26 ème année
|
Inasiwen
(claviers) :
1_ Anasiw azegrar : Clavier complet, deg-s ţ,Ţ, v, o, p ; deg-s taggaɣt
(ḋ, ġ, k̇, ṫ)
2_
Anasiw_n_mass_Sliman_Amiri : clavier complet, deg-s ţ,Ţ, v, o, p
|
|
|
|
|
Prénoms algériens authentiques (mis à jour et augmenté)
1°) Texte en prose : Lḥaǧ Amcic, sɣur
Belɛid At Ali, Tazmamt
n°5, asebter 191, 1946, Taẓrigt tiliktrunit n Aumer ULamara, in Le
Matin d'Algérie, 16-12-1995
2°) Chronique_Tamkudt : Yuɣal uderwic d amussnaw gar wid yettamnen s tkerkas, sɣur Mouloud Sellam, 7͏ ͏a͏v͏r͏i͏l͏
3°) Etude : Muḥend Abdelkrim El Khettabi, Nasser Zefzafi, deg yiwen ubrid n tlelli n
Arif… ɣer Tamazɣa ! sɣur Aumer Ulamara ; in Le Matin d’Algérie, 05/09/2025
4°) Un article : Tira d abrid iweɛren ! Les écrivains sont-ils dangereux ? sɣur Djamal Saadi, 2͏8͏
͏n͏o͏v͏e͏m͏b͏r͏e͏ ͏2͏0͏2͏4͏
Grammaire_berbere_Rifain_Tamazight_Chleuh_Kabyle.pdf
Textes_Berbères_des_Ait_Souab_Anti-Atlas_Maroc_Jean
Podeur_1995.pdf
Isaffen_ugedrur_El_Mostafa.pdf
6°) Deux poèmes : Isefra,
sin, sɣur Ziri At Mɛemmer
11°) Toutes les rubriques :
Lḥaǧ amcic
sɣur Belaïd At Ali
(Tazmamt N°5, asebter 191)
07/1946
Taẓrigt tiliktrunit n Aumer Lamara,
in Le Matin
d'Algérie, 16-12-1995
Tura d lqern rbaâṭac, yak ? Eh, d tidet. Daɣ netta,
welleh ar aɣ-isseḥḍer Rebbi i lecɣal ar dayen kan. Neḥder i… mkul laâǧeb lḥasun.
Timacinin ittafgen deg igenni, tid ikeccmen deg waman, d isendyaq ittɣennin, d
lexyuḍ ittawin lhedra si tmurt ɣer tayeḍ. Newweḍ nniɣ-awen, lḥasun, newweḍ ɣer
wayen ur ttamnen ara lejdud-nneɣ lemmer d ara d-kkren ad walin, lemmer d ara
d-ikker yiwen di lejdud-nni dɣa – lamaâna n widak-nni n zik, zik, widak-nni iḥeḍren
i wasmi ineṭṭeq lmal, lehwayec akk heddrent am keč d nek – yaf-d lmal s lekmal
yeggugmen neɣ yeskaâwiwen d askaâwew, ar tt-yefk d tarewla, ar tt-yuɣal s aẓekka-s,
ar ad yini i lǧiran-is : « ziɣ ddunit simal tettuɣal ɣer deffir ! », neɣ d
tuzzya i tetezzi ? Dacu kan, welleh a war nernu rbaâṭac n leqrun nniḍen, a war
nettaweḍ ɣer wis meyya di leqrun – ur tt-nessin, ur tt-nelḥiq, ur tt-nwala –
taswiɛt-nni ideg ara nsell… i sin yeɣyal ttemyehdaren !
Akken yas-qqaren Irumyen : « ur illi wayen
d-innulfan ddaw yiṭij ».
Di lberr agi-nneɣ, waqila la k-qqaren tella di zman
n zik yiwet tmurt iḥkem deg-s umcic. Ladɣa, sebḥan Llah, tamurt ideg ara yeḥkem
umcic, ad tt-tafeḍ tettwaâmmer ala s iɣerdayen. Lḥasun, tamurt-agi ɣef ara d-neḥku
dɣa d akken : selṭan d amcic, ma d lumma-s akk ala arraw n tɣerdayt.
Ass-nni, ihi, deg ussan n Rebbi, ikker umcic, iruḥ,
iruḥ ad d-iḥuǧ. Iḍher-ak lḥal, ayen ibɣa yakk iwweḍ ɣur-s ; di syin akkin, ɣas
iẓra iman-is yesfa di mkul tamsalt, walakin issen lfuruḍ : ittɣimi-yas-d kan ad
islil iɣsan-is deg uxxam n Rebbi, d ttwab.
Izzi-d useggas – yak imir-nni ur illi ubabur wala d
ṭumubil – ata yusa-d selṭan amcic, dac-dac, armi d-ikcem tamurt-is. Timeḥremt-nni
tazegzawt n lḥeǧǧaǧ iqqen-itt-id i uqerruy-is – dɣa s tin, itbet iḥuǧ-d s
tidet. – issiweḍ-d ɣer lmeḥkama-s.
Walakin, wissen amek armi selṭan iḍaâf-d mačči d
kra. Wehmeɣ amek d-issaweḍ s axxam-is. Qqimen-d deg-s ala iɣsan. Irna
yettwaâqel d acu i d sebba-s. Mačči d lehlak, mačči d aḥebber, mačči d iṭij,
mačči d win, mačči d wa. I t-id-inɣan meskin d laẓ ! Selṭan immut-d si laẓ !
Wissen ma d at tmurt-nni ideg illa lḥiǧ iwumi tendeh… lmizirya, ur as-fkin ara
ad yečč. Wissen i mi di tmura nniḍen ur imlal ara d lmumnin am iɣerdayen ara
s-ifken meskin talqimt – dacu kan, mi d-iwweḍ s axxam-is, iaâdda yeqqim,
lmumen… ur iḥedder ara.
