ayamun  CyberRevue de littérature berbère

 

8 ème année

ayamun cybertasɣunt n tsekla n tmaziɣt

Numéro 32   Février 2008

Retour à Bienvenue

Sommaire

 

Fontes : http://ayamun.ifrance.com/Fontesamazighes.zip

 

                        

Sommaire:            

1°) Le texte en prose : « aḍu yesmexlilen » n Mouloud Mammeri (LE FOEHN) tisuqqelt sɣur Mohand AIT IGHIL

2°) L'article : ...Iteddu akken yufa, maççi akken yebgha  par A.OUFREHATE

L'interview : MOULOUD MAMMERI OU LE COURAGE LUCIDE D'UN INTELLECTUEL MARGINALISÉ par Abdelkader Djeghloul (Extrait de  « Awal , Cahier d’Etudes berbères » 1990,  Spécial Hommage à Moulouf Mammeri)

4°)  Le poème inédit : « Ur t-cqan  medden » asefru sɣur Ɛ.Mezdad, 1989

5°) Adresse de messagerie électronique                     

 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Retour en haut

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Retour en haut

 

Numéro 32    Février 2008                                                                                    

 

Le texte en prose:

Mouloud Mammeri

AḌU YESMEXLILEN

(taceqquft umezgun)

azwel-is amezwaru : LE FOEHN

 

tisuqqelt sɣur Mohand AIT IGHIL

 

Tazwart

 

Da, yella wallel

S uḥayek-is yemmed

Da, igenni, yettanef yiṭij, nnig wul, kra wayyuren

Ay awerdani, aql-ik da

Deg temdint yifen tiyiḍ deg temlel,

Lezzayer tamulli.

Maca

Ɣur-k a tettwakelxeḍ s yisem-a yezṭan d tamedyazt :

Zdaxel tmulli n temdint-a.

Tidett kan,

Imdanen ddren deg tesrit[1]

Ttmettaten deg tmugit[2].

 

   Walit tawwurt-a:

 

Temdel.

Tisaɛtin, lferḥ, lqerḥ,

Sya i d-keččmen

Acku

Aɣurar, mi ara yesreɣ ulawen,

Llaẓ iseɛkef ijeɛbuben,

Mi ara nesexzen aṭas yimeṭṭawen,

Mi ara nkemm aṭas tirga,

Am win yesruɣun asɣar ɣef wayeḍ:

Ɣer taggara,

Aqeccuḍ wakli yezmer

Ad d-yeg deg yigenni n Rrebbi

Deg wul yergazen

Times ur yesnusu yiwen.

 

   Slet:

 

Ɣer tewwurt-a imedlen

Ur neḥulfa s wesfel ẓẓay

Ziɣen mazal talwit

Talwit yergazen ur tuḥwaǧ awal,

Tessnem dacu-tt:

Tal tafrara ttemlilin d yiṭij,

Afenǧal n uyefki s lqahwa, d tẓidanin,

Neɣ acedduq weɣrum d kra yifessasen.

Anaɣ kifkif.

Lqahwa-ya, tagella-ya, ifessasen-a, d tirni n talwit.

Tezṭa fell-asen leḥmala, ttaǧǧan-d dderya,

Ttḥeyyilen i taggara wayyur, Ttganin deg wass lḥed ad hwan ɣer wannar

Din ara d-uraren ttrad,

Ttrad yelhan

Anda ggten wasaḍen

Ur yettmettat yiwen

Arrac ad skeɛriren ɣef tullas,

Tullas ad ttcebbiḥent i warrac,

Ad ttaḍsan,

S taḍsa n talwit,

Acku ẓran

Gar-asen tuɣ lehna

Ad tuɣal azekka.

 

Anaɣ 

 

Anaɣ s kra kan akka,

S drus yisurrifen n wid ittḥewwisen,

Tadlegt[3]

D ddunit zemrent ad beddlent.

Acku s kra yisurrifen ɣer zdat, llan yergazen

I d-ilulen ddaw yiwen yigenni d azerwal,

Ɣer taggara wass ad nehten

Ad segririben ɣer tizi

Timri

Ɣer uɣelluy yiṭij

Ad yaweḍ s azaɣar.

Tezzin deg tzenqatin s yiberdan ur suffuɣen.

Ttaɣen kra deg-sen

Am win iteddun anda n kra.

Twalam acu bɣiɣ a d-iniɣ :

Argaz, d win yettawḍen.

