8
ème année
Fontes : http://ayamun.ifrance.com/Fontesamazighes.zip
1°) Le texte en prose : « aḍu
yesmexlilen » n Mouloud Mammeri (LE FOEHN) tisuqqelt sɣur Mohand AIT IGHIL 2°) L'article : ...Iteddu akken yufa, maççi akken yebgha par A.OUFREHATE 3° L'interview : MOULOUD MAMMERI OU
LE COURAGE LUCIDE D'UN INTELLECTUEL MARGINALISÉ par Abdelkader Djeghloul
(Extrait de « Awal , Cahier d’Etudes
berbères » 1990, Spécial Hommage à
Moulouf Mammeri) 4°)
Le poème inédit : « Ur t-cqan medden » asefru sɣur Ɛ.Mezdad, 1989
Sommaire:
Numéro 32 Février
2008
Mouloud Mammeri
(taceqquft umezgun)
azwel-is
amezwaru : LE FOEHN
tisuqqelt sɣur Mohand AIT IGHIL
Tazwart
Da, yella wallel
S uḥayek-is yemmed
Da, igenni, yettanef yiṭij, nnig wul, kra wayyuren…
Ay awerdani, aql-ik da
Deg temdint yifen tiyiḍ deg temlel,
Lezzayer tamulli.
Maca…
Ɣur-k a tettwakelxeḍ s yisem-a yezṭan d tamedyazt :
Zdaxel tmulli n temdint-a.
Tidett
Imdanen ddren deg tesrit[1]
Ttmettaten deg tmugit[2].
Walit
tawwurt-a:
Temdel.
Tisaɛtin, lferḥ, lqerḥ,
Sya i d-keččmen…
Acku
Aɣurar, mi ara yesreɣ ulawen,
Llaẓ iseɛkef ijeɛbuben,
Mi ara nesexzen aṭas yimeṭṭawen,
Mi ara nkemm aṭas tirga,
Am win yesruɣun asɣar ɣef wayeḍ:
Ɣer taggara,
Aqeccuḍ wakli yezmer
Ad d-yeg deg yigenni n Rrebbi
Deg wul yergazen
Times
Slet:
Ɣer tewwurt-a imedlen
Ziɣen mazal talwit…
Talwit yergazen
Tessnem dacu-tt:
Tal tafrara ttemlilin d yiṭij,
Afenǧal n uyefki s lqahwa, d tẓidanin,
Neɣ acedduq weɣrum d kra yifessasen.
Anaɣ kifkif.
Lqahwa-ya, tagella-ya, ifessasen-a, d tirni n talwit.
Tezṭa fell-asen leḥmala, ttaǧǧan-d dderya,
Ttḥeyyilen i taggara wayyur, Ttganin deg wass lḥed ad
hwan ɣer wannar
Din ara d-uraren ttrad,
Ttrad yelhan
Anda ggten wasaḍen
Arrac ad skeɛriren ɣef tullas,
Tullas ad ttcebbiḥent i warrac,
Ad ttaḍsan,
S taḍsa n talwit,
Acku ẓran
Gar-asen tuɣ lehna
Ad tuɣal azekka.
Anaɣ…
Anaɣ s kra
S drus yisurrifen n wid ittḥewwisen,
Tadlegt[3]
D ddunit zemrent ad beddlent.
Acku s kra yisurrifen ɣer zdat, llan yergazen
I d-ilulen ddaw yiwen yigenni d azerwal,
Ɣer taggara wass ad nehten
Ad segririben ɣer tizi
Timri
Ɣer uɣelluy yiṭij
Ad yaweḍ s azaɣar.
Tezzin deg tzenqatin s yiberdan
Ttaɣen kra deg-sen
Am win iteddun anda n kra.
Twalam acu bɣiɣ a d-iniɣ :
Argaz, d win yettawḍen.
Maca irgazen izedɣen deg yidis n tɣerma-ya, acḥal-aya
mi ẓran
Tikli-nnsen teɛreq deg wussan
Am yisaffen deg tniri[4].