Ulac uɣilif, awi-d mi d-issaweḍ ala rruḥ. Tamurt
akk tesla-yis yusa-d, ɣas ur tefriḥ ara. Iɣerdayen s lekmal rran tibbura n
ixxamen-nsen ɣef yiman-nsen...beddlen imensiwen (dɣa, la k-qqaren, ass-nni tiɣerdayin
akk tɛant-as s lxir i selṭan, i mi meqqar, i wudem-is, ččant cwiṭ amellal, di lɛud
n uḥetḥut-nni nsent n kul ass). Nniɣ-ak a sidi, lḥasun, uli yak-iniɣ ara…
Ma d amcic – steɣfir Llah ! – ma d selṭan, akken di
mi t-id-yuɣal cwiṭ n laâqel, iṭṭef, inebbeh tuɣmas-is akken ilaq, issiwel-d i
ccambiṭ, inna-yas :
- Berreḥ i tmurt akken tella : bɣiɣ laâmala s
lekmal, s umeẓyan, s tmeẓyant, s umɣar, s temɣart, ad d-awḍen tura ɣur-i ad
iyi-srebḥen lḥiǧ-iw. Ini-yasen aql-i cedhaɣ-ten aṭas, aṭas, bɣiɣ ad ten-ẓreɣ,
ini-yasen lamaâna, lukan ad n-iqqim yiwen ur d-iruḥ ara… Lḥasun, ruḥ, ɣiwel, la
ttraǧuɣ !
Taswiɛt, armi ata aṭembur la yekkat, cambiṭ la
yettberriḥ akken t-iwessa selṭan. Sakin ddunit temherwel : win iteččen iǧǧa
lmakla-s, win mecɣulen iǧǧa cɣel-is, win illan di ṣyada yuzzel-d ; lḥasun s
umecṭuḥ s umeqqran, s umuḍin, s unaâybu, akken ma yella lwuṭṭen, igrareb-d neɣ
yuli-d, iggugi-d ɣur selṭan.
- S laâqalu !… S laâqalu ! ...yiwen, yiwen ! Ur
ken-iteffeɣ ara laâqel ! Ad taâddim irkel ur ttagadu !
Selṭan ibded sdat tebburt, sakin wa deffir wa, aɣerda
neɣ taɣerdayt d-iwḍen ɣur-s ad issuden aqerruy-is, ad as-isserbeḥ : « Mebruk a
selṭan ! D amerbuḥ lḥiǧ-ik ». Selṭan ad as-yerr : « ad k-isserbeḥ Rebbi », ad
t-issekcem, ad iddu yid-s ɣer daxel n uxxam, ad d-yuɣal ɣer wayeḍ : « d nnuba-k
! ».
Walakin, ur ẓriɣ amek, kra n win ara yessekcem
akken, ittaǧa-t din sdaxel, ittuɣal-d kan weḥd-s. Wissen ma yella kra n tebburt
tis snat ideg teffɣen si lǧiha nniḍen neɣ… lḥasun kra win ikecmen ur d-yuɣal.
- Tagi, a bu-tbururin, d lmuɣriba ! Aql-i segmi kan
bdan la keccmen watmaten-iw, ur walaɣ yiwen yuɣal-d. D asečči i la ten-iseččay
selṭan daxel ? Mačči d win ara tt-ixedmen. La teffɣen si tebburt n berra aâẓẓug
? Ẓriɣ yiwet n tebburt kan i yellan. Ihi ? Tagi, nniɣ-ak a bu-tbururin a xuya,
tagi d lmuɣriba.
Bu-tbururin-agi i la iheddren i yiman-is, weḥd-s, d
yiwen uɣerda, diɣen, kra n umɣar akken, d aciban, caben ula d iɣallen-is,
iqqim, iqqubbaâ ɣef teẓrut, dihin, dihin, mbaâid, agemmaḍ i wexxam n selṭan, la
d-iskad kan, ittferriǧ. Netta ladɣa segmi yesla i uberraḥ n cambiṭ i t-yuɣ lḥal
yaâna amkan-nni, la d-ittwali deg watmaten-is la d-ttazzalen.
Mačči d lemqadra ur ittqadar ara selṭan, ma ur iḥar
ara am wiyiḍ, ḥaca way Llah ! Netta, am akken… « ileḥḥu i ddunit s laâqel ». Ad
yelfu ittiki deg widak-nni s-iqqaren : « laâqel d aḥbib n Rebbi ».
Deg uxemmem-nni ines, inna-yas :
- Lḥasun, « lxir ur ittfut ara ». Ihi, ma d nek
aql-i di lehna, ma… d ayen nniḍen illan ad t-nẓer.
Iqqim akken, la d-ittferriǧ.
Armi... tfuk akk tmurt. Tamurt ak taâdda ɣef selṭan,
tamurt akk tesserbeḥ-as, tamurt s lekmal tekcem s axxam-is. Yiwen ur d-iqqim
ara.
Ata yeffeɣ-d lḥaǧ amcic.
- Sebḥan Llah ! Neɣ aâni d allen-ik a bu-tbur…
icuff waâlliḍ-is ! Nniɣ-ak a xuya, si lmuɣriba ar lmuɣriba !
Taswiɛt, amcic la yeskad akk akka d wakka, ma yella
win mazal, armi s-iḍher bu-tbururin iqubel-it-id dihin ɣef teẓrut, issiwel-as :
- Anwa wihin ?
- Waaaa d nekkini anaâm anaâm a selṭan ! Wa d nek,
d bu-tbururin !