Maca irgazen izedɣen deg yidis n tɣerma-ya, acḥal-aya mi ẓran

Ur ttawḍen ara :

Tikli-nnsen teɛreq deg wussan

Am yisaffen deg tniri[4]. 

Ula d awal sexdamen, yekka-d seg tkerkas:

Tamdint-nnsen, semman-as Tin Yettwaḥerzen.

Zik,

Mi tella, nnsen.

Ah, tiselbi!

Tigzirt-nnsen yettwaḥerzen

Tuɣal d azeglal[5] ɣer wanda i d-ttazzalen medden

Si tal tamnaṭ, ula d tid ur cukkten yiwen wass llant.

 

   Ugar lqern

 

Segmi tessaɣ deg tɣerma-ya tudert tazulalt

Azgen deg-s isenned ɣef wezgen nniḍen.

Aya, ilaq ad yekfu.

Ul yuysen ; n kra yemdanen

Yugi lferḥ n lexdaɛ:

Wid yumnen s lferḥ n temdint-a,

Ḥulfan s lferḥ-a yedla s yiɣed.

Ran,

Wayeḍ, ad isexwu asekkud-is

Neɣ ad yaẓ akkin.

Maca wiyiḍ

Wiyiḍ ẓran nezzeh, ẓran zik-aya,

Tiwwura n temsunt igelden zgant ɣer tlisa n Bresson,

Akeccum ɣer webrid Isly d adham ɣer wakal n weɛdaw.

Gar, tallit n twaṭṭfa deg yiman

D tin n faccal

Tisiɛen am yizulal,

Neṭṭḍen ɣer tudert

Ur ttagaden ad nnɣen

Neɣ ad mmten.

Ran s wul-nnsen,

Wayeḍ a d-yeldi allen ad isikked

Neɣ ma ulac  tif-it lmut.

Tameddit,

Snat terkifin n wuccanen d ilemẓiyen

Mgadalent,

Ttemderkalent d yiseɣla yeffren,

Yezgan ɣer Tantonville.

Ttwexxirent d tamendeffirt.

Maca.

S udemmer yezgan gar

Tirkeft d tayeḍ,

Yiwen wass,

Liẓar ad yeɣli

Imar

 

 

                                   Liẓar ad inerfad.

 

 

 

 

ASAYES 1u

(ƐINI ZZUHRA)

 

ZZUHRA Anda tewweḍ tsaɛett?

ƐINI – Deg zgelli kem d asteqsi deg-i anda tewweḍ tallit!

ZZUHRA Iḍ yugi ad yeddu.

ƐINI Ur iteddu ara acku tugdeḍ.

ZZUHRA - Melmi tkeffu tallit n tar-tawaffɣa[6]?

ƐINI Ɣef rrabɛa... Wa daɣen seg zgelli teqqareḍ-it-id.

ZZUHRA Zaɛma ddmen-t?

ƐINI Amek tebɣiḍ a d-awiɣ lexbar am kem am nekkTtraǧuɣ

ZZUHRA Raǧu!Raǧu! Ur terfiḍ ara, tal tameddit, da, a tettraǧuḍ melmi ara d-inejbar gma-m?Yenna-d ad yuɣal send a tebdu tallit n tar-tawaffɣa. Gma-m d usdid am uɛessas n tmacinin.ù  

ƐINI Iɛessasen n tmacinin d usdiden, mi ara yili, imsawaḍen n tebratin, imsaɣayen n tafat, imezzunza n uyefki tal tafrara, wid iteddnen tameddit, ttemtawan d yimenza. Twalaḍ seg wasmi ttxemmimen gma d yimeddukal-is a ɣ-d-ḥellil tilelli, kulci iseddeḍ: Iɛessasen n tmacinin ttun ssaɛa, imsawaḍen n tebratin jebbun-d melmi zemren, tikerrusin melmi i sent-yehwa.

ZZUHRA A ɣ-lellin? UngifenS wacu? Ur sɛin sslaḥ, ulac, la sslaḥ la idrimen… Ula d zzalamiḍ ur ssinen amek i d-yettmaggaNniɣ-am, nekk, ttnuddumeɣ.

ƐINI Ruḥ a teṭṭseḍ, mi ara d-yaweḍ a kem-id-sakiɣ (ad taɣ amḍiq ɣer ṭṭaq.) Ttrad d amasdag[7] isefjaɛen aṭas.

ZZUHRA Acu d-tenniḍ?

ƐINI Ttmeslayeɣ i nekk. Ṭṭes A teg