUILLET 2026       

 

LES RUBRIQUES :

 

ACCUEIL         INDEX  GENERAL     NUMEROS PARUS

 

LIBRAIRIE      TELECHARGEMENT  SITES FAVORIS

 

             

Retour en haut

Adresse de messagerie électronique :  ayamun@Hotmail.com

Adresse Web : http://www.ayamun.com/

 

Retour en haut

 

tanemmirt, i kra iuren « ayamun, cyber-tasγunt n tsekla tamaziɣt » akked wid i d-yefkan afus.

ⵜⴰⵏⴻⵎⵎⵉⵔⵜ, ⵉ ⴽⵔⴰ ⵉⵥⵓⵔⴻⵏ “ⴰⵢⴰⵎⵓⵏ, ⵛⵢⴱⴻⵔ-ⵔⴰⵙⵖⵓⵏⵜ ⵏ ⵜⵙⴻⴽⵍⴰ ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ” ⴰⴽⴽⴻⴷ ⵡⵉⴷ ⵉ  ⴷ-ⵢⴻⴼⴽⴰ, ⴰⴼⵓⵙ.

 

Retour à Bienvenue

@Copyright  ayamun 2000


Dernière révision :
  28/05/2026               jeudi 28 mai 2026