- D keč a bu-tbururin ? A… ḥsiɣ ya ! D armi, dayem
akka-gi, d lebda d keč i d aneggaru. I tura d acu i tettraǧuḍ ?
- Anaâm a selṭan ur tesaâiḍ i ttraǧuɣ, tura ad ruḥeɣ.
Usiɣ-d kan ad ak-iniɣ mebruk lḥiǧ a sidi ; ad t-yeg Rebbi d amerbuḥ, d asaâdi,
ad yeg Rebbi…
- Ih ! Ih ! Ih ! Saḥḥa ! Saḥḥa ! I tura ad d-truḥeḍ
ad tessudneḍ aqerruy-iw… ad tkecmeḍ s axxam…
- Anaâm a selṭan, ma d aqerruy-ik, ur uklaleɣ ara
ad t-sudneɣ, lemmer ad t-simseɣ. Teggra-d deg unekcum s axxam… ikeṭṭer lxir-ik
a sidi amaâzuz… ur zmireɣ ara ad kecmeɣ.
- Amek ?... Ur tezmireḍ ara ad tkecmeḍ ?… Acuɣer ?
- Acuɣer ? Anaâm a selṭan... sidi lhaǧ amcic, ucbiḥ,
ad ak-iniɣ kan tidet i Rebbi : mara sekdeɣ ɣer ccemla teqqneḍ i uqerruy-ik … d
tidet, d lḥaǧ, swa swa. Mara sekdeɣ ɣer wallen-ik… mazal-itent kan d allen n
umcic ! Daɣ netta… Beqqaâlaxir !…
Iṭṭef abrid-is iruḥ.
Belaïd At Ali
07/1946
Timerna / Notes :
Aḥetḥut : taglest (d tagella, d ayen d-ikksen seg uwren n temẓin)
Aṭembur : adendun, ṭbel (fr. tambour)
Lwuṭṭen : aɣlan, lwaṭan (fr. nation)
Ccemla : taâmamt n lḥiǧ
‘’Tɛant-as s lxir’’ : dɛant-as s lxir, rrant-as lxir...
sɣur Mouloud Sellam
Les Traditions ne
sont pas des Sciences Exactes : Respectez nos Diversités Régionales
C’est ahurissant,
certains ne font que répéter ce qu'on leur a mis dans le crâne, tout en
prétendant détenir la seule vérité absolue. Or, les traditions ne sont pas des
sciences exactes. Chaque région a ses propres expressions, et chaque individu
porte l'héritage que ses ancêtres lui ont transmis. Il n'y a pas de
"vrai" ou de "faux" universel en la matière.
Voici ma réponse
concernant le début de la période de l'Aḥeggan dans notre région, sans aucune intention de l'imposer aux autres.
Je vais simplement expliquer pourquoi, chez nous, cela commence le 5 et non le
7 :
L'Aheggan débute
le 5 avril (calendrier grégorien), ce qui correspond au 25 mars (calendrier
amazigh). Pourquoi ? Parce que selon les anciens de la région d'Illulen
Usammer, l'Aḥeggan dure exactement
14 jours : 7 jours en mars et 7 jours en avril. Autrement dit, il entre le 25
mars et se termine le 7 avril (selon le calendrier amazigh), ce qui correspond,
dans le calendrier grégorien, à la période allant du 5 avril au 18 avril.
Maintenant, libre
à vous, Si Lḥafid, de voir les
choses autrement. Si c'est ainsi chez vous, grand bien vous fasse ; pour nous,
c'est notre version qui est juste. Nous respectons votre avis : faites
commencer votre Aḥeggan le 7 avril
2026 pour le finir le 20 avril, personne ne vous dira que vous avez tort.
Deuxièmement, vous
avez évoqué le rite d’Anẓar (la pluie) et
le moment où il est pratiqué. Selon vous, s'il ne pleut pas durant l'Aḥeggan — période où
"le sanglier frissonne" — il faudrait sortir pratiquer Anẓar, manifester
dans les rues en criant : "Anẓar , Anẓar, ô Dieu,
abreuve la terre jusqu'aux racines". C'est aberrant ! On ne va pas
attendre que l'hiver soit terminé pour implorer Dieu de nous donner de la
pluie. Un proverbe dit : "Quand l'Aḥeggan sort, marche nu" (signifiant que la chaleur arrive). À ce
stade, la pluie n'est plus d'une grande utilité pour les cultures.
Nos ancêtres célébraient Anẓar au moment des labours. Si la pluie manquait au début de l'hiver,
c'est là que les enfants sortaient pour chanter Anẓar . C'est à ce
moment précis que la terre en a besoin, car c'est la période où les fellahs
sèment les céréales.
Vous racontez
n'importe quoi en voulant imposer votre vision aux autres. Chaque région a ses
coutumes. Les traditions ne sont ni des sciences exactes, ni de la philosophie
; elles sont le reflet de nos terroirs respectifs.
Mouloud Sellam.
Muḥend
Abdelkrim El Khettabi, Nasser Zefzafi,
deg yiwen ubrid n
tlelli n Arif… ɣer Tamazɣa !
sɣur Aumer ULamara
in Le Matin d’Algérie
05/09/2025
Llant tikkal deg amezruy yettuɣal-d zun d anza, akken imdanen ad ddun
deg ubrid-nni n tlelli i ttun tallit, d azaylal neɣ uysen.
Tadyant n Muḥend Abdelkrim akked tin n Nasser Zefzafi zdint zun d yiwet,
ɣas llan nnig 100 iseggasen gar-asent. I sin lulen deg Ajdir, idis n Elhoceima
deg Arif, i sin zwaren di tnekra n Irifiyen.
Ajdir 03/09/2025 :
Immut Aḥmed Zefzafi, baba-s n Nasser Zefzafi.