Ula d awal sexdamen, yekka-d seg tkerkas:
Tamdint-nnsen, semman-as Tin Yettwaḥerzen.
Zik,
Mi tella, nnsen.
Ah, tiselbi!
Tigzirt-nnsen yettwaḥerzen
Tuɣal d azeglal[5] ɣer wanda i d-ttazzalen medden
Si tal tamnaṭ, ula d tid
Ugar lqern
Segmi tessaɣ deg tɣerma-ya tudert tazulalt
Azgen deg-s isenned ɣef wezgen nniḍen.
Aya, ilaq ad yekfu.
Ul yuysen ; n kra yemdanen
Yugi lferḥ n lexdaɛ:
Wid yumnen s lferḥ n temdint-a,
Ḥulfan s lferḥ-a yedla s yiɣed.
Ran,
Wayeḍ, ad isexwu asekkud-is…
Neɣ ad yaẓ akkin.
Maca wiyiḍ…
Wiyiḍ ẓran nezzeh, ẓran zik-aya,
Tiwwura n temsunt igelden zgant ɣer tlisa n Bresson,
Akeccum ɣer webrid Isly d adham ɣer wakal n weɛdaw.
Gar, tallit n twaṭṭfa deg yiman
D tin n faccal
Tisiɛen am yizulal,
Neṭṭḍen ɣer tudert
Neɣ ad mmten.
Ran s wul-nnsen,
Wayeḍ a d-yeldi allen ad isikked…
Neɣ ma ulac
tif-it lmut.
Tameddit,
Snat
terkifin n wuccanen d ilemẓiyen
Mgadalent,
Ttemderkalent
d yiseɣla yeffren,
Yezgan
ɣer Tantonville.
Ttwexxirent d tamendeffirt.
Maca.
S udemmer yezgan gar
Tirkeft d tayeḍ,
Yiwen wass,
Liẓar ad yeɣli…
Imar…
Liẓar
ad inerfad.
ASAYES 1u
(ƐINI – ZZUHRA)
ZZUHRA – Anda tewweḍ tsaɛett?
ƐINI – Deg zgelli kem d asteqsi deg-i anda tewweḍ tallit!
ZZUHRA – Iḍ yugi ad yeddu.
ƐINI –
ZZUHRA –- Melmi tkeffu tallit n tar-tawaffɣa[6]?
ƐINI – Ɣef rrabɛa... Wa daɣen seg zgelli teqqareḍ-it-id.
ZZUHRA – Zaɛma ddmen-t?
ƐINI – Amek tebɣiḍ a d-awiɣ lexbar… am kem am nekk… Ttraǧuɣ…
ZZUHRA – Raǧu!… Raǧu!…
ƐINI – Iɛessasen n tmacinin d usdiden, mi ara
yili, imsawaḍen n tebratin, imsaɣayen n tafat, imezzunza n uyefki tal tafrara,
wid iteddnen tameddit, ttemtawan d yimenza. Twalaḍ seg wasmi ttxemmimen gma d
yimeddukal-is a ɣ-d-ḥellil tilelli, kulci iseddeḍ: Iɛessasen n tmacinin ttun
ssaɛa, imsawaḍen n tebratin jebbun-d melmi zemren, tikerrusin melmi i
sent-yehwa.
ZZUHRA – A ɣ-lellin? Ungifen… S
wacu? Ur sɛin sslaḥ, ulac, la sslaḥ la idrimen… Ula d zzalamiḍ
ƐINI – Ruḥ a teṭṭseḍ, mi ara d-yaweḍ a kem-id-sakiɣ
(ad taɣ amḍiq ɣer ṭṭaq.) Ttrad d amasdag[7] isefjaɛen aṭas.
ZZUHRA – Acu d-tenniḍ?
ƐINI – Ttmeslayeɣ i nekk. Ṭṭes… A teg