Ur illi d aṭan i t-inɣan, ɣas yerna-d kan afella. D aɣilif akked unezgum
n tmurt-is, tin i yessaram ad teddu deg ubrid n tlelli, n liser d talwit i
tarwa n Arif, n tmurt n Merruk. Tamurt/tamazirt deg ad ikkes laẓ, ad tekkes
tekriṭ n udabu n Lmexzen, ad idiren Irifiyen di tmurt-nsen, di Merruk-nsen.
Nasser d yiwen seg imeɣnasen i d-ikkren deg umussu-nni ameqqran n 2016,
asmi yemmut deg Elhoceima Mohsine Fikri (1). D yiwen i yessawḍen ɣer
Tnekra/Hirak i yessenhezzen tamurt n Arif acḥal d ussan, d agguren ; D yiwen i
yettwaṭṭfen ɣer lḥebs, akked uget n imeɣnasen nniḍen. Wten-t netta s taẓirt/condamnation
n 20 iseggasen n lḥebs.
Adabu n ugellid Muḥemmed VI iǧǧa-t yusa-d ɣer Ajdir akken ad iẓer udem n
baba-s send ad ikcem akal. Maca, Nasser ittwaqqen, ur izmir ad d-yini awal i
Irifiyen-nni yellan deg Ajdir.
D tasusmi n tekmamt yugaren yal awal !
Ajdir 08/10/1920 :
Immut lqaḍi Abdelkrim El Khettabi deg Ajdir (2). D Spanya i yas-ifkan
win i t-iseččen mi yella deg udrar n Lqama, gan afrag iḍ d wass s ibeckiden
akken iserdasen n Spanya ur d-keccmen akal n At Waryaɣen, akal n Arif ufella.
Di temḍelt-nni n Ajdir i d-iban Muḥend, memm-is n Abdelkrim, inna-d
awalen issefken akken Irifiyen ad kkren ad gen afrag ameqqran sdat tezmert n
Spanya, tin i d-ibegsen akken ad teḥkem tamurt n Arif di yal tardast, si tifrat
n Algesiras (3).
Mi yemḍel Abdelkrim deg Ajdir, Muḥend n Abdelkrim isdukel-d tazmert
tameqqrant, uɣen abrid n udrar n Lqama.
Din i yebda ṭṭrad ameqqran gar Irifiyen akked Spanya (« la guerre du Rif
»), win i yeṭṭfen armi d 1926.
Irifiyen llan slulen-d Tagduda n Arif (La République du Rif) di 1921,
akken ad smeɣren tamurt tilellit, ad suffɣen Spanya, ad rnun ad suffɣen Fransa
i yellan teṭṭef amur ameqqran n Merruk si 1912 (protectorat). Igrawliyen n Arif
knan sdat tezmert tameqqrant n Spanya akked Fransa n nnig 2 imelyan n
iserdasen.
Muḥend Abdelkrim infa-t udabu n Fransa ɣer tegzirt n La Réunion, armi d
1947, syin iffeɣ-d s tuffra, ikcem tamurt n Maser. Din, Muḥend Abdelkrim
islul-d « Comité pour la libération du Maghreb » (Agraw i teslelli n Tefrikt n
Ugafa). Immut din deg wass n 6 furar 1963, di Lqahira.
Sin yemdanen, yiwen ubrid :
Tanekra tameqqrant n Irifiyen di 1920, tella-d akken ad suffɣen Spanya,
taggara terna-d Fransa tekcem-d annar, teɣli tagduda n Arif di 1926 s ufus n
Maréchal Pétain.
Irifiyen kkren akken ad kksen tamharsa ɣef tmurt n Arif, zun d asurif
amezwaru, akken ad kksen tamharsa ɣef tmurt n Merruk. Si 1947, Muḥend Abdelkrim
issahrew tamuɣli akken ad tekker tmurt n Tefrikt n Ugafa, tezdi d yiwet, ad
tekkes tamharsa n Fransa akked Spanya. Ur kkiren irifiyen akken ad d-fergen tiḥdert
n wakal n Arif-nsen, ad qqimen deg-s zun d tagrurt !
Tanekra n Irifiyen di 2016, tlul-d akken ad kksen fell-asen tafekkalt n
udabu n Lmexzen n tgelda n Iyaâlawiyen i yeččan tamurt. Tamurt n Arif d adrar,
tenṭer am akken nṭerrent akk temnaḍin n Merruk, ttwakksen-asent izerfan-nsent,
idles-sent, tutlayt-nsent ; iqqim-asen-d i Yirifiyen yinig ɣer Urupa, akked
trewla n ḥerraga deg iɣerruba deg waman.
D ayen i d-isnekren Irifiyen iḍelli, d ayen ara ten-id-isnekren
azekka/tiwecca, ma ur tbeddel tsertit n tmurt.
Imeɣnasen n Tnekra/hirak n 2016 ur kkiren akken kan ad d-fergen tiḥdert
n wakal n Arif, s wannay n Arif, ad ččen iẓra n udrar n Anwal.
Tamuɣli-nsen ass-a, am tin n imezwura-nsen, am tin n Muḥend Abdelkrim,
akken ad sbedden adabu aɣerfan di tmurt n Merruk, d tamurt n izerfan akked
talwit. Arif illa-yasen kan d asurif amezwaru deg ubrid n tlelli n tmurt… akken
ad tessihrew ugar, ad tebnu tamurt tameqqrant n usirem : Tamazɣa.
Aumer U Lamara
Timerna / Notes :
1. 28/10/2016, Mohsine Fikri illa di temdint n Elhoceima deg Arif,
iznuzu iselman deg ubrid. Mi d-usan yimsulta, kksen-as ikajuten-is, ḍeggren-ten
iselman-nni ɣer ukamyu n iḍumman, netta yeffeɣ-it laâqel, ineggez ad
ten-id-ijber, tenɣa-t din tmacin-nni itessden iḍumman. Imḍel di tiɣremt n
Imzuren, idis n Ajdir.
Syin tekker di tmurt n Arif, d ayen iwumi semman Hirak/tanekra. D
timrawin n yemdanen i teṭṭef temsulta, ar ass-a di leḥbas i llan. Gar-asen illa
Nasser Zefzafi, wten-t s 20 iseggasen di 2017.
2. Seg ufrag n Lqama ar tagduda n Arif :
”… Imnayen n At Waryaɣen akked d wid n teqbilin nniḍen gan afrag deg yiɣil
n Lqama.
Afus n Spanya ɣezzif, ssnen-as i tyita n udebbuz, ssnen i tyita s tḥila.
Tadukli nni n At Arif, slan yis, ur teffiɣ fell-asen. Aggur si mi llan din
yergazen-nni, d taâssast s ubeckiḍ iḍ d wass, yiwet tmeddit lqaḍi Abdelkrim iṭṭef
adis/taâbbuṭ-is, yuḍen aṭan ameqqran.
Si mi t-sawḍen ɣer uxxam-is deg Ajdir, isred deg usu. Irna deg uxxam-is
azal n 40 wussan, ur izmir ad ikker, ur ijji, aṭan irennu simal. Taggara yemmut
deg wass n 7 ɣect 1920. Yemḍel di tmeqbert n Sidi Muḥ U Aâli, deg Ajdir.
Muḥend ur as-iga ccek. Baba-s d Spanya i t-inɣan s usečči. Nɣan-t Iṣepenyulen
s ufus n yiwen n wat tmurt-is.
Di temḍelt n lqaḍi, tamurt n Arif tenneɣl-d ɣer tmeqbert n Sidi Muḥ U
Aâli. D ayen i yessarem lqaḍi Abdelkrim si zik n zik i d-iwḍen deg wass-nni n
temḍelt -is netta : teddukel tmurt n Arif. Tamuɣli-nni ur as-tensir i Muḥend.
Ɣas baba-s immut, abrid yuɣ baba-s nni yedder.
Mi yeẓra Muḥend zdat-s imaâzzan-nni, yal yiwen ansi d-yusa, si yal
tawsimt/taqbilt, Muḥend ira ad sen-yini awalen-nni i yesla acḥal n tikkal deg
umeẓẓuɣ-is netta. Awalen-nni n baba-s issen-iten si mi yella d ameẓyan,
issekcem-iten deg wallaɣ-is, uɣalen d tafat-nni swayes iteddu. Awalen-nni snin,
gezmen, ḍersen zun d azeṭṭa n wustu d taduṭ. Lemmer d-ffiɣen seg yimi n Muḥend,
yili yal yiwen di tmeqbert-nni ad sen-isel…”
Tukkist seg udlis : “Muḥend Abdelkrim – Di dewla n Ripublik”, ed.
L’Harmattan, Paris 2012.
Muḥend inna-d awalen-nni, s yimi-s netta, akken yufa, ibedd deg umkan n
baba-s, At Arif gan-as isem amaynut : ilmend n “Muḥend n Abdelkrim”, idwel d
“Muḥend Abdelkrim” !
Muḥend Abdelkrim izwar i tegrawla n Arif, tin i yeddan armi d aseggas n
1926, mi yas-teddukel Spanya akked Fransa, yal yiwet si tama, maca asirem-nni
idda, iffeɣ, imla abrid n teslelli ɣer timmunent i tmura n umadal.
3. La conférence d'Algésiras, donnant lieu aux accords d'Algésiras, est
une conférence internationale relative à l'Empire chérifien (Maroc), dans la
ville d'Algésiras en Espagne, du 16 janvier au 7 Avril 1906, sous l'égide des
États-Unis…
La conférence a pour seul but de décider ce qui devait être fait en ce
qui concerne le Maroc, l'un des rares pays africains qui n'a pas été colonisé
par une puissance européenne. En sous-main, le Rif est attribué à l’Espagne, le
reste du Maroc pour la France, qui s’y est établie en 1912, sous le régime du
protectorat.
L’Espagne avait ausssitôt envoyé des troupes pour occuper “sa part du
Maroc’’… et la résistance armée rifaine s’est délenchée.
.
Numéro
144 JUILLET 2026
Les écrivains sont-ils dangereux ?
sɣur
Djamal Saadi
2͏8͏ ͏n͏o͏v͏e͏m͏b͏r͏e͏ ͏2͏0͏2͏4͏
D awal i tent-iferrun d awal i tent-iḍellun, kra yellan ibeddu s wawal; tayri tbeddu s wawal amennuɣ ibeddu s wawal. Di Teqbaylit n zik win yefkan awal ur yeţuɣal ara deg-s muli d lɛib (d lɛar), zik di tmurt n Leqbayel (di tmurt Imaziɣen meṛṛa) ţmeţţaten yergazen ɣef awal (seg-i ulac ddula ara yefrun gar medden, imdanen yal wa yessas-d leḥq-is s ufus-is).
Nenna-d ihi akken yezmer wawal ad ineɣ i izmer ad d-iḥyu; awal ma yeffeɣ, d tarṣaṣt, ur d-yeţuɣal ara...
Aṭas n wid yeţarun, ţmeslayen, qqaren-d awal-nsen; tekkin deg umjadal n tmezdayt (questions sociales et sociétales). Amedyaz neɣ amaru si zik n zik yesɛa azal, ahat degmi yessen ad yerfed awal, yessen ad d-yini, ţkukrun-t medden smuzguten-as; diɣneţţa awal-is akken i izmer ad yili d ddwa ḥellu i izmer ad yesbbuɛben i taluft ad yernu...
Imura mgaraden, llan wid yezeggwiren i "llqum", ɣas teɛweṣ tegwniţ heddren-d, ţwellihen, qqaren-d hemma; llan kra ur d-heddren ara alma tefra, mi tefra ad ḥmun tesṭebṭabt, llan wiyiḍ rennun i tmes liṣṣans ...
Amaru ɣas tira-s lhan-t yezmer awal-is ad d-yelfu dirit. Akken yenna K. Yasin "Ur d-yeww'ara ad nwali amaru d win akken yeṭṭffen tajeǧǧigt deg uqemmuc-is, llan imura d iseṭṭafen".
Deg umezruy n tsekla n sin leqrun-agi ineggura, yezmer ad d-nawi akka kra imedyaten n imura yal ṣṣenf, seg wid i tent-yefran neɣ seg wid i tent-yeḍlan:
Harriet Beecher Stowe d yiwet n tmarut tamarikant, tura yiwen wungal isenquqel tagwniţ n yimiren (1852), qqaren-as "Uncle Tom's Cabin" (Taberrakt n Zizi Tom), tameṭṭut-a tennuɣ mgal azaglu yeṭṭfen iberkanen, tennuɣ s wawal, tessuter tilelli i waklan iberkanen; ungal-is yeldi allen i waṭas n imellalen ɣef twaɣit deg i zren iberkanen, yessakwiten-id, kren nnuɣen d luluf ɣef taluft-a n taklanit (slavery/esclavage).
Evgueni Zamiatine d amaru arusi, inuḍeḥ mgal adabu n Tzar, yewwet, yuzzel, yura. Tazwara yedda d tegrawla n Bulcivik (tabulcivikt), yumen s "kumunism/tamesduklit" , yuɣal asmi iwala teţunekkes-asen tlelli i umedyaz d umaru, iwexxer 'f ibulciviken, yura yiwen wungal di 1921 mu isemma "Nukkni", anda i d-yewwi ɣef yiwen umaḍal yerigglin am tmacint, mmi-s n tmeṭṭut mačči ad d-isnuffes (Fell-as i refden Aldous Huxley akk d George Orwell, ' Brave New World', '1984'). Nudder-d Zamiatine akken i nezmer ad d-nadder d imeyyaten n imura d yemdyazen irusiyen yerẓa udabu abulcivik (Mandelstam, Pasternak, Ivanovna Tsvetaïeva...). Taggara, Zamiatine yenfa, yemmut di lɣurba (inig).
Ferdinand Céline, d afransis, ungal-is amezwaru "Voyage au bout de la nuit" (1932) d "chef-d'œuvre", ur yeǧǧi di tira icebḥen ur yeǧǧi deg usaka (sujet) imeɛnen, d asenqed ameqran n tmeddurt (n yimiren) s lekmal-is. Yedda lweqt Céline ibeddel tamuɣli, yuɣal wawal-is d awal yernan ar win n isertanen n ddɣel, iɛemmed ad emten yemdanen (ɣas ur yelli i xedmen). Llan-t tegwnatin anda amaru yeţwaḥasab ɣef ayen ara d-yini (ladɣa ma yesɛa tilelli n wawal). Céline yenna-d ayen i d-yenna, ur t-terra tmara, dɣa ddnub i yir-is...
Wiyyiḍ si tallit-a dɣa d Robert Brasillach akk d Drieu La Rochelle, Drieu tira-s gerzen-t ula d neţţa, maɛna i sin wwin abrid isertanen n llebɣeḍ. Sawalen i lmut (ama ɛinani, R Brasillach, ama s uţekki di tidyulujit n "fascisme", Drieu La Rochelle). Asmi tenneqlab tsertit, tegla yissen ...
Mulud Ferɛun, wagi n tmurt-nneɣ, yumen s tira, yumen s tmusni; tamusni yeţarran amdan ibedd, yezmer ad iferz abrid yelhan. Yumen s tɣerma (la civilisation) fransis. Almi d asmi i tekker lgirra, din iwala d acu i iwala. Igguma ad iknu la i wi la i wid, tamhersa yugi-ţ, FLN ur yeddi d webrid-is. Amaru di teswiɛin am ti, yeṛhen rruḥ-is, ad immet ur yeţwexxir ara i webrid n tideţ. Mulud Ferɛun bu-tideţ nɣan-t isertanen at tkerkas.
Ghassan Kanafani, d amaru si Filasṭin, yesdukkel tasekla d umennuɣ n tsertit. Ahat tikkwal tella tmara ara yerren amaru d asertan, amdan m'ara s-teţwikkes tmurt-is, akken yufa ad iwwet. Ghassan yewwet s tira, yewwet s tsertit, yumen d abrid yesuffuɣen. Yedda deg-s almi i ifka idammen-is.
Yella umaru yellan di liseɛ, yezmer ad ihḍer, yini-d tideţ neɣ yeskerkes, ɣer ɣur-s ay tella, neţţa d wul-is ara mḥasaben... maɛna diɣ yella uzekka yeţḥasaben.
Amaru ur nelli di liseɛ, ma ɣur-s tissas, yenna-d tideţ, yelfu-d d tafat i medden akken ma llan. Ad iqqim di ccfaya n yemdanen, ur yeţmeţţat ara.
Nunamber 2024
Grammaire_berbere_Rifain_Tamazight_Chleuh_Kabyle.pdf
Textes_Berbères_des_Ait_Souab_Anti-Atlas_Maroc_Jean
Podeur_1995.pdf
Isaffen_ugedrur_El_Mostafa.pdf
Dictionnaire_français_kabyle_Huygue_1902-1903.pdf
Dictionnaire_français_kabyle_JB_Creusat_Jordan_Alger_1873.pdf
Dictionnaire_kabyle_français_Huygues_1901.pdf
Une_lecture_dramaturgique_de_Belaid-At-Ali_Ourdia
BOURAI.pdf
DICTIONNAIRE-ABREGE-TOUAREG_FRANCAIS_De_Foucauld.pdf
GLOSSAIRE_FRANCAIS_BERBERE_Maroc central.pdf
Les_Kebailes_
Du_Djerdjera_1859_Charles Devaux.pdf
Paroles_de_Touaregs_Vautier_Maguy_1930_1997.pdf
Essai_de_grammaire_berbere_Hanoteau
Introduction_a_la_litterature_berbere_HADDADOU
Textes Berbères des Ait
Souab (Anti-Atlas, Maroc)_Jean Podeur_1995.pdf
Tizi_wwuccen_methode_de_langue_berbere_kabyle.pdf
Dictionnaire-français-touareg-E.masqueray-1893.pdf
Menyif_akka wala_seddaw_uZekka_Mohia_Abdellah.pdf
Numérisation du lexique arabo-berbère d’Ibn Tunart - K. Naït
Zerad _ S. Lounissi _ S. Djemai.pdf
Essai_sur_la_litterature_des_Berberes_Henri_Basset_1920.pdf
Etudes_sur_les_dialectes_berberes_René_Basset_1894.pdf
Nasserdine_Ait_Ouali_Le_Roman_Kabyle_vol_I_Voix_et_voies_francophones.pdf
Numerisation_du_lexique_arabo_berbere_d_Ibn_Tunart _K.Nait
Zerad_S.Lounissi_S.Djemai.pdf
Amazigh_Voice_Vol-25-Issue-1_Summer-2023.pdf
Grammaire-Dialogues-et-Dictionnaire-Touaregs-Tome-1-Motylinski.pdf
LA_BERBERIE_ORIENTALE_SOUS_LES ZIRIDES.pdf
2 numéros de la revue Aguedal contenant la conférence de Mouloud
Mammeri sur la Société Berbère :
Dictionnaire_de_proverbes_RAM_Edition_Zyriab.pdf
LEXIQUE_ANIMAL_Mohamed_Oussous.pdf
Mehenna
Mahfoufi, CHANTS ET POÈMES DE LA KABYLIE DANS LA LUTTE DE LIBÉRATION, pages
1-86
DICTIONNAIRE_FRANÇAIS_TOUAREG_EMILE_MASQUERAY_1893.pdf
Tameddurt_n_Galilei_Bertold_Brecht.pdf, asuɣel sɣur Σ.Mezdad
TEXTES_BERBERES_DANS_LE_PARLER_DES-AIT-SEGROUCHEN_Charles_PELLAT_1955.PDF
LA_VIE_BERBERE_ PAR_ LES_TEXTES_ARSENE_ROUX_1955.PDF
Les grands
symboles meditérranéens dans la poterie algérienne_JB_Moreau
SIN-NNI.PDF,
par Muḥend-Uyeḥya
Culture_savante_culture_vecue_MAMMERI_Tala
Dictionnaire_Français_Kabyle_Père Huygue_1902_1903.PDF
JOURNEE_D_ETUDE_DE_LINGUISTIQUE_BERBERE_LA_SORBONNE_1989.pdf
Akken qqaren medden sɣur Mohia GEB, 1978
Berber Art_Jeanne_d'Ucel_Norman_University_Oklahoma_1942
Dictionnaire_de_proverbes_Remḍan_At_Menṣur_3eme_Edition.pdf
Ageldun-amecṭuḥ_St-Exupery_Tasaɣelt_sɣur Habib-Llah-Mansouri
Aglam-deg-wungal-n-Amer-Mezdad-Ass-nni, sɣur Ferhane Badiaa
RECUEIL_DE_PRENOMS_AMAZIGHS_Md_Akli_HADDADOU.pdf
ITIJ_BU_TCERKETT_Taher_Djaout_tasuqilt_Samir_Tighzert.pdf
La_Babel_du_Ponant_2eme_partie_Ali_Farid_Belkadi.pdf
Aglam_deg_wungal_n_Amer_Mezdad_Ass-nni_FERHANE_BADIAA.pdf
DESCRIPTION_ET_HISTOIRE_DU_MAROC_Leon_GODARD_1860.pdf
APERCU_SUR_TRENTE_TROIS_SIECLES_DE_L'HISTOIRE_DES_IMAZIGHEN.PDF
MUHYA_SI_PERTUF_traitement_de_texte.pdf
Revue Izen Amaziɣ, 3 numéros :
Textes berbères de l'Aurès_ Parler des Ait Frah
Romans et ambiances dans la maison kabyle traditionnelle.pdf
La_Kabylie_Recherches_et_Observations_1833.pdf
Jules_Maistre_Moeurs_et_Coutumes_Kabyles_1905.pdf
Tighermin_yemmeccen_Sari_Med.pdf
MOULIERAS_Auguste_Une_tribu_Zenete_anti-musulmane_au_Maroc_Les_Zkara.pdf
LA_LANGUE_BERBERE_EN_AL_ANDALUS_Md_Tilmatine.pdf
Inédite, une pièce de théâtre de Idir
Amer :
Idir_Amer_Ay_Afrux_iferelles.pdf
Inédite, Dom Juan de Molière, en langue kabyle :
DOM_JUAN_LE
FESTIN_DE_PIERRE_MOLIERE_SI YEHYA_TASEGLULT-S-UDΓAΓ.PDF
Dictionnaire_Francais_Berbere_Antoine_JORDAN.PDF
Les_Cabiles_et_Boudgie_F.PHARAON_Philippe_libraire_Alger_1835.PDF
Habib-Allah_Mansouri_Inventaire_des_neologismes_amazighs.pdf
Ddem_tabalizt-ik_a_Mu_Kateb_Yacine, version bilingue
Ad lemmdeɣ tamaziɣt n Hamek : http://www.ayamun.com/adlis-usegmek.pdf
Belkacem Bensedira_Cours de langue kabyle_Adolphe Jourdan_1887
JM_DALLET_LE_VERBE_KABYLE_FDB_1953.pdf
AMAWAL_TUSNAKT_H.SADI_1990.pdf
CHANTS_BERBERES_DE _KABYLIE_Jean_AMROUCHE_CHARLOT_Ed.1947.pdf
OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome1_FDB_1971.pdf
OUARGLA_M.JARDON_J.DELHEURE_Tome2_FDB_1971.PDF
Plus de livres dans notre rubrique Téléchargement :
http://www.ayamun.com/telechargement.htm
Lehdur γef wawal
Wwin-d γef isefra awal
Ugten imeslayen γef lehdur
Kker tura a lqut γer nnwal
Bu tawant yeqqel meεdur
Slalen-d ccwal i ccwal
Weznen uzzal s wuffal
Sdduklen tazart d wemdur
La ttwaliγ kra sellaw
Luγent tliwa-w
Awal yuγal d ameγdur
Γilen fessuset tγawsa
Kker kan zger asefru
Γur-sen imeṭṭi am taḍṣa
Γas acmumeḥ-nneγ yettru
Mgaraden umeğğed d tawsa
Yak times ur tensa
D ajajiḥ i d-yessusuf wemru
Ajeğğig n wurγu yefsa
Ma nsuḍ-it ass-a
Nuli deg uγerrabu uγurru
Nugi ad nemmel si txidas
Tura nerra-tent d usu
Anwa i zeglent tsuqas
D ssem yakk i d-nettusu
Amek ara agadeγ aweqqas
Neγ izem aγilas
Ladγa ma ur sεin aseḍṣu
Γas aqerru-w d aferḍas
Mi ara s-yali ureqqas
Seg igenni ur d-yettrusu
Yal Tamuγli deg-i tzellem
Imawlan-nsent ur ten-mlaleγ
Γlint-ak tuγmas ay izem
Triḍ ad k-ttagadeγ
S wulac ilem i teččurem
I waḍu tsellem
Targit-is deg-wen teffeγ
D aẓawan-is i tḥemmlem
Yettsuḍu mi tceṭṭḥem:
"Aqendur a
wen-t-cuffeγ".
Yya-d a gma ur qebber ul-ik
Eğğ-aγ γer zdat ad nmuqel
Win k-iḥemmlen γas yessen-ik
D netta i d ameddakel
D tayri n tegmat i γ-icedhan
I d iyi-yesselhan
Seg wul-iw werğin terwel
Bru i tismin i k-yessedhan
Anwa i k-iwehhan
S abrid ideg i k-yesderγel
Abanğu n yefrax
Aẓru d-yengin ur teẓmiγ
Iẓri-s yettru-yi-d akal
Akal-nni ayen deg-s i ẓẓiγ
Megreγ-t-id d yir lettkal
Tibḥirt mi tsuγ ur s-sliγ
Si leεyaḍ imeddukal
Mačči d asirem i yenγiγ
Ur megdul a d-nemdekwal
Ayagi d-yemγin ass-a
Megreγ-t-id ṛwiγ leγlaḍ
Γas am ujeğğig yefsa
Musaγ-t ufiγ-t d asemmaḍ
Aẓru i wumi gezmeγ tasa
S uqerruy-iw ar yettγaḍ
Times-nni yuγen tensa
D m ujajiḥ ur nessegmaḍ
A lkanun yeεya usuḍu
Temmel deg imeṭṭi tiṭṭ tamcumt
Times ur teddir s waḍu
Ur tufi ara tečč temmut
Ad kkreγ ad aγeγ luḍu
Skud akud ur ifut
D tayri iγer ad iyi-d-yehdu
Tamesgida-s d tafsut
Asmi jehleγ ddiγ d uγurru
War axemmem i nettafeg
Qqleγ s iger-nni n wurγu
Zdeffir tebḥirt yejjuğğeg
Ddmen-d yefrax abanğu
Ul-iw ur sen-yesεuẓẓeg
Ufiγ-tt-in deg-i tettrağu,
Targit, ur teffiγ mezleg
Ziri At Mɛemmer
ACCUEIL INDEX GENERAL NUMEROS PARUS
LIBRAIRIE TELECHARGEMENT SITES FAVORIS
Adresse de messagerie électronique : ayamun@Hotmail.com
Adresse Web : http://www.ayamun.com/
tanemmirt, i kra iẓuren « ayamun, cyber-tasγunt n tsekla tamaziɣt » akked wid i d-yefkan afus.
ⵜⴰⵏⴻⵎⵎⵉⵔⵜ, ⵉ ⴽⵔⴰ ⵉⵥⵓⵔⴻⵏ “ⴰⵢⴰⵎⵓⵏ, ⵛⵢⴱⴻⵔ-ⵔⴰⵙⵖⵓⵏⵜ ⵏ ⵜⵙⴻⴽⵍⴰ ⵜⴰⵎⴰⵣⵉⵖⵜ” ⴰⴽⴽⴻⴷ ⵡⵉⴷ ⵉ ⴷ-ⵢⴻⴼⴽⴰ, ⴰⴼⵓⵙ.
@Copyright ayamun 2000
Dernière révision : 28/05/2026
jeudi
28 mai 